Frulle

Jag har ett komplext förhållande till frukost. På vardagar brukar jag, om jag haft tid/lust/ork att fixa något, käka på frukostfikan på jobbet. En macka, lite kvarg (trodde aldrig jag skulle bli en sån. En kvargätare) eller två bananer. Lever livsnjutarlajf helt enkelt. Önskar jag vore en sån som gick upp tidigt för att äta bra och god frukost i lugn och ro, men det finns något jag pririterar lite högre: nämligen "Snooze".

Helgen däremot. Finns tiden så är frukosten bästa grejen på helgen. Bröd från Franska bageriet på Koopmansgatan. Och en liten tryffelkaka till frukostefterrätt om man har tur. Eller ett ljust fruktbröd som torrstekt lite i panna, men smör och fet ost. En smoothie eller Brämhults juice. Massa kaffe. DI Weekend eller GP. Gröt är inte att förakta heller. Med äpplemos och kall mjölk. I Metro fanns för ett tag sedan en annan variant av gröt, nämligen bakad. Den passade mig som handen i handsken, som smöret på mackan och så vidare.

Bakad äpplegröt
4 port

4 dl havregryn
2 msk linfrön
1/2 krm bakpulver
1 nypa salt
1 nypa kanel
1 äpple
4 dl mjölk
2 msk honung
1 ägg

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader och smörj fyra portionsugnsformar. Blanda havregryn med linfrön och bakpulver i en bunke. Riv äpple och rör ner det tillsammans med mjölk, honung och ägg. Fördela i formarna och baka i mitten av ugnen i kanske 15 minuter. Servera med exempelvis granatäpplekärnor, bär och kanske lite mer honung. Eller smör...

Nästa gång tänker jag att jag testar med lite skivad banan i botten. Eller en näve blåbär och kardemumma. Mmmm. Är det frukost snart?

Det här var helt uppenbart en helgfrukost, då fotot badar i något sällsamt, härligt och drömskt: nämligen DAGSLJUS.

Down with the kidz

Nu har inte jag några barn men jag har ju ändå en riktigt stor erfaranheten av barn, jag menar: jag har ju själv varit ett. Ett rätt så fräknigt, knubbigt och kontemplerande barn. Jag gillade mat även då (hence the knubbighet). Eller som pappa sa under jul när vi pratade om barn och deras matvanor. "Det var aldrig ett problem att få er att äta. Snarare tvärtom".
Mina antaganden gällande vad barn gillar: allt som går att äta med händerna, färgglatt, plättar. AV EN HÄNDELSE råkar det vara precis ett sådant recept jag har att bjuda på idag. Ps. Funkar utmärkt även på vuxna, det kan mina matbloggskompisar intyga.

Gröna ärtplättar (eller Monsterplättar)
20 st
400 gram tinade gröna ärtor
2 hela ägg
2 äggulor
1 dl vetemjöl
1 dl mjölk

salt
svartpeppar

Gör så här

Mixa allt till en jämn smet. Smaka av med salt och peppar. Stek små plättar i smör.

  

Servera med en kräm på turkisk yoghurt, massa riven parmesan och hackad färsk mynta (det här kan jag inte gå i god för att kidsen gillar dock). Den salta ostcremen är nästan ett måste för att balansera upp det söta i ärtorna. Kan tänka mig att det funkar utmärkt med fetaost och chevre också.



Jag bjöd på dessa på årets första matbloggsträff med temat #pankmenmätt. Perfekt för en frys- och kylskåpsresning helt enkelt. Så gräv nu fram era små frusna ärtor ur vrån längst in! Vem vet vad du mer kan hitta där - lika spännande varje gang!

tjugohundrafemton

Som ni har väntat och längtat! Här kommer det: mitt 2015.

Året började rätt "flängigt" och satte ribban för hela första halvåret tycker jag. Jag drack Sangria i ett ljummet Sevilla i januari (tack jobbet). Lotta och jag gjorde soft buns och jag odlade ostronskivling i köksfönstret. Gick på massa konserter, där en butter Mark Lanegan slog undan benen på mig och Annika Norlin fick mig att gråta. Mer kultur: teater om både främlingsfientlighet och mens. En åttarätters på Bhoga - MUMS! Jag försökte varva ner med en yoga-helg på Klädesholmen.

Under våren gjordes ett par matrelaterade utflykter i Gamlestan där vi utforskade bland annat det arabiska, persiska och etiopiska köket. Tack främst Jenny för sällskap! Global Picnic tog och gav mycket energi: vi fixade peruansk matlagningskurs, mexikansk after work och vad som kom att bli en av sommarens höjdpunkter: ett magiskt Global Kitchen mitt i Botaniskas Örtagård. Det blev också ett succéår för matmarknaden med 12000 besökare. Galet!

Sommaren ja, jag minns den som fin och solig - men det var den tydligen inte(?!). Den kickstartades i Berlin och sen var det dags för en välbehövlig vecka i varma Spanien. Mer musik: Jens Lekman i en gammal smedja i Jonsered. Längsta mannen på jorden fick mig på gott humör. Pet shops boys var bäst på hela WoW, såklart. Jag slängde mig ut ur ett plan på 4000 meters höjd. Chefs Menu på Bastard i Malmö fick mig så nöjd så. Smörrebröd i Köpenhamn och så kom vi äntligen iväg på den däringa lax- och skaldjurskryssningen vi pratat om i ungefär hundra år. Jag köpte en ny cykel!

En era gick i graven när mamma och pappa i höstas flyttade från barndomshemmet. Men nytt är oftast bra. Och så bra det blev sen! Jag fick möjlighet att bila lite i Norge, en i dubbel bemärkelse vacker tjänsteförmån. Möhippa + bröllopsfest för finfina paret som bjöd på en pastarätt jag fortfarande kan komma att tänka på. Små bilutflykter med en varm hand och stopp för fika. Emil Jensen på Storan!

Jag omfamnade julen som aldrig förr och klädde inte mindre än två granar. I slutet av året tog jag ett stort kliv utanför bekvämlighetszonen i ett par lånade pjäxor. Jag lärde(?) mig åka utförsskidor vid 32 år ålder. Det ni!

Jag ser spänt fram emot det nya året. 2016, jag välkomnar dig.

Ett av 2015 års höjdarrecept: linsfärslimpa.