tisdag 31 december 2013

2013

Vilket år ändå va? Det har varit ett bra år för mig. Jag har fått möjlighet att lära känna en viktig person ännu bättre. Japp, det handlar om mig själv. Jag har sagt både ja (när jag egentligen kanske inte vågat) och nej (när något har gått i en riktning jag inte tyckt om).

Det har bloggat ganska sporadiskt, inte alls med samma frekvens som förr. Men det passar mig just nu. Lite motsägelsefullt kanske, men desto fler möten genom bloggen har det blivit.

Jag betalade någon för att sätta nålen i min arm, första men antagligen inte sista gången. Pappa och jag slutförde Göteborgsklassikern.

Jag startade #flamingofredag! Min kära cykel blev stulen för att sedan återfinnas.

Jag åkte till London och återfann en vän. Jag åkte till Polen och fick sitta i baksätet på en polisbil. Jag körde på Autobahn i det värsta åskvädret jag varit med om. Vi flög till San Sebastian och åt. Till Paris för att uppleva. Rundade av i Köpenhamn.

Vi har inom familjen har förlorat nära. Sorg är kärlekens pris sägs det.

Jag sålde saker på Blocket och blev vansinnigt kär på köpet.

Jag bryggde Age Crisis Ale, som lämpligt nog var klar samma dag som Johanna och jag hade vår trettioårsfest.

Nu säger jag hej till 2014! Och till er som läser - Gott nytt år och puss på er.


Vad jag minns den här tisdagen(?) i maj. Bubbel och sol på Hello Monkey's uteservering. Jag tror vi minsann firade att vi var så bra!

måndag 23 december 2013

Rustad för jul

Jag har fått den sedvanliga julförkylningen. Griljerat den mest avlånga skinkan jag skådat. Sett på Grinchen (den blir ju roligare för varje gång). Slagit in paket i papper med T-rex i tomteluvemotiv. Slökokat risgrynsgröt. Gått på Tivoli i snålblåst. Svettats på Allum köpcenter dan före dan före dan. Jag är helt enkelt redo för julfirande!

Nu tar jag mitt julknäcke, en burk senap och mina julklappsspelsjulklappar och åker några mil norröver. Imorgon kommer jag bland annat att äta världens bästa krämiga grönkålssallad och godaste gravade oxfilén.


Jag önskar er alla en lugn och fin och GOD jul!  

Och hörreni, stort tack för era bidrag till vår insamling till Musikhjälpen! Tvåtusentrehundrasjuttiofem kronor(!) Hur bra är inte det då?!

torsdag 12 december 2013

Här sitter jag och känner in rummet

Jag blir mindre och mindre grinchig ju äldre jag blir. I år har jag pyntat med julstjärna, ljusstake, en grå tomte och vikta pappersstjärnor. Dessutom gick jag och köpte mig en liten liten jul-en igår. Vem vet hur det slutar, snart har jag väl ernstat* ihop en dörrkrans av domherrefjädrar och egenhändigt odlad mistel?

Eller så nöjer jag mig med att baka en enkel, men väldigt god, saffranssockerkaka.

Enkel saffranskaka
3 ägg
2 1/2 dl strösocker
1/2 tsk vaniljpulver (eller 1 tsk vaniljsocker)
1 dl mjölk
1 kuvert saffran
2 msk ljus rom
50 gram smör
2 tsk bakpulver
3 1/2 dl vetemjöl (special)
1 nypa salt
ströbröd

Gör så här
Börja med att blanda ut saffran med rom i en liten kopp. Sätt ugnen på 175 grader, smörj och bröa en "normalstor" springform. Vispa ägg, socker och vanilj väldigt poröst och luftigt.

Smält smör, blanda ner mjölk och saffransblandningen. Rör ner den ljumma vätskan i äggsmeten. Blanda mjöl, bakpulver och salt och vänd ner i smeten.

Häll i formen och grädda i mitten av ugnen i ungefär 25 minuter. Provstickan ska vara torr. Jag som älskar saffran föll direkt för kakan. Saftig och luftig och doftar ljuvligt. Jag säger som Ernst: "Gomseglet applåderar".


I förrgår åt jag årets första julbord. Det var... gott. Så som bara det första julbordet är. Äppel- och pepparrotssill, Rostad vitlökssill och viltprinskorv smakade bäst. Och portvinet till de svenska ostarna. Vi var på kombinerad konferens/julbord på Hällsnäs. Jag bodde i en stuga alldeles vid sjökanten som hade fått namnet Hönshuset, vilket verkade roa flera. Jag är mest glad att jag inte blev tilldelad stugan bredvid, den var nämligen döpt till Grishuset...

*Ernsta = verb som beskriver ett pyssligt hantverk. För referenser, se "Jul med Ernst". Nyordet beräknas komma in i SAOL under 2014.

onsdag 11 december 2013

#mh13

Vi är ett gäng matbloggare som startat en digital insamlingsbössa till förmån för Musikhjälpen 2013. Årets tema är "Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet".

50 kronor kan räcka till 50 plasthandskar som minskar risken för infektioner vid förlossningar.

100 kronor kan räcka till medicin som förhindrar förblödning vid 100 förlossningar.

200 kronor kan räcka till 14 förlossningskit för kvinnor som inte kan ta sig till ett sjukhus.

Läs mer om Musikhjälpen 2013 här.

Klicka dig till insamlingsbössan "Från blogg till bössa" och skänk ditt bidrag. Det går snabbt och är inte krångligt alls. Tillsammans gör vi skillnad.



lördag 7 december 2013

Sven och jag

Lördag förmiddag och jag är hemma. Känns som en evighet sen jag var hemma och hade tid att bara vara. Extra skönt är det i och för sig efter att ha spenderat en extra natt i Tyskland tack vare unge herr Sven. Vad har vi då lärt oss av detta? Jo.

1. Bara för att man på flyget hör: "Vi går ner för landning mot Landvetter" behöver inte det betyda att ni inte fortfarande kan vända tillbaka mot Berlin.

2. Spring allt vad dina hobbit-ben har till biljettdisken för ombokning av din flight som alltså aldrig kom fram. Du vill nämligen inte hamna längst bak i den hundra meter långa kön.

3. Packa alltid ner ett par extra trosor i resväskan, så slipper du vända de du har ut-och-in ("Stay classy" är mitt ledord) när du övernattar i en förort till Berlin.

Hur som helst, hem kom jag, om än 17 timmar försenad. Hemma betyder också frukost på hemmaplan, vilket på senaste tiden (herregud vad jag har bakat bröd!) börjat innebära hembakade frallor. Den här gången med bas på havregrynsgröt.

Grötfrallor
12 st

1 ½ dl havregryn
2 ½ dl vatten
50 g smör
2 ½ dl mjölk
1 pkt jäst
2 msk ljus sirap
2 tsk salt
2 tsk brödkryddor
12–14 dl vetemjöl
1 ägg
blå vallmofrön
(flingsalt)

Gör så här
Koka ihop havregryn och vatten till en gröt. Rör ner smör i bitar och låt smälta. Tillsätt mjölken, blanda och låt bli fingervarmt.

Smula jästen i en stor bunke och rör ner gröten. Blanda tills jästen är smält. Tillsätt sirap, salt och brödkryddor och arbeta därefter ner mjölet. Bearbeta degen tills den släpper kanten av bunken.

Låt degen jäsa i bunken i en halvtimme. Baka ut till bullar och lägg på plåt med bakplåtspapper. Låt jäsa i ytterligare 30 minuter under duk.

Sätt ugnen på 250 grader. Pensla med uppvispat ägg och strö över vallmofrön (eller andra frön/kärnor) och salta eventuellt lite. Grädda i 250° i drygt tio minuter. Låt svalna på plåt. Saftiga frallor - perfekta att frysa in!


I eftermiddag bär det av mot ny inkvartering. Varför sova hemma när man kan sova borta liksom?! Nu ska jag packa. Minst två par trosor extra.

tisdag 3 december 2013

Burgarhimlen

Lotta var där, Andy var där, Henrik var där och jag var där. På Burgersson, där ölutbudet än strålande, briochebrödet fullkomligt och det lokalproducerade köttet* perfekt malet. Jag åt en The Banker - smörstekt svamp/bacon/lök med pepparrots- och senapsdressing. Ja men ni hör ju.

Till sådana här burgare än tillbehören näst intill överflödiga, men det finns bland annat pommes (med eller utan västerbottenost), ostbollar och inlagd gurka.

Tack för en grymt trevlig kväll Burgersson och sällskapet. Först grät jag nästan av lycka på grund av magisk burgare sen av skratt kvällen igenom. Mat för människor samman!

*de har en vegovariant också som enligt utsago ska vara fin!


onsdag 27 november 2013

Halv åtta hos Kim VI

Men var tog egentligen halv åtta-middagarna vägen?! ...Har ni väl undrat nu sedan juli 2012. Ni flackar med blicken och börjar hyperventilera. Inte? Ja jag har iallafall saknat dem. Men det har kommit saker i vägen: barn, jobb, flytt och andra saker som bäst hör hemma i kategorin Livet.

Men nu är de tillbaka och ligan Emma, Johanna, Lotta och Kim är återigen samlad under gastronomiska former. Jag fick äran att vara först ut. Något tema hade jag inte tänkt från början, men ju närmare vi kom lördagen i fråga desto klarare blev det. Klart jag ska ha tema: OST. Det kan tyckas lite svårt att matcha klädseln till detta tema, så mina gäster fick dispens.

Vi startade med en Hjortronbellini och Västerbottenostflarn. Jag fick för några veckor sedan en påse egenplockade hjortron av Rebecka och de gjorde sig bra i en bubblig drink. Bara att göra en puré av lite hjortron och socker, klicka i glas och sedan toppar du med bubbel. Magnifique!


Vi gick vidare på osttigen med en Västerbottenroyale (tack C!) med picklad rödlök och löjrom. Till detta favoritbubblet Louis Bouillot Crémant de Bourgogne Brut.


En liten paus innan det var dags för lammrostbiff med portvinssås, ostig potatiskaka och bakad vitkål (egentligen ville jag haft den lite mjällare spetskålen men man kan inte få allt här i livet, det har mamma sagt...).

Den kryddiga Barolo Able G.D. Vajra matchade lammet bra. Emma fick de populära rödbets- och quinoapuckarna tillsammans med en sås på svart vitlök och crème fraiche.

Ostig potatissufflé
(från Vin & barjournalen)
8 portioner

1,5 kg mjölig potatis
125 g mozzarella i tärningar
125 g riven edamerost
50 g riven lagrad ost, till exempel parmesan
50 g smör
2 dl mjölk
2 ägg
1 äggula
salt och peppar
pankoströbröd

Gör så här

Skala potatisen och koka den mjuk, häll av vattnet och pressa sönder den. Häll över kokande mjölk och nästan allt smör förutom ett par klickar, blanda till mos. Rör ner riven parmesanost och ägg, smaka av med salt och peppar.

Smörj och ströa en sockerkaksform eller smörj en ugnsfast form. Bred ut hälften av moset i ett lager, tryck upp det lite vid kanterna.

Lägg i mozzarella och Edamer i ett lager ovanpå. Täck över med resten av moset och jämna till ytan. Strö över ströbröd i ett jämnt, tunt lager, klicka sedan över resten av smöret.

Grädda i ugnen 175 grader ca 30 minuter, längre om rätten stått i kyl. Den höjer sig något och får en gyllene färg när den är klar.

Bakad vitkål med apelsin och vallmo
(Tack Blod, svett och svartpeppar!)
4 port

1/2 litet vitkålshuvud
1 apelsin
1/2 dl rapsolja
2 msk vallmofrö
flingsalt
svartpeppar

Gör så här
Skölj kålen och dela i mindre klyftor. Lägg ut dem på en plåt och riv apelsinskal från den ytters noggrant tvättade apelsinen över. Dela apelsinen på hälften och pressa över saften. Ringla på rapsolja och strö på vallmofrön. Salta och peppra.
Ställ in i ugn på 200 grader och låt stå ungefär 15-20 minuter, tills kålen är mjuk. Vänd någon gång under tiden så att båda sidor får fin färg.


Min favorit för kvällen blev nog ändå efterrätten: en bakad Choklad- och espressocheesecake på en hallonspegel tillsammans med lite hjortronsylt, myntablad och hela hallon. Boom!!! Jag hittade originalreceptet hos Mia Öhrn, så det är klart det blev succé.

Choklad- och espressocheesecake
12 bitar (om du har tur)

botten
250 g double chocolate chip cookies
75 g rumsvarmt smör

fyllning
400 g cream cheese
2 dl crème fraiche
1 stark espresso
200 g mörk choklad (70%)
2 ägg
3/4 dl strösocker

Gör så här
Klä botten av en form med löstagbar kant, cirka 22 cm i diameter, med bakplåtspapper. Smörj formens kant. Kör kakorna till smulor i en matberedare. Tillsätt smöret och kör snabbt ihop till en deg. Tryck ut smulorna tunt i formen och ordentligt upp på kanterna. Låt stå kallt i kylen medan du förbereder fyllningen.

Rör cream cheese och crème fraiche smidigt tillsammans. Rör ner kaffet lite i taget i färskostblandningen. Bryt chokladen i mindre bitar, smält den försiktigt i mikron eller över vattenbad och rör ner i färskostblandningen.

Vispa upp äggen lätt tillsammans med sockret och blanda ner lite i taget i smeten. Rör ihop till en jämn smet och häll den i formen. Grädda i nedre delen av ugnen i 175°C i cirka 35 minuter. Cheesecaken ska fortfarande vara lite lös i mitten, den stelnar i kylen.


En kul, bra och god kväll som alltid! Och det bästa: nu har jag tre stycken trerätters att casha in... Oh yes - bring it homies!

ps. Det här är mitt 500:e inlägg på bloggen! 

onsdag 20 november 2013

Hon med bordet

För fyra månader + 7 dagar sedan gjorde jag något bra. Jag annonserade ut mitt matsalsbord på Blocket. Dryga halvtimmen senare ringde det på dörren. Och jag minns hur jag tänkte "Fan, jag borde tvättat håret". Det gick snabbt: hälsa, visa bordet, bära, pengarna i näven, hejdå. Sen släppte jag det, jag hade ju lånat bil och skulle till Ikea.

En stund senare trillade det in ett sms som lämnade mig ganska nyfiken. Jag svarade. Ett sms till. Någon timme senare hade vi bestämt att vi skulle ses på fredagen. Det blev fredag och han var fantastisk. Sen har han fortsatt att vara det, alla dagar i veckan. Fast kanske allra mest på söndagar.

Förmiddag. Kaffe i sängen, som han har hämtat. Nyhetsmorgon på tv:n, fast jag ser inte vem som är söndagsgäst för jag har inga glasögon på mig. Men det spelar ingen roll för jag tittar nästan ändå bara på honom. Och han är nära. Sen äter vi över-natten-jästa-frallor till frukost. Vid mitt gamla köksbord.

Kalljästa morgonbullar
10 st

1/4 paket jäst
5 dl kallt vatten
1 tsk salt
1 dl grahamsmjöl
9 dl vetemjöl

Gör så här
Smula jästen i en bunke. Tillsätt lite av det kalla vattnet och rör tills jästen löst sig. Tillsätt resten av vattnet, salt, grahamsmjöl och vetemjöl. Arbeta ihop degen som ska vara kladdig. Täck med plastfolie och ställ in bunken i kylskåpet över natten.

Sätt ugnen på 225° varmluft. Klicka ut 10 kletiga deghögar på bakpappersklädd plåt. Grädda mitt i ugnen ca 20 min. Låt svalna på galler. Recept från Allt om mat.

Det här är tamigtusan de enklaste frallorna jag gjort. Bara att röra ihop, vila, klicka ut och grädda. Goda är de också, luftiga och lite sega i skorpan.

Men det är klart, ibland är det allra bästa väldigt enkelt.


söndag 17 november 2013

Ofrivillig fryssafari

Jag började dagen med att frosta av frysen. Ni kan sluta imponeras här för det var helt oavsiktligt. Egentligen hade jag velat börja dagen med en riktigt kärv latte och Nyhetsmorgon, men mitt något slarvigare andra jag ville annorlunda. Hon hade nämligen lämnat frysdörren lite på glänt i natt.

Men lika bra var det kanske för jag behövde nog rensa i frysen ändå. Vörtbröd från förra året, gammal glass med en härlig seg hinna, smördegsplattor som var som papp, några svarta vinbär som låg och skramlade i botten av en stor plastburk. Dessutom ett par saker som var omöjliga att identifiera. Det blev en intressant frostig expedition. Några kokostoppar med ananas hittade jag tyvärr inte, för de hann minsann inte landa där. De landade i magen utan att passera gå.

Pinacoladatoppar
ca 16 st

50 gram smör
200 gram kokosflingor
1 dl krossad avrunnen ananas
1 dl strösocker
2 ägg
1 msk rom
mörk choklad

Gör så här
Smält smöret. Blanda med övriga ingredienser i en bunke. Låt smeten stå och svälla en stund, gärna upp till en timme. På så sätt blir det lättare att forma topparna.

Sätt ugnen på 175 grader. Forma toppar av ungefär 2 msk smet, lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Grädda i mitten av ugnen i 15 minuter. Ta ut och låt svalna. Smält mörk choklad och doppa bottnarna. Låt stelna i kylen.


Saftiga goa toppar där man anar ananasen. Nästa gång kan jag tänka mig att ha ännu mer ananas i. Den lite bittra chokladen bryter av fint mot det söta. Små munsbitar at its finest.

Om dagen började med avfrostning så känns det som om vad som helst kan hända nu. Till och med en löprunda?!

tisdag 12 november 2013

Riktigt gött mos

Jag är en sån som tycker det är roligare att safta och sylta än att dricka och äta det saftade och syltade. Det är inte så att jag inte tycker det blir gott, men det blir liksom aldrig riktigt av. Saft dricker jag ytterst sällan. Men jag måste erkänna att en sats hemmagjord flädersaft har fått agera drinkingrediens både en och två och tre gånger under sommaren. Sylt - äts sällan här på liden men ett gäng sötsyrliga egenplockade äpplen fick mig att direkt längta efter havregrynsgröt och äpplemos.

Det var min kollega som tipsade om det här sättet att göra mos. Perfekt för oss utan stora hushållsassistenter. Du behöver bara en potatispress.

Äpplemos eller äppelmos
"1 burk"

1 1/2 kg svenska äpplen
1 1/2 dl strösocker
1 krm vaniljpulver
saft av 1/2 citron

Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Picka äpplena och lägg på långpanna. Baka dem i ugnen tills de är genommjuka, drygt 20 minuter. Det kan se ut som ett tredje världskrig i pannan, men lugn bara lugn. Pressa dem i potatispress ner i en kastrull. Tillsätt socker, vanilj och citronsaft. Värm upp och rör under tiden. Smaka av med eventuellt mer socker.

I och med att det är så lite socker i, är hållbarheten i kylskåp inte så lång. Frys istället in moset och tina efterhand.

Moset fick en pastellig aprikosfärg som kan få vem som helst glad. Jag gillar mitt mos rätt så syrligt, men givetvis kan du tillsätta mer socker om du vill.


Det känns alltid lite som en seger i sig när man använder en pryl som till synes bara har ett användningsområde (pressa potatis) till något annat. Man känner sig listig på ett väldigt tillfredsställande sätt (eller är det bara jag?). Jag såg någon som gjorde klyftpotatis med sån däringa äppleklyftare. Och man kan ju skiva jordgubbar med äggskivaren. Har ni några såna knep på lager? Hit me!

tisdag 5 november 2013

Bekvämlighetsmatlagning

Jag har fått en Crock pot. Sådana bloggrelaterade mutor uppskattas och uppmuntras. Men jävlar vilket åbäke. Tung och tar plats - bäst den levererar annars åker den ut (på Blocket)! Principen med slökokaren är som i en lergryta, med skillnaden att den är eldriven. Låg temperatur under lång tid - så det gäller att ha lite framförhållning, annars är det inte mycket tid du behöver lägga. Vi får se hur detta slöa äventyr slutar... Började gjordes det hur som helst med en styck hel pippi.

Dragonkyckling i pottan
4 portioner

1 hel kyckling
2 gula lökar
1 äpple
4 morötter
1/8 vitkålshuvud
1/2 paprika
1 vitlöksklyfta
2 nävar frysta haricots verts

2 dl vitt vin
1 kycklingbuljongtärning
1 msk torkad dragon
gurkmeja
salt
nymalen svartpeppar

Gör så här
Grovhacka lök, äpple, morötter, vitkål och paprika. Skiva vitlöken och lägg alltsammans, inklusive bönorna, i botten av din slow cooker. Placera kycklingen på grönsakerna, slå på vin och smula buljongtärningen. Krydda kycklingen med dragon, gurkmeja, salt och peppar.

Sätt slow cookern på låg temperatur och låt gå 6-8 timmar. (Eller sätt den på hög temperatur och låt gå 4 timmar om du har mindre tid).

Ta upp kycklingen och dela den i bitar. Häll av skyn i en mindre kastrull och låt den koka ner. Red av den med lite maizena. Servera med exempelvis quinoa.


Skysåsen blev galet god och grönsakerna blev trots den långa sjudningstiden inte alls sådär slappa och mjuka som kan kan tro utan mer al dente. Köttet på kycklingen var saftigt och mört. Inga klagomål på själva maten alltså! Men om den är bättre och kan ersätta en lergryta, det återstår att se. Och om den är lika bra, varför ska jag ha båda?

Det återstår alltså en del frågor och en del testande - jag känner mig lite svårflörtad faktiskt. Men i helgen ska vi testa Pulled Pork. Vad mer ska jag laga? Tipsa mig!

fredag 1 november 2013

Alla LCHF:ares mardröm

Jag älskar bröd. Surdeg, bake off, halv- och helfabrikat, hembakat och köpebröd, grovt, ljust, frön, nötter, frukt, hela korn, sötat och osötat - jag diskriminerar ingen. Men ibland är en (ahahahahaha) ljummen skiva formfranska med smör det bästa som finns. Om vi åt upp nästan hela den här limpan på tre personer under en och samma soppmåltid? Jepp.

Enklaste och vitaste franskbrödet
1 limpa

25 gram jäst
2 1/2 dl vatten (37 grader)
2 tsk flytande honung
1 tsk salt
15 gram mjukt smör
400 gram vetemjöl special

1 ägg
vallmofrön

Gör så här
Smula jästen i en bunke. Blanda ut i vatten och tillsätt salt, smör och honung. Väg upp mjölet och rör ner. Spara lite till utbakningen. Arbeta degen kraftigt, tio minuter för hand eller fem minuter i maskin. Tillsätt mer mjöl om degen känns kladdig. Låt jäsa i bunken, täckt med en bakduk, i trettio minuter.

Smörj en avlång bakform. Häll ut degen på bakbord och knåda den smidig. Fyll bakformen och låt jäsa ytterligare trettio minuter under duk. Sätt ugnen på 200 grader. Pensla med uppvispat ägg och strö över vallmofrön. Grädda brödet på nedersta falsen i drygt 20 minuter. Provstickan ska vara torr. Stjälp upp brödet på ett galler och låt svalna.


Imorgon tar vi båten över till Danmark för en dag på badhotellet The Reef. Vem i sällskapet, som även inkluderar barn i åldrarna 10-14, som är mest exalterad? Well... gissa.

Trevlig helg mina vänner!

måndag 28 oktober 2013

Storm schmorm

Simone och dess påverkan på Göteborg har stora liknelser med mediarapporteringen innan låt oss säga ett VM-gruppspel i fotboll. Det rapporteras, det haussas, det byggs upp storys. Vi är beredda på något storslaget. Och så får vi en tåpaj stolpe ut.

Bättre är det då att bygga upp ryktet kring dessa rubinröda vegobiffar. För det är precis så bra som det ryktas om. Jag bjöd dessa på vår senaste matbloggsknytis. Jag ska inte säga att det var de allena som gjorde att kvällen blev så förbannat trevlig, men lite credd ska de allt ha. Ursprungsidén kom från Mattias så han ska creddas också minsann.

Quinoa- och rödbetspuckar
16 st

2 1/2 dl quinoa tricolore
5 dl grönsaksbuljong
230 gram avrunna stora vita bönor
1 gul lök
2 mindre rårivna rödbetor
2 ägg
1/2 dl potatismjöl
färsk timjan
salt
svartpeppar
smör att steka i

Gör så här
Koka quinoan i grönsaksbuljongen. Låt svalna. Mixa ihop hackad lök och bönor till en smet. Rör ner grovrivna rödbetor, quinoa, ägg, potatismjöl och hackad färsk timjan. Smaka av med salt och peppar. Låt smeten stå en stund i kylskåp. Forma till biffar och stek några minuter på varje sida. För extra snygga biffar rekommenderar jag att använda en stansring. Ones you go stansring you never go back.

Värm ugnen till 175 grader och låt biffarna gå klart i ugnen, kanske 10 minuter (men det går säkert bra att steka klart dem i panna också).

Servera med en röra på tunt skivad fänkål, turkisk yoghurt, getost efter smak och salt och peppar.

 Fotot har jag lånat från Johanna

Det fina med dessa biffar? Förutom att de är snygga, goda och enkla? De håller ihop alldeles utmärkt vid stekning och får ett väldigt fint tuggmotstånd av quinoan.

Nu ska den här bloggaren gå och lägga sig. Så får vi se imorgon om Simone lyckats göra hat trick i natt eller ej.

onsdag 23 oktober 2013

Höst etc.

Okej okej. Det finns vissa fördelar med hösten. Att det blir lite ordning och reda med rutiner och mat och motion och kanske även bloggandet. Att man kan plocka in lena kastanjer att pynta med. Att man kan okynneselda värmeljus. Att det känns helt legitimt att snurra in sig i en filt som en burrito. Att det efter en kall cykeltur är helt okej att duscha så länge att fingertopparna blir skrynkliga.

Men kanske framför allt för att sopporna och grytornas tid är här. I söndags vaknade jag och kunde inte sluta tänka på fisksoppa (har vi någon diagnos på denna matfixering?). Då finns det bara en sak att göra. Ge efter.

Fisksoppa för en söndag
5-6 portioner

1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
1 nypa chiliflingor
2 msk tomatpuré
2 burkar krossade tomater
1/2 dl hackad färsk timjan
1/2 dl hackad dill
2 dl vitt vin
1 dl vatten
2 fiskbuljongtärningar
1 burk lätt crème fraiche
salt och peppar
1 nypa socker
400 gram torskfilé
300 gram laxfilé
200 gram skalade räkor

Gör så här
Finhacka lök och vitlök. Stek mjuk tillsammans med chiliflingor i en gryta modell större. Tillsätt tomatpuré, tomater, timjan, dill, vin, vatten och buljong. Låt småsjuda länge under lock, förslagsvis en timme. Rör ner crème fraiche och värm på. Smaka av med salt, peppar och socker. Dela fisken i bitar och låt sjuda i bara några minuter. Vänd ner räkorna det sista du gör. Servera med (vitlöks-)bröd.


Fisksoppa är ju bara för gott. Speciellt den här matiga nästan grytliknande varianten. Chilin satte en fin stuns i soppan och vinet gjorde verkligen sitt. Gott sa Bull. Inspirationen hittade jag hos Tina.

Idag har jag haft matbloggsmaffian här. Lika trevligt och gott som alltid. Mer om det framöver!

Ps. Men det här jävla höstmörkret, hur ska man överleva? Ljusterapi? Sjukskrivning? Fly landet? Självhjälpsböcker? Knark? Hjälp!

fredag 18 oktober 2013

The power of salvia compels you

Har vi fått svar på hur många lingon det finns i skogen? Och hur många kramar det finns i världen? Då tycker jag vi övergår till den högst aktuella frågan: Hur mycket snor kan det finnas i en kropp egentligen?! Sacre bleu och Merde, den franska förkylningen är inte att leka med. Men nu är jag iallafall ganska pigg, bra timing - det är ju helg!

Jag har försökt exorcista ut förkylningen genom flertalet metoder: whisky, frukt, näsdroppar och salvia. Lönlöst. Ett tag funderade jag över att försöka få tag i Profetsalvia istället. Det verkar ju vara en... eh, festlig växt (ett gram av plantans aktiva ämne kan räcka för att berusa 7000 människor).

Nej, jag nöjde mig med att steka lite vanlig salvia i smör tillsammans med potatispasta. Färsk gnocchi är en av mina livbojar. Alltid gott och snabbare än de snabbaste snabbmakaronerna. Man kanske inte blir mindre förkyld men man blir iallafall mätt och glad.

Gnocchi med salvia och kantareller
1 port

1 portion färsk potatisgnocchi
1 schalottenlök
5 salviablad
smör att steka i
100 gram kanatreller
1 näve ruccola

parmesan
salt
nymald svartpeppar

Gör så här
Finhacka löken och stek den mjuk i smör. TIllsätt strimlade salviablad och delade kantareller och fortsätt stek på låg värme. Koka gnocchin nästan klar, lägg ner den i pannan och vänd runt några varv. Salta och peppra. Riv ruccolan i bitar och fördela på en tallrik. Lägg på gnocchin och avsluta med en hel del parmesan.


Täljaren smak delat med nämnaren tidsåtgång är lika med en ruskigt hög succékvot (har ju gått NV-programmet så jag kan ju det här med matte (sa hon som googlar "hur man räknar ut arean på en cirkel" (varje gång))).

Glad fredag på er!

tisdag 15 oktober 2013

Öl och annat livsviktigt

Bloggfrekvensen är under all kritik, det är väl det minsta man kan säga. Jag har svårt att förstå var alla dagar tar vägen (ho hooo?).

Men vid närmare granskning: Distraktionsmomenten har helt enkelt varit för stora och för många. Johanna och jag hade trettio- (sextio?)årsfest förra helgen. I flera dagar efteråt hittade jag granatäppelkärnor och lösmustascher på otippade ställen.

Jag har bryggt öl efter alla konstens regler, vilket blev bättre än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. Age Crisis Ale - kom ihåg var ni hörde det först!

Jobbet och allt därtill har tagit sin tid, eller snarare min tid. Paris fick min odelade (nåja) uppmärksamhet i helgen. Staden i sig och dess galettes, sniglar, boeuf bourguignons, fonduegrytor, croque madames och champagne. Som alltid: så mycket mat, så lite tid...


Men det är inte hela sanningen. Det finns en större distraktion. Vi kan kalla honom Jens. För det är det han heter. Är det inte konstigt hur man kan klara sig alldeles utmärkt och må så bra på egen hand, sen knackar någon på dörren (bokstavligt talat, men det är en historia för sig) och helt plötsligt känner man sig amputerad utan den här personen? Konstigt men härligt och skrämmande och överväldigande och fantastiskt och läskigt och fint.

Steget är inte så långt alls från Jens till öl. Jo ser ni, jag köpte ett ölbryggningskit hos "Det lilla Köksbryggeriet". American Pale Ale skulle det bli - och minsann det blev det också! Några timmars mäskning och lakning och allt vad det hette. Två veckors jäsning i städskåpet. I med priman (det som adderar kolsyran) och ner i flaskor. Två veckor till i skåpet och sen in i kylen. Psssccchhht. Den blev lämpligt nog precis klar till trettioårsfesten.

Det blev en fin fruktig smak med en del beska. Citrus och en fin skumkrona. Antagligen den dyraste ölen jag druckit, men ens egen triumf smakar så gott så gott. Och dessutom, nu har jag ju kitet. I fortsättningen behöver jag bara ingredienser för att brygga nästa batch. Och med enkel ölmatematik: ju mer jag brygger, desto billigare per flaska blir det. Jag tror en amerikansk veteöl står på tur.


onsdag 25 september 2013

Skam den som ger sig

Vi försökte äta musslor förra helgen. Men b-e-s-v-i-k-e-l-s-e-n när det visade sig att alla musslor i hela östra Göteborg var slut (okej kanske en överdrift, men vi var faktiskt på två ställen). Det blev räkor, och det är väl inte så dumt det heller. Jag safe:ade därför i helgen och förbeställde ett nät musslor redan tidigt i veckan. Tack för den möjligheten fiskdisken på Hemköp.

Ta mig tusan - jag älskar musslor! Dessa filtrerande blötdjur vars huvudsakliga föda är plankton. Mums!

En typ av Moules marinières
2 stora portioner

1 kg färska blåmusslor
2 schalottenlökar
2 vitlöksklyftor
2 chilifrukter
smör
1 dl grovhackad persilja
3 dl vitt vin
2 1/2 dl matlagningsgrädde
1 1/2 dl crème fraiche
salt
svartpeppar
(redning)

Gör så här
Tvätta musslorna under kallt vatten. De musslor som inte stänger sig när du knackar på dem slänger du. Finhacka lök och vitlök, strimla chilisarna. Stek lök och chili i smör, så att löken mjuknar. Tillsätt persilja, vin, grädde, creme fraiche och musslor. Låt sjuda under lock tills musslorna öppnar sig - kanske fem minuter. Släng de musslor som inte öppnat sig. Ta upp musslorna och låt såsen koka in. Red eventuellt av den så att den tjocknar. Vänd till sist ner musslorna i såsen igen. Servera med bröd och bubblor!


Snabbmat at it's finest. Lyxiga, men ändå rätt billigt. Och helt vansinnigt gott! Hettan från chilin var verkligen pricken över i:et i sammanhanget. Det krävdes en middag med mycket smak för att väcka smaklökarna till liv igen. Tidigare på dagen var vi nämligen på whiskyprovning och efter en sådan övning är man rätt avdomnad.

Åh vad jag önskade att jag gillade whisky. Verkligen. Men trots kunnig provningsledare, flera olika doft- och smakprov, test med eller utan vatten så är jag fortfarande jää-hä-häkligt skeptisk. Men övning ger väl färdighet. Det är bara att nöta på.

fredag 20 september 2013

Karins krubb

Ibland kommer matlagningsinspirationen från ett oväntat håll. Att Karin och hennes konstgrepp inspirerar överlag, det är är det ingen tvekan om. Smart och rolig och produktiv - kolla in hennes webshop.

Karin har lagat Halloumi Stroganoff och jag bara undrar - hur i hela Hisingen kommer det sig att jag aldrig hört talas om detta innan?! Det är skam tamigtusan, för detta är genialiskt! Här hittar ni Karins stroganoff, och såhär gjorde jag. Eftersom jag gillar svamp väldigt mycket fick ett gäng av dessa hänga med ner i grytan, men ta ett extra paket halloumi om du hellre vill det.

Halloumi Stroganoff
4 port

1 paket halloumi
12 stora färska champinjoner (eller ytterligare 1 paket ost)
1 gul lök
10 cm purjolök (eller motsvarande gul lök)
smör att steka i
1 grönsaksbuljongtärning
drygt 1 msk dijonsenap
1 tetra passerade tomater
3 dl matlagningsgrädde
(1 dl mjölk)
5 skivor smörgåsgurka
salt
svartpeppar
1 nypa chiliflingor
1/2 dl hackad persilja

Gör så här
Skiva svampen och finhacka löken. Strimla osten i stavar. Stek på osten rejält så den får färg, lägg åt sidan. Stek svamp och lök mjuk. Tillsätt buljongtärning, senap, tomatpuré, tomater och grädde. Låt sjuda tills smakerna satt sig. Späd eventuellt med lite mjölk. Vänd ner osten och låt bli varmt. Smaka av med salt, peppar och chili. Finhacka gurkan och blanda i tillsammans med persiljan. Servera med ris/couscous/blomkålscouscous.


Vill du göra det enkelt för dig: använd ditt vanliga Stroganoffrecept, och byt ut korven mot ost. Klart! Men det blir inte lika magiskt utan senap, gurka och persilja det ska du ha klart för dig.

Ha nu en fin helg folket. Jag ska tappa öl på flaskor, smaka whisky och äta söndagsmiddag på Den stora ön i väst.

söndag 15 september 2013

Vad bra mat kan göra

Idag känns det som en äkta söndag. Lite regn, typ sexton grader ute. En rastlöshet i kroppen, men alldeles för lat för att göra något åt det. Bara för att man sagt hejdå till någon man inte får se på ett antal dagar nu: en känsla av att vara lite ensam. Inga direkta åtagande idag, men det finns ju alltid saker man mer eller mindre borde göra. Laga matlåda, motionera, plocka och greja i lägenheten. Göra ett så kallat ryck.

Men det blir bättre, det blir det alltid. Man kan bildgoogla "sloth babies in a bucket" och så känns det genast lite bättre.

Eller så tittar man igenom bilderna i kameran och får syn på en matbloggsklassiker, minns när man lagade sin egen variant och hur den smakade. Och ja, då är allt bra igen. Mat alltså. Vilken grej.

Rabarberkyckling
4 port

500 gram kycklinglårfilé
salt och svartpeppar
smör att steka i
1 rödlök
1 klyfta vitlök
3 dl rabarber i bitar (ni har väl kvar i frysen?)
3 dl matlagningsgrädde
2 msk flytande honung
1 tsk sambal oelek

Gör så här
Sätt ugnen på 225 grader. Stek kycklingen i smör så den får färg. Klyfta rödlöken och skiva vitlöken, låt dessa steka mjuka med kycklingen. Salta och peppra. Lägg i en ugnsfast form och fördela rabarbern över. Vispa ihop grädde, honung och sambal och häll över. Tillaga i mitten av ugnen i cirka en kvart.


Jag vet att jag möjligen predikar för de redan frälsta, men så gott det var! Överraskande gott. Såsen smakar ju ljuvligt. Syrsött med lite sting. Och ni som är skeptiska och rynkar på näsan (jag menar främst er pappa och fårgrisen) - testa!

Nä nu går jag ut och gör något bra av den här dagen! Hej på er.

Och se, precis i det här ögonblicket kände jag lite solstrålar värma i nacken.

tisdag 10 september 2013

...och det blev ljus

Sen jag flyttade in i lägenheten i december (har det verkligen gått så lång tid?!) har jag tänkt att sätta upp en lampa ovanför matsalsbordet. Tänkt och tänkt och tänkt har jag gjort. Ganska så typiskt mig det här med att tänka mycket men liksom aldrig få tummen ur. Men jag köpte till slut en lampa. Och en textilsladd och lampkopp och glödlampa och avlastningsnippel (vad är det för ord egentligen?) och lamputtag och all världens små grejer jag skulle behöva för att lampan skulle komma upp och faktiskt lysa. Det ena efter det andra gick fel, eller gick sönder. Men nu - nu lyser den! Se, det tog bara en sisådär nio månader...

Inte riktigt lika lång tid tog det för mig att laga min egen variant av Saras fisk- och räkgryta. Tur var väl det, för den var supergod! Så här gjorde jag.

Marockansk fiskgryta med basilika och citron
4 portioner

400 gram torskfile
100 gram laxfile
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1 msk ras el hanout (eller 1/2 spiskummin och 1/2 kanel)
1 burk krossade tomater
1 tsk sambal oelek
200 gram tinade delade haricots verts
1/2 kruka färsk basilika
1/2 citron
salt och svartpeppar

1/2 blomkålshuvud
olivolja
1/2 citron
salt och svartpeppar
2 portioner matvete

Gör så här
Börja med att koka matvete. Sätt sen ugnen på 225 grader. Dela blomkål i mindre delar och även citronen. Drizzla över olivolja, salta och peppra. Stek i ugnen tills blomkålen fått färg.

Dela fisken i munsbitar. Pressa över saft av en halv citron och riv även på skalet. Finhacka löken och vitlöken. Stek löken mjuk i olivolja i en panna. Tillsätt kryddorna och låt steka med någon minut. Tillsätt tomater och sambal. Låt småsjuda under lock i ett par minuter. Vänd ner fiskbitarna och lägg bönorna på. Lägg på locket igen om låt sjuda tills fisken är fast och ogenomskilig. Vänd ner hackad basilika och smaka av med salt och peppar.

Blanda den ljumma blomkålen med matvete. Servera med fiskgrytan. Finaste fisken!


Kryddigt men samtidigt fräscht med citronen. Rostad blomkål kan var adet allra godaste man kan göra med den vita bulliga grönsaken. Perfekt matlådemat också och det är väl dags att komma igång med det igen efter sommarens dekadens...

tisdag 3 september 2013

Mot morgondagen

Jag har i ärlighetens namn haft en ganska dålig dag. Hur trött som helst i morse och sen blev jag välkomnad till kontoret av Herr Kaos och Fru Frustration (obs, fiktiva personer). De försvann någon gång efter lunch men lämnade en rejäl huvudvärk som avskedsgåva. Generöst! En låda sushi och två timmar i soffan senare känner jag mig hyfsat på banan igen. Imorgon blir bättre. Om inte, är det jag som gör #flamingofredag av onsdagen.

På tal om gott i glasen: Champagne - det är gott det. Jag drack en del av dessa bubblor i samband med min födelsedag. Om inte då, när annars? Mamman, pappan och Johannan bjöds in till försenat födelsedagsfirande och jag bestämde mig för att börja i andra änden av matplaneringen. Nämligen med drycken. Jag grabbade en flaska Legras & Haas Grand Cru Blanc de Blancs och sökte sen på Systembolagets hemsida efter passande mat. Jag föll omedelbart för följande:

Halstrad lax med gräddkokt kålrabbi, färsk spenat och rödlökschutney
4 port

500 g kålrabbi (1-2 st)
3 dl matlagningsgrädde
1 vitlöksklyfta

1/2 grönsaksbuljongtärning
svartpeppar

2 rödlökar
1 dl russin
2 msk rödvinsvinäger
2 msk råsocker
2 dl rödvin
1 tsk sambal oelek
1 msk färskriven ingefära
1 kanelstång
 

100 g färsk spenat
färskpressad citronsaft
olivolja


800 g laxfilé med skinn
salt och svartpeppar från kvarn
 

Gör så här
Börja med chutneyn: Skala och hacka rödlöken, hacka russinen och häll alla ingredienser i en kastrull. Koka på medelhög värme tills rödvinet har reducerats.

Skala och dela kålrabbin, klyfta halvorna och koka dem mjuka i grädden med skivad vitlök och buljong. Lägg upp kålrabbin på en tallrik med hålslev och koka ihop grädden till hälften. Smaka av med salt och peppar. Tillsätt kålrabbin i grädden vid servering och värm på medelhög temperatur.


Dela laxfilén i 4 bitar, snitta fisken i skinnet. Hetta upp stekpannan och strö en matsked salt i den. Stek laxen på skinnsidan ett par minuter tills den fått fin färg. Baka klar i ugnen i cirka 5 minuter på 175˚. 

 
Plocka och skölj spenaten och låt den torka. Häll citronsaft och olivolja i en skål. Tillsätt spenaten vid servering, smaka av med salt och svartpeppar.


Fördela kålrabbin på tallrikar. Lägg på en näve spenat och toppa med laxen. Klicka ut chutneyn runtom och servera med bubblor.


Det var jättegott! Otippade kombos  som funkade väldigt bra ihop. Det är inte alls omöjligt att gräddkokt kålrabbi dyker upp på min tallrik fler gånger. Kålrabbin är ju ingen vanlig gäst i köket, men det kanske är dags för upprättelse?

Nä nu sätter jag stopp för den här dagen. Mot sängen. Ha en fortsatt fin vecka gott folk. Kram.

lördag 31 augusti 2013

Det kom ett regn

Gissa vem som igår morse var jä-hä-hä-vligt glad att hen i torsdags klev in i sportaffären och sa: "Ge mig det bästa regnstället ni har!"? Sen var det ju i och för sig även så att det bästa regnstället även var det dyraste, men jag får väl se det som en investering... Ha ha, vertikala göteborgsregn - mig rår du inte på. Nu är det nästan så att jag går och hoppas på en regnig höst, för bästa avkastning (Obs. LÖGN!).

Från höstvibbar till försommarvibbar. Hittar ni liksom jag rabarber i frysen föreslår jag att ni använder dem till just det här. Ursprungsreceptet hittade jag hos Allt om mat.

Rabarberkaka med kardemummamaräng

500 g rabarber
150 g smör, rumsvarmt
2 dl strösocker
1/2 tsk vaniljpulver
3 dl vetemjöl (180 g)
2 tsk bakpulver
6 äggulor
1 dl mjölk

6 äggvitor
3 dl strösocker
1 1/2 tsk stött kardemumma

Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Ansa och skär rabarbern i ca 2 cm breda bitar. Rör smör, socker och vaniljpulver poröst. Blanda ner äggulor och mjölk i smör- och sockersmeten. Sikta mjöl och bakpulver och vänd ner. Häll smeten i en bakplåtspappersklädd långpanna, 30 x 40 cm. Fördela rabarberbitarna över smeten.

Vispa äggvitorna till ett riktigt fast skum. Tillsätt sockret under kraftig vispning. Vänd ner kardeumman. Bred marängsmeten över rabarbern.

Grädda kakan i nedre delen av ugnen ca 20 min. Lägg över aluminiumfolie när marängen fått färg. Låt kakan svalna och skär den i bitar.


Den här kakan gick hem vill jag lova! En syrlig kaka med ett sött täcke - finfin balans. Och: i frysen är rabarber alltid i säsong.

Alltid ett litet gissel det här med när man tar med sig bakverk till jobbet som man sen vill fota. Kollegorna tittar lite snett på en när man springer runt i kontorens alla rum med en tallrik i jakt efter ett bra ljus... Ja ja, de får stå ut, de får ju kaka.

måndag 19 augusti 2013

Slut som artist

Eeeeeeehhh. Om en skulle ta och blogga också kanske? Inspirationen har trutit, och så även tiden. Och det är svårt att blogga om mat när man typ lever på mackor och restaurangmat. I helgen var i Stockholm och levde runt. Först hos Lotta som bjöd på en riktig helkväll och sen hos M&M som ställde till med en jäkla bröllopsfest. Till på köpet har jag börjat jobba igen idag. Inte konstigt jag är trött!?

Jag höll nästan på att glömma (yeah sure): jag har ju fyllt år också! Trettio! Detta har jag försökt fira så bra jag kunnat. Festival, rosévin, öl, blombud, presenter, grattishälsningar, champagne och skaldjur. Nöjd? Oh ja.

För första gången på flera veckor ställde jag mig i köket förra helgen och trollade fram något mer avancerat än mackor. Det blev en paj, en favorit i repris kan man säga. Ursprungligen från Moma såklart (det är ju rom i).

Piñacoladapaj
150 gram mjukt smör
1 dl ströråsocker
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

1 burk sötad kondenserad mjölk
saft och zest från en lime
1 1/2 dl kokosflingor
drygt 1 msk rom
1 ägg
1 stor burk avrunnen krossad ananas

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Mixa ihop smöret, sockret, mjölet och bakpulvret till en deg. Tryck ut degen i en 24 cm form (eller som jag gjorde i portionsformar) och ställ in i kylen i minst en kvart.

Rör ihop kondenserad mjölk med lime, rom och kokos. Blanda sedan i ägget och ananasen. Häll i formen. Grädda i ca 40 minuter i mitten av ugnen, lägg över folie när pajen fått färg. Servera med löst vispad grädde eller krämig vaniljglass.

torsdag 8 augusti 2013

Hos Martin

Vi pratade ganska mycket innan resan till Sab Seb att det hade varit häftigt att äta på en av de trestjärniga restaurangerna i regionen. San Sebastian har man nämligen flest Michelin-stjärnor per kvadratmeter än någon annan stad i hela världen.

Men dagarna gick och av ren lättja blev ingen restaurang bokad. I ren panik slängde jag iväg mail till tre av stjärnrestaurangerna kvällen innan avfärd och hoppades på det bästa. Vi fick napp på Restaurante Martín Berasategui, och blev inbokade en fredag kväll. 

Jag ska inte påstå att jag har någon vana av såna häringa ställen, men jäklars vilken upplevelse! Från första stund (när vi möttes av en herre med paraply, då det duggade lite) till vi steg ut genom dörren nästan fyra timmar senare.

Vi valde den stora avsmakningsmenyn som vi njöt av på terrassen under gröna vinrankor. Personalen rörde som ett väsen runt oss, hade en sjuklig precision samtidigt som jag ändå upplevde de som ganska så lättsamma.


Men maaa-haaaten då? Ja vad sägs om bland annat:

                "Squid soup, creamy squid ink ravioli served with squid crouton"


"Oyster with cuecumber, kafir and lime"


"Roast foi gras with seaweed resting on horseradish cud, fermented soy broth and hazelnut salt"


"Gorrotxategi egg resting on a herb liquid salad and dewlap carpaccio"

"Roast pigeon and onion with iberian pig's snout, ginger juice and caper"

"Mist of coffee and cacao over banana with whisky sorbet and slush"

Andra godsaker som bjöds på var bland annat svart vitlök, fänkålsemulsion, "eatble sclae crystals" och sellerisorbet.

Galet på många vis. Vackert. Spännande. Från och till helt gudomligt gott. Efterrätten här ovan - det var nog den godaste desserten jag ätit i hela mitt liv.

Avslutningsvis, jag är glad att vi tog chansen att uppleva det här. Vem vet, det kanske dröjer ytterligare trettio år till nästa gång?

Och glöm inte: en stor avsmakningsmeny kräver en stor pappersmeny!



onsdag 31 juli 2013

Perfekt

HUR beskriva Resan? Jo, något sådant här: sangria, sand, sol, surf, strandpromenad. Vyer, vatten, vågor, värme, vänner. Mat, mat, mat. Och glass.

Vi hade det på många sätt helt perfekt. Vädret lämnade inget övrigt att önska (om man bortser från att det regnade när vi kom dit - paniken!). Det funkade alldeles utmärkt med fem tjejer på ett badrum, tackar som frågar. Vi surfade, och alla lyckades ta sig upp på brädan. Tre av oss unnade oss ett besök på trestjärniga Martin Berasategui, men det får bli ett inlägg i sig.

San Sebastian är sagolikt vackert ska ni veta. Och det bästa är att man alltid hittar en ny topp eller ny bukt och får ytterligare en ny vinkel på staden.

Jag låter bilderna tala för sig själva. Det brukar bli bäst så, även om de verkligen inte gör San Seb till rätta.










Får ni möjligheten att åka - gör't! Sol, bad, stad, mat - vad mer kan en behöva?

måndag 22 juli 2013

Out of office

För cirka en timme sedan klev jag ut genom dörren från jobbet och gick officiellt på semester. FY SÅ GÖTT! Semestern kickstartas minsann med avgång 08.55 imorgon bitti.

Nu blir det sangria och pintxos för hela slanten!
San Sebastian - vi ses snart!

För er som stannar i stan: sangrian smakar inte så dumt på Grindstugan heller...

lördag 20 juli 2013

Det blev bättre och bättre

Gårdagen började sådär (upp kl 05.00 för att flyga hem från Warsawa för att inse att jag glömt GPS:en i hyrbilen), fortsatte helt okej (några timmar på jobbet) och artade sig riktigt riktigt väl till slut (finfin middag på Grill Grotesque och drinkar på både Hello Monkey och Hotel Riverton). Må resten av semestern fortsätta i samma stil! Fast gärna utan den milda vodka-baksmälla jag känner av just nu...

Ikväll kommer min inre tonåring gå bananas. Robbie Williams (If you read this Robbie - call me! I love you!) på Ullevi! Och bättre arenakonsertväder går väl knappast att få? Somrigt väder kräver somrig mat. Fräscht och smakrikt vill jag ha det och Remsan vet hur man gör hon. Här hittar ni originalreceptet och så här gjorde jag.

Asiatisk färs- och nudelsallad
500 g (kyckling)färs
100 gram shiitakesvamp
2 vitlöksklyftor, finhackade
1 tsk salt
1 ½ tsk sambal oelek
100 gram böngroddar

3 lime, pressad saft
2 msk olja
2 msk japansk soya
1 msk fisksås
1 msk sweet chilisås
5 salladslökar, strimlade
2 msk hackade jordnötter
2 msk hackad koriander
1 msk hackad mynta
1/2 hackad röd chili

1/2 pkt äggnudlar
isbergssallad
4 morötter

1 kruka koriander

Gör så här
Fräs färsen i olja med strimlad svamp, vitlök, sambal och salt. Vänd ner böngroddarna de sista minuterna. Blanda ihop alla ingredienser till dressingen och vänd ner den i färsen. Koka nudlarna, skölj dem i kallt vatten. Placera salladsblad i djupa tallrikar, strimla morötterna med en potatisskalare. Fördela nudlarna och toppa med ett berg ljummen färsblandning. Färsk koriander och några extra jordnötter som pricken över i:et!

Ät med bestick om så önskas, men jag föredrar att använda salladsblad som verktyg jag. Ps. Glöm inte servetterna!


Nu skulle det nog vara på sin plats att sig utanför dörren. Jag undrar om jag inte bara ska lägga mig raklång på balkongen och drömma om San Sebastian.

måndag 15 juli 2013

Att gå ner för räkning

NU JÄKLAR. Nu räknar erat russin ner dagarna till semestern minsann! Fyra arbetsdagar (varav två i mitt andra hemland Polen)...

Men faktiskt, jag känner mig inte sådär sjukt trött och i behov av semester som jag brukar känna mig vid den här tiden på året. Men sen så har jag i år varit riktigt bra på att göra vardagarna (och även helgerna också i och för sig) ganska så festliga. Den här veckan har det bland annat varit bubbel på champagnebar, Blocketfyndande i Utby (thank god for dödsbon), ölande på en torsdag och måndagssushi vid klipporna vid Röda sten. Nu trivs jag som bäst och det märks på mig.

Så mycket mat har det av förklarliga skäl inte lagats, och jag tror minsann jag inte är ensam om detta. Men ska ni ta er tid att laga något, gör den här fina laxen med inspiration från allas vår Jamie.

Soyabakad lax med zingy salsa
4 port

600 gram laxfilé (hel eller i portionsbitar)
6 msk soya
3 msk mirin (japansk risvin)
2 msk färskriven ingefära
skalet av 1 citron
skalet av 1 lime

2 gröna chilifrukter
1 röd chilifrukt
1/2 scharlottenlök
3 medelstora tomater
saften av 2 lime
olivolja
salt
svartpeppar
1 msk finhackad mynta

Gör så här
Blanda soya, risvin, ingefära och finrivet skal av citron och lime. Häll i en påse, lägg i laxen och förslut. Låt marinera i kylen i minst två timmar.

Undertiden: Finhacka chilifrukterna, löken och tomaterna. Blanda med limesaft och olivolja. Vänd ner myntan och salta och peppra. Låt stå och dra, smaka av och krydda mer om du tycker det behövs.

Ta fisken ur påsen och torka av den något. Baka laxen i mitten av ugnen på 175 grader tills laxen har en innertemperatur på 56 grader. Eller: grilla den såklart!



Om dryga veckan åker jag till San Sebastian! Tips någon? Vad gör man? Vad ser man? Men framför allt: vad/var äter man?

torsdag 11 juli 2013

Den jävla sorbeten

Ibland har man tur. Ett erbjudande dimper ner framför näsan på en, och det passar både i tid och rum. Mitt Kök - Sverigeresan har landat i Bältesspännarparken i Göteborg. Jag hade privilegiet att bli inbjuden. Om jag är glad att jag tackade ja? Skojaru?!

Fyra kockar från juniorlandslaget, vin- och matexpterter, stjärnkockar, en matbar med bara svenska råvaror, matmarkand och tv-reportage ingår i konceptet vars mål är att få folk att upptäcka svensk mat och dryck. Vilken upptäcksresa sen. Här kommer några väl valda delar ur helkvällen. Feast your eyes on this ladies and gentlemen!

 Hallondrink med istapp från Ishotellet i Jukkasjärvi och Torneälv. Hur ballt?

Rökt sik - gulbetor - ägg royal - sikrom - sikmajjo - och små små krondillar. Kvällens bästa rätt om du frågar mig. Alla timmar av bloggande, så värt det! Vitt vin från Arilds vingård i Skåne till.

Bärs och burgare: Miniburgare på långkokt karré och ale från Åre Bryggcompagni.

Grillad njurtapp med lök och rilette (trådig paté) på högrev(?) och ramslöksmajjo. En Merlot från Blaxsta Vingård i Sörmland serverades till.
Jag betonar: Svenskt rött vin(!).

Provocerande god hallon- och gräddfilssorbet ("Alltså den här jävla sorbeten") med lakritsmadeleinekaka och lemon curdfyllda färska hallon. Haaaa-alle-lujah! En krispig iscider från Brännlands satt fint till.


När vi trodde kalaset var över: ett dignande kakfat med sju sorters kakor. Man fick äta hur många man ville!

Passa på nu göteborgare - de är kvar till lördag förmiddag. Drop-in eller boka plats. En helkväll, en smårätt eller bara en drink. Nästa anhalt för denna kringresande matcirkus är Falkenberg och sen Helsingborg. Vill du läsa mer om gårdagen, kika in på Lindas blogg!

Jens Dolk och Lisa Lemke presenterar kvällen.

Tack för en förträfflig kväll alla trevliga, smarta, roliga och duktiga människor! Tack för att jag fick ta del av upplevelsen.
Related Posts with Thumbnails