måndag 30 april 2012

Choccywoccydoodah!

Jag vet att det är Valborg och allt idag, så egentligen borde jag väl tipsa om något vårigt eller alkoholhaltigt. MEN jag måste bara få klämma in det här inlägget innan april är slut.

Sugarpastenäckrosor, Barbietårtor och chokladorigami (okej då, det uttrycket kom jag just på själv) - inte riktigt min grej. Så varför har jag då utsatt mig för att försöka finlira i choklad? Anledningen heter Choccywoccydoodah. I månadens Sötsaks-utmaning kan man nämligen vinna en resa till Brighton där den galna tårtbutiken med det konstiga namnet ligger. Temat är sagolikt, och jag bestämde mig för att ta det bokstavligt.

Jag är inte så mycket för puttinutt och gulligull, utan körde mer på det råbarkade och "fula". Drakägg. Nej, äggen blev inte riktigt som jag tänkt mig, det var svårare än väntat. Men lite nöjd är jag (om jag kisar när jag tittar på bilderna, ha ha) och tycker mig allt ha fångat lite av en drakes karaktär: de kan verka obehagliga vid första anblicken men innerst inne vill jag gärna tro att det döljer sig något fint och mjukt.
 Jag lånade draken här

Kinderägg, penslade med vit choklad färgad med svart pastafärg. Vit choklad- och basilikamousse. Jordgubbscurd som "gula" och frystorkade jordgubbar (vi kan kalla det fairy dust). Moussen blev jag inte riktigt nöjd med, så jag håller inne på receptet. Jordgubbscurden däremot den blev sjukt god, och fick en fin pastellig färg.

Jordgubbscurd

från Allt om Mat

100 g jordgubbar
1/2 dl vatten
1/2 dl strösocker
1 msk majsstärkelse
2 st äggulor
2 msk smör

Gör så här
Mosa jordgubbarna, och pressa purén genom en finmaskig sil. Blanda moset med vatten, socker och majsstärkelse. Koka upp under omrörning. Ta kastrullen av värmen och blanda ner en äggula i taget. Sätt tillbaka curden på plattan och låt sjuda under ständig omrörning. Curden ska tjockna, men den får inte koka. Ta av från värmen och rör ner smör. Låt kallna.

När går planet? Jag har redan packat!

...och när vi ändå är inne på bak-tävlingar så kan vi nog förutsätta att det inte blir något TV-program för min del, då jag inte har hört av dem. Attans, säger en halva av mig. Puh, säger den andra.

fredag 27 april 2012

Mycket för pengarna

Jag startade den här bloggen som en bakblogg. Jag var väldigt inställd på att kakor och dylikt var min grej. Nu är det väl så att kakor är en av grejerna. Matlagningen har tagit en större plats än jag faktiskt väntat mig. Det finns en annan typ av frihet i matlagning än i bakning tycker jag.

Men man ska inte underskatta kakor och sötsaker som sysselsättning, nej nej. Bästa terapin är ju antingen att skära rotfrukter i små tärningar eller att baka småkakor. Om jag behöver terapi? Jodå, gör vi inte alla det ibland? Och man kan baka många många småkakor för de pengar en terapeut skulle kosta i timmen. Och hos terapeuten får man väl på sin höjd en kopp kaffe och en torr köpekaka. Lägg ihop ett och ett och du fattar vad jag hellre lägger mina pengar på.

Idag har jag bjudit mina numera före detta arbetskamrater på kakkalas. Mina bästa kolasnittar, chokladsnittar med extra mycket choklad och den här nykomlingen:

Sega citron- och kardemummakakor
en jävla massa, kanske 60 st

7 dl mjöl
1 tsk bikarbonat
1/2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
250 g rumsvarmt smör
4 dl socker
1 ägg
rivet skal av en citron
4 msk citronsaft
1 tsk vaniljsocker
2 tsk malen kardemumma 

Gör så här
Blanda alla torra ingredienser. Vispa smör och socker ljust. Tillsätt ägget, vispa väl. Blanda ner citronskal, saften, vaniljsocker och kardemumma. Tillsätt de torra ingredienserna och blanda till en jämn smet. Lägg bollarna på bakplåtspappersklädd plåt, lämna utrymme mellan bollarna. Platta till dem en aning, pudra lite extra kardemumma över och grädda i mitten av ugnen i 175 grader i 8-10 minuter. Grundreceptet hittade jag hos Tove, men adderade kardemumman på eget bevåg. 


Citron och kardemumma visade sig trivas bra ihop, och även om kakorna ser lite bleka ut så hade de desto mer smak. Lite sega och väldigt goda. Med tanke på åtgången så var jag inte ensam om att gilla dem. Det finns dock ett gäng kakor kvar på jobbet, vilken tillfällighet att jag ska in till kontoret även imorgon...

torsdag 26 april 2012

På mingel kan man va'

Jag har så mycket att göra på jobbet just nu att jag knappt ens hinner läsa Ribbans Hyfs- och stilspalt på DNs hemsida. Sicken tur då att jag lusläser den annars, samt har boken hemma. Spalten läser jag för mitt goda nöjes skull, sitter gärna och skrockar för mig själv om folks dumheter. Och OM jag skulle bli bjuden på Nobelfesten någon gång framöver så skulle jag iallafall inte göra bort mig. Såvida det inte serveras för mycket rödtjut.

Jag tänkte att min fascination av vett och etikett skulle komma till nytta när jag och Lotta styrde kosan mot Villa Överås i Örgryte i tisdags. Örgryte är nämligen lite fiiiint. Ica Bokförlag bjöd in till kalas för boken "Sommar med systrarna von Sydow". Bubbel, mingel och tilltugg lovades, och vem är jag att säga nej till det?

Det var en salig blandning av folk där: damer i dyra kläder, ett gäng bloggare, någon skvallerblaska, ett och annat småbarn, förlagsfolk och vad jag gissar var släkt och vänner. Och inte att förglömma: både Linda och Ann-Louise med sällskap. Jag lyckades uppföra mig hela tiden, även om jag säkert roffade åt mig lite för mycket tilltugg. För det var gott!

 


Boken då? Jag köpte den faktiskt inte, men bläddrade igenom den vid minglet. Titeln är absolut inte missvisande, för det är precis vad du får: Sommar och systrarna von Sydow. Fantastiskt fina somriga mat-och miljöbilder.


Smarta recept, om än inget som jag upplevde var revolutionerande. Förutom kanske avokadogazpachon som jag blev sjukt sugen på.

   

Tips och trix för picknick och kalas, med ganska mycket fokus på barn. Jag tror inte jag tillhör målgruppen direkt, boken gav lite Odd Molly-vibbar (ni vet vad jag menar). Men en fin bok, javisst! En bra gå-bort present till Ebba-fans eller småbarnsföräldrar. Eller kanske som en present till någon som är såld på Marstrand och/eller Västkusten.


Sämre saker kan jag komma på att göra på en tisdag, efter ett glas bubbel kändes veckan helt plötsligt mer uthärdlig. Hallå bokförlag, jag kan tänka mig att gå på fler mingel! (Men då kanske jag både borde skrivit att jag köpte boken och hyllat den...)

tisdag 24 april 2012

Oh the irony

En av anledningarna till att jag slutar på mitt nuvarande jobb är att jag känt mig understimulerad. Jag säger upp mig och vad händer sista veckan? Jo visst, tusen saker att göra och hundra problem att lösa. Det var länge sedan jag känt mig så här stressad. Jag kommer att slutföra det jag ska, om det så innebär att det blir kvälls- och helgjobb. Men jag är verkligen inte sugen på att jobba både måndag och tisdag nästa vecka, för att sedan börja på nya jobbet på onsdagen som ett jävla ras. En liten ledig dag hoppas jag att jag kan få till, speciellt eftersom Michael kommer vara i stan några dagar. Så håll tummarna nu att jag kan ro det här iland nu!

Mitt nya jobb ja. Stor koncern, litet kontor. Cykelavstånd (väldigt viktigt!). Kommer att gå från konstruktör, som jag jobbat som senaste fem åren, till att jobba som projektledare. Det fina i kråksången är att jag får syssla 20% med konstruktion, så att jag underhåller även den ådran. Jag har goda förhoppningar och känner mig taggad till tusen! Om jag bara kan få stänga av det gamla, och trycka på Nystarts-knappen NU.

Maten kommer i andra hand den här veckan, det känner jag redan nu. Tur för mig att jag fick BB över från halv åtta-middagen, annars hade det nog mest blivit gröt (inget ont om gröt i och för sig).

Jag ska ändå bjuda på ett recept, för det har jag nästan alltid tid med. Fröknäcket som serverades till den ljumma brieosten i lördags. Funkar alldeles ypperligt som snacks och kex, hyfsat som chips-substitut (krispigt och salt). Fullproppat med nyttiga frön och kärnor. Säkert bra för hjärnan. LCHF också, om man nu har den läggningen.

Fyrfalt fröknäcke

2 dl linfrön
1 dl pumpakärnor
1 dl sesamfrön
1 dl rostade solrosfrön
kallt vatten
flingsalt

Gör så här
Häll samtliga frön i en bunke och tillsätt kallt vatten så att det täcker. Låt stå över natten. Blötläggningen gör att kostfibrerna i linfröna bildar en geléaktig hinna vilket gör att din frösmet håller ihop. Sätt ugnen på 125 grader, och platta ut frösmeten på en bakplåtspappersklädd plåt. 


Strö över flingsalt. Grädda i 1 till 2 timmar tills knäcket torkat ut. Öppna ugnsluckan då och då för att släppa ut eventuell ånga. Akta så det inte bränns (just sayin...). Bryt det i bitar när det nästan är klart och låt det gå i ugnen en stund till.


Ps. Fast idag smög jag klockan 16 från jobbet för att gå på kokboksreleasemingelparty... Lite kul måste man ju få ha emellanåt. All work and no fun och så vidare. Man vill ju inte riskera att gå bärsärk à la Nicholson. Mer om partyt i ett senare inlägg.

Nej, såhär vill jag inte bli. Skägg har liksom aldrig klätt mig.
Fina vita tänder har han dock. Bild härifrån

söndag 22 april 2012

Halv åtta hos Kim V

Vilken helg! Pust. Jag gillar att ha fullt upp, men jag gillar också att bara chilla i soffan. Så det är vad som står på schemat några timmar idag, någon timme ikväll, en kvart nu innan jag ska gå och lägga mig. London var underbart men kort. Käkade Pork belly på SOS som var förträfflig. Drack alldeles för mycket vin och sov därmed dåligt. Det var en trevlig middag, jag blir alltid lite till mig i trasorna när jag får träffa helt okända människor. Bodde på lyxigt hotell där inredningen fick en att bli snurrig.

Flyget hem gick i tid, och jag var hemma strax efter 13. Då satte jag min Boeuf på långkok, vilket blev dagens bästa drag. 19.30 ringde det på dörren, halv åtta-mobben var redo för en kväll i Frankrike! Den här menyn, på digital fotoram (fick lägga ner min första idé som var hologram à la Tupac), mötte mina gäster.


Jag reserverar mig för stav- och syftningsfel. Skyller allt på google translate.

Vi startade traditionsenligt med en fördrink, denna gång en French 75. Drinken är uppkallad efter ett franskt vapen, så jag gissar att ett par glas av den drinken kan bli rena döden. God och fräsch!

French 75
2 glas

4 cl gin
3 cl färskpressad citronjuice
3 cl sockerlag
is
2 dl mousserande vin

Gör så här
Skaka gin, citron, sockerlag och is. Sila ner i glas och toppa med mousserande vin.


Till drinken: baguette (givetvis) och tapenade på svarta oliver, kapris och med en hint av kakao(!).


Förrätten, ett recept som jag sett på många bloggar och dreglat över, men aldrig kommit mig för att göra förrän nu. Varm brietårta. Skär av locket av en brie, strö över nötter och torkad frukt. Jag hade pinjenötter, valnötter, cashewnöt, hasselnötter och torkade fikon. Ringla över flytande honung och grädda i 200 grader i drygt 10 minuter. Lent och mjukt och alldeles underbart. Till osten serverades ett frökex av fyra sorters frön/kärnor.



Så till huvudnumret: kvällens bästa om du frågar mig. Boeuf bourguignon. Jag körde på ett beprövat recept som du hittar här. Jag lät grytan koka i dryga fem timmar, och jesuskristusheligamaria så gott det blev! Jag undrar om inte BB är min all time favoriträtt faktiskt.

Till Emma gjorde jag en liknande gryta, men med tzaybitar. Dessa ska inte långkokas tycker jag, då de lätt blir svampiga. Jag hade i lite av en färdig cajun/whiskeymarinad för att få till den rökiga smaken från bacon, och rundade av grytan med lite grädde.

Smördegsbakad potatis och bacon/purjolöks-lindade haricot verts till grytan blev en fin helhet. Potatisbakelserna har jag sett både hos Amy och hos Matsafari.

Smördegsbakad potatis
1 rulle färdigkavlad smördeg
6 stora potatisar
2 dm purjolök
2 vitlöksklyftor
1 dl riven parmesanost

Gör så här

Skala och koka potatisen i saltat vatten. Låt svalna och pressa den. Skiva purjo och fräs mjuk i smör tillsammans med vitlök. Rulla ut smördegen på en skärbräda, fördela potatis och lök över hela. Salta och peppra, och strö över ost. Rulla ihop och skär i tio lika stora delar. Grädda i 200 grader, i ungefär 20 minuter. Degen ska ha fluffat till sig och fått lite färg.


Så till efterrätten. Choklad på choklad på choklad på choklad - det kan ju bara bli bra. Mousse däremot, det kan bli både bra och dåligt. Det fick jag erfara vid bakningen av den här tårtan. Receptet hittade jag hos Allt om mat, men bestämde mig för att skona vegetarianen från gelatin. Istället frös jag in tårtan och tinade den lagom till slukning. Så här gjorde jag tårtan, som blev fantastiskt god trots vissa texturbekymmer.

Trippel chokladmoussetårta
botten
100 gram smör
2 ägg
2 1/2 dl strösocker
1 1/2 dl vetemjöl
2 msk kakao
1 tsk vaniljsocker

mousse
3 x 100 gram choklad (vit, mjölk och mörk)
3 x 2 små äggulor
3 x 2 dl grädde

Gör så här
Smält smöret och låt det svalna. Knäck äggen i en bunke. Blanda ner socker, det smälta smöret och sikta i övriga ingredienser. Den här kakan blir bättre ju mindre du rör i den, givetvis måste allting blandas men inte mer än så! Häll smeten i en normalstor smord form med löstagbar kant. Grädda i nedre delen av ugnen på 175 grader, cirka tio minuter. Kakan ska ha en fast kant men vara mjuk i mitten. Låt svalna.

Så till moussen: Jag kan inte garantera ett felfritt resultat, men så här tyckte jag gav bäst konsistens. Hacka chokladen och blanda med äggulor och lite av grädden i en mindre kastrull. Värm på väldigt försiktigt och rör tills chokladen smält. Låt svalna lite. Vispa grädden fluffig och vänd ner chokladkrämen. Stjälp ner över kakbotten och ställ låt stå i frysen en halvtimme innan du häller på nästa mousse. Frys tårtan till den är helt stelnad. En timme innan servering tinar du den i rumstemperatur. Servera med färska bär.


Vi lät maten smälta, innan vi drog fram dansmattorna till PS2. Det var roligare än vad jag kom ihåg, men även svettigare. Lite sura uppstötningar från middagen var ofrånkomliga... Runt ett-snåret rullade deltagarna hem, och jag gick och lade mig. Mätt och väldigt väldigt nöjd. Och vet ni vad det bästa är? Nu kan jag bara luta mig tillbaka och enjoy the ride. Näst på tur är Emma, och det ryktas om att hon låtit sig inspireras av sin NYC-resa...

fredag 20 april 2012

En god sås

Sås. Sällan görs det sås i det här hemmet. Det brukar bli någon kall röra, eller någon form av sås som bildas i ugnsformen. Sås from scratch. Inte så ofta, om ens alls.

Jag har en kompis som heter Lotta. Lotta gillar sås. Är vi ute och äter vill hon gärna försäkra sig om att det är sås till det hon beställer. Jag tror till och med en vän till hennes vän refererade till Lotta som "hon med såsen". I födelsedagspresent fick hon (inte av mig, men önskar att jag kommit på idén) en såskurs hos Medborgarskolan. Passar som handen i handsken skulle jag tro. "Långlördag i såsen och fondens tecken". Kursen hade nog passat även mig, trots mitt något svalare intresse för sås, för jag skulle behöva sås-öva.

Senaste såsövningen var i samband med en fredagsmiddag. Jag hade av nyfikenhet köpt tzay och ville ha sås och potatis till. Om tzay enligt Ridderheims: "Huvudingrediensen kommer från sojabönan och tillverkas efter en unik metod framtagen av munkar i Asien. Den är renlärigt vegetarisk och innehåller varken ägg eller mjölk och är fri från alkohol, vitlök och konserveringsmedel." Något dyr kan man tycka då jag köpte 500 gram för 100 spänn...

Vad tycktes då? Tzayen jag köpte var marinerad, och hade nästan en lite söt smak. Fast konsistens med mycket stuns, utan att vara gummiaktig. Hade dock gärna köpt naturella tzaybitar och marinerat själv. Ett fullgott vegetariskt alternativ! Dessutom tror jag de gör sig mycket bra på grillen i sommar.

Valet föll på smakrik pepparsås vars inspiration jag hittade här hos Koka ihop.

Smakrik pepparsås

2 msk smör
1 gul lök
1,5 msk vetemjöl
1 msk tomatpuré
1 dl rött vin
3 dl vatten
1,5 msk brynt schalottenlökfond
1 droppe sojakulör
2 dl matlagningsgrädde
1 tsk krossad peppar (jag hade Five peppers)
1 msk dijonsenap
1 tsk torkad dragon
1 msk mild whisky
1 nypa salt

Gör så här
Hacka löken grovt och fräs den i smör. Rör ner tomatpuré och mjöl.Tillsätt rödvin, vatten, fond och soya. Lått koka upp och sjuda utan lock 20 min.
Sila såsen. Rör i grädde, senap, svartpeppar, dragon och whiskey. Låt sjuda lite till. Smaka av med salt.


Den var sannerligen smakrik, väldigt pepprig (dah!). Jag filade på den här såsen ganska länge för att få den riktigt bra. Problemet med att smaka av, smaka av, smaka av är att jag tappar liksom aptiten efter en stund så när vi väl skulle äta var jag lite avtrubbad. Men visst kände jag att det var en god sås, vilket även Michael med sina rena smaklökar kunde intyga. När munnen väl fått vila lite smakade jag på såsen igen, och ja - den var god.

Till Tzayspetten serverades inte bara pepparsås och smördegspotatis utan också svartrötter. Även det en nykomling i vårt kök. Svartrötter är smakkompisar med apelsin och timjan, det har jag bestämt, och ingen av de inblandade verkade ha något emot det. Jag kokade svartrötterna lätt. Rörde ihop fint rivet apelsinskal med mjukt smör, timjan och salt. När rötterna var ljumma klickade jag i smöret och vände runt. Delicious I tell you folks!

 
Mina vänner, nu är jag i London. På återseende!

torsdag 19 april 2012

Vad jag gör och vad du ska göra

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.
Jag kan inte ta mig an uppdraget, utan publicerar den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

                                           Foto: © UNICEF/Asselin

tisdag 17 april 2012

Allt ska klaffa

Mycket ska hända den här veckan, och bäst för samtliga inblandade (framför allt mig själv och SAS) att tider hålls. På lördag kör vi igång halv åtta-middagarna igen och sedan länge är det planerat att jag är först ut.

Sen dök det upp en liten sammankomst i London på fredag kväll där jag som sambo/särbo är tvångsansluten. (Får flyg, boende och middag betalt - värre kan man ha det.) Jag flyger till London fredag förmiddag och hem lördag morgon. Landar 1230 och 1930 ringer tre hungriga på dörren. Vad betyder detta? P-L-A-N-E-R-A.

Det blir till att utföra lite av varje på kvällarna här i veckan: handling, efterrätt, tilltugg. Nej, det är egentligen inte så fasligt mycket att göra, men kontrollbehovet gör sig minsann påmint. Dessutom ska jobba och även utflykt med syrran hinnas med. Men än så länge känner jag att läget är ok.

Både söndag och måndag kväll lagade jag middag. Inget konstigt med det kan tyckas, förutom att jag lyckades slänga ihop två fina och bra måltider utan att handla och utan att använda halv- eller helfabrikat. Ganska så ovanligt hos oss då vi är dåliga på att planera och allt som oftast inte har matvaror i kyl och frys "utifall att". Svampbiffar med ugnsbakad potatis och cole slaw i söndags - mer om det en annan gång. Linssoppa igår! En ny variant där jag hittade inspiration hos Lotta Brinck.

Linssoppa med spenat
4 port

3 dl röda linser
250 g fryst hel spenat
1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
1/2 tsk malen spiskummin,
1/2 tsk malen koriander
1/2 tsk malen ingefära
1 tsk Green harissa (eller mynta och chilipulver)
1 buljongtärning
1,2 liter vatten
salt, peppar
citron

Gör så härHacka lök och skiva vitlök tunt. Fräs lätt i olivolja. Tillsätt kryddorna och låt fräsa någon minut till. Tillsätt sköljda linser, buljongtärning och vatten. Låt puttra under lock i 15 minuter. Lägg i spenaten, fryst eller färsk. Låt koka ytterligare några minuter. Kör några vroom med stavmixern i soppan, så att en del av spenaten finfördelas. Smaka av med salt, peppar och pressad citron.


Återigen, linssoppa är da shit. Den här fick lite indiska och kanske lite nordafrikanska vibbar. Mjölkprodukter i soppan känns överflödiga då röda linser gör soppan krämig. Och spenat, helt klart underskattad i soppa. God, mättande, kryddig. Och snabb! Update: och bara godare dagen efter!

Börjar ni tröttna på alla mina soppor? Synd, för det har inte jag.

söndag 15 april 2012

Vi har torskat

Först: tack för alla fina kommentarer på förra inlägget. Det gör mig glad att läsa om liknande historier som har gått bra, och framför allt alla uppmuntrande ord. Ni är för goa. Det känns bättre nu.

Det har varit en bra helg, trots föga exklusiva aktiviteter. Jag var några timmar på jobbet igår, försöker ju så gott det går att runda av och avsluta snyggt. Börjar ju nya jobbet i maj och är så taggad. Nästan så att jag är orolig att det kommer brisera innan jag hinner börja...

Fredagskvällen var lugn. Middag, vin och sju serieavsnitt. Ja SJU, ni hörde rätt. I vanliga fall skulle jag somnat efter ett och ett halvt, men vi båda lyckades hålla oss alerta. Tror alla zombies i säsongsavslutningen av The Walking Dead hjälpte till.

Vi hängde lite på kvarterskrogen Plankan igår. Käkade de klassiska rödbetorna och drack en Samuel Adams Boston Lager. Trevligt värre och kul att uppdatera sig lite vad som händer i folks liv. Idag blir det lite städning om vi har (o-)tur. Dessutom har jag frön i blötläggning som ska bli någon form av knäckebröd.

Tillbaka till fredagens middag. Vi är torsk på fisk, det har ni säkert märkt. Här har vi en enkelt och hyfsat snabbt torskrecept. Lite sommar-vibes då du även kan slänga de här paketen på grillen.

Torsk i paket
4 port

600 gram torsk
8 fasta potatisar
2 stora tomater
1/2 purjolök
20 oliver
färsk basilika
citronjuice
olivolja
2 vitlöksklyftor
salt
svartpeppar

Gör så här
Börja med att dela potatisarna i mindre bitar. Koka dem nästan färdiga. Sätt ugnen på 250 grader. Dra av fyra långa bitar aluminiumfolie, vik dem en gång. Dela fiskfiléerna i tre delar. Hacka tomater, strimla lök, vitlök och basilika. Fördela allt på de fyra foliebitarna. Pressa över citronsaft, salta och peppra och ringla lite olivolja över. Vik folien till paket och lägg i en ugnsfast form, stick gärna en ugnstermometer i en fiskbit. Baka i ugnen tills fisken nått 55 grader. Varsågoda!


Gott vare, riktigt gott! Och perfekt när man inte vill sätta i sig något alltför flötigt, för det vill man faktiskt inte alltid. Man kan ju slänga i lite vad man råkar ha hemma, varför inte lite kapris, salladslök, dill och en klick smör?

fredag 13 april 2012

Ch-ch-changes

Förändringar står och knackar på russindörren. Ibland känns det bra, och ibland känns det skit, så kan jag nog sammanfatta det. Många turer har det varit, jag ska bespara er detaljerna. Kontentan är att jag ska bli "typ särbo". Michael har fått värsta bästa jobbet och kommer att bo i England i ett år framöver. Vissa chanser säger man ju bara inte nej till. Vad som händer efter det där året, det återstår att se, för det kan ske lite vad som helst. Allt det här startade nämligen med ett jobberbjudande i Karlifornien... Men de eventuella problemen/möjligheterna tar vi då.

Vad som känns i särklass värst är det faktum att det här är en grej vi inte gör tillsammans och det känns så himla obekant. Vi brukar göra allt ihop, och det är ju därför allt brukar bli så bra.

Vad som känns bra är att vi förhoppningsvis tar bra vara på den tid då vi kommer ses, och att jag kommer få möjlighet att lära känna London med omnejd mycket bättre. Sen att detta såklart är grymmaste möjligheten för Michael, vilket jag förstås är väldigt glad över mitt i alla andra känslor.

 Hur ska jag klara mig utan den här dåren?

Sas Euro Bonus Guld-kort, här kommer jag! Runt månadsskiftet april/maj går flytten, och jag har redan två flygresor tur och retur bokade.

Bra jobb krävs att firas om och om igen, oavsett om det innebär att man kommer ses lite mindre framöver. Jag är faktiskt ingen bubbelfantast, även om jag sällan tackar nej till ett glas champagne. Vad jag är mer förtjust i är tilltugg. Det här är mitt bästa bubbeltilltuggstips: pimentofyllda oliver inbakade i en ostdeg. Kan inte hjälpa att jag tycker det andas lite 80-tal, och kan inte heller sluta älska dem.

Olivetter
200 gram lagrad smakrik ost
100 gram smör
100 gram mjöl
pimentofyllda oliver
paprikapulver

Gör så här
Riv osten och blanda med rumsvarmt smör och mjöl till en deg. Täck en oliv med deg och rulla till en tät boll. Fortsätt till degen eller oliverna är slut. Ställ på bakplåtspappersklädd plåt och dutta över lite paprikapulver. Grädda i 200 grader i drygt 8 minuter. Godast är de ljumma, men de tåls även att förvaras i tättslutande burk för senare bubblande.



Såååå, vem vill adoptera mig? Will cook for company.

onsdag 11 april 2012

Linser, linser och kikärtor

Såg på twitter för någon vecka sedan "Mina linser klibbar ihop hela tiden". Det ska väl till en matnörd för att inte fatta på direkten att det handlade om linser som man har på ögonen. Jag var nästan på väg att formulera en svarstweet om olivolja och kanske lite vinäger, men kom på mig själv i rättan tid. (Fast man kan ju behöva recept till båda sorters linser, fniss.)

Linssoppans dag, det är imorgon det. Många knäppa temadagar finns det, som bland annat Myggholkens dag (WTF?) och Semikolonets dag, men linssoppans dag kan iallafall inte jag motstå att uppmärksamma. För linssoppa är nog mitt over all bästa middagstips. Mättande, billigt, nyttigt, gott och matlådevänligt. Det var Michael som introducerade linssoppa på allvar i mitt liv. Och det gjorde han med den här soppan, som är en riktig klassiker hos oss. På senare tid har den dock fått konkurrens av den här indiskinspirerade linssoppan. Vill man av någon anledning inte äta just linssoppa, så vill jag slå ett slag för den här kikärtsoppan. Same same but different.

Lottas Spanska kikärtssoppa
4 port

från boken "Kärlek, oliver och timjan"

2 burkar kikärtor
1 liten kruka färsk basilika
1 gul lök
2 msk olivolja
1 tsk malen spiskummin
3 vitlöksklyftor
1 burk krossade tomater
2-3 färska tomater
2-4 msk tomatpuré
1 msk socker
1 msk salt
3 dl vatten, ev mer
saft av en halv citron
salt och peppar

Gör så här
Hacka löken och fräs i olja. Strö över spiskummin och hälften av basilikan (hackad). Låt fräsa under omrörning några minuter. Pressa i vitlöken och tillsätt hackade tomater, krossade tomater, tomatpuré, salt och socker.

Skölj kikärtorna och mixa hälften med stavmixer. Tillsätt kikärtsmoset och citronsaft i soppan. Rör om ordentligt och i med vatten till lagom konsistens. Häll sist i resten av kikärtorna och mal över svartpeppar. Koka på svag värme i 15-20 minuter.

Smaka av med salt, peppar och ev mer citron. Strö över strimlad basilika. Servera med en klick crème fraiche/smetana/gräddfil, citronklyftor och ett gott (det vore väl dumt att servera ett äckligt) bröd.

Spiskummin och kikärtor, det är klassik kombo. Tillsammans med syran från citron och matiga tomater. Hurra säger jag och tar en portion till. Eftersom jag inte hade sinnesnärvaron att ta en bild på soppan bjuder jag istället på färska kikärtor. Har inte tänkt så mycket på hur kikärtan skulle se ut som färsk, men nu vet jag. Söta ju.


Bilden lånade jag här

Stoppa pressarna! Rykten säger att det även är Lakritsens dag på torsdag! Då bjuder jag på mitt bästa lakritsrecept.

tisdag 10 april 2012

Turkish delights

Som sultaner har vi ätit och druckit. Som helt vanliga turister har vi promenerat, sight seeing:at och bränt oss på Medelhavssolen. Som bättre och gladare människor kom vi tillbaka till Sverige.

Istanbul var som en stad olik andra. Gammalt möter nytt. Skyline av moskéer och palats möter moderna hotell och flashiga vinbarer. Och som vi gillade det!


Jag tänker mig Istanbul i tre delar: den asiatiska, den gamla och den nya. Gyllene hornet delar den gamla och nya delen och Bosporen skiljer Asien från Europa. Vi höll oss i Europa, då dryga två dygn inte räcker till allt. Vi valde att bo i det nyare centrum, vilket kändes som helt rätt val. Hotellet, där någon galen turk fått gått bonanza i inredningen, låg fint till. Baren med utsikt som utlovades på hemsidan var dock vinterstängd.

Den gamla staden (Sultanahmet) besökte vi under dagarna, och det räckte för oss. Är man historiskt intresserad hade man nog gjort tvärt om. Första dagen bockade vi av ett par stycken must sees (Haga Sofia, Blå Moskén, Galatabron, Stora bazaren och kryddmarknaden). Mycket folk - you bet. Om man blir lite matt och mest blir en åskådare - yes.



Middag intogs på Dai Pera, en riktigt trevlig restaurang med god meze (röra på favabönor - OMG), gott vin och en förträffligt köttgryta (även om jag inte hjulade av lycka av kanelkryddad bulgur).

Dag två bockade vi av ytterligare ett måste: turkiskt bad. Vi hittade ett hamam som antagligen gick emot alla konstens regler när de tillät kvinnor och män samtidigt. Vi började med en kopp te, för att sedan bli vägledda till omklädning. Enligt föreskrifter skulle man inte behöva några egna badkläder med sig, men jag kan rekommendera dem med bröst större än catwalk modeller att ta med egen bikini. One size fits maybe one var devisen. Vidare in i ett marmorrum, 40 grader och så hög luftfuktighet att det kändes som man badat redan efter två minuter. Där fick vi sitta och flåsa i dryga halvtimmen för att porerna ska öppnas och du ska svettas av din citysmuts.

Sen var det bara att infinna sig i nävarna på smärta unga turkiska män. Där var det ord och inga visor. Knådande, skrubbande, dunkande. Men jäklar vad gött det var! (Gött betyder enligt uppgift "röv" på turkiska...) En färskpressad apelsinjuice på det och man kände sig pånyttfödd. Rekommenderas!

Juicen ja. Något av det bästa på hela resan. Färskpressad apelsin, morot, granatäpple kunde man få i nästan varje gathörn i så kallade Vitamin bars. Inga piller här inte!



Efter badet tyckte vi att vi gjort oss förtjänt av något riktigt gott, så vi återvände till Sensus wine and cheese boutique. En vinkällare vi av en händelse sprungit på dagen innan. Vi beställde vin och ostbricka och satt sedan mållösa. Vilka ostar, och vilket vin, jag hade gärna flyttat in där. Galet prisvärt till på köpet.



Sen gjorde vi som sig bör när man är på semester, letade upp en takterrass och njöt av sol, öl och utsikt, tills vi var hungriga igen. Meze, köfte och havsabborre. Plus efterrätt. Sen var jag så mätt att jag nästan mådde illa. Vad är grejen med att inte kunna vara måttlig?!

Weekenden var över innan vi hann blinka, och igår eftermiddag landade vi i ett regnigt Göteborg. På det stora hela: fantastiskt trevlig stad, men god mat, överraskande goda viner, kall öl och god atmosfär. Om jag rekommenderar? Ett rungande ja!



Note to self: Pistagenötspanerad getost.

torsdag 5 april 2012

IG

Den här veckan har varit under all kritik när det gäller matlagning, har inte ätit hemma på hela veckan. Måndag - sthlm, tisdag - middag på Hagabadet, onsdag - middag på Manana och idag blir det fast food a la sushi.

Luncherna har varit än värre: salladshjälmar och måltidsersättningar. Buuu för mig. Påskhelgen spenderas som sagt i Istanbul (FACK, måste packa), så jag gissar att det kommer klia i mina köksfingrar i början på nästa vecka.

Förra veckan däremot, då det var en aningens varmare i luften, fick jag vårfeelings. Ville inte tänka på soppor eller grytor utan bara slänga ihop alla grönsaker jag kunde hitta i en hög med sallad. Så då gjorde jag det. Det blir rätt så festligt om man lägger upp salladen på ett fat istället för i skål. Jag grundade med en påse ruccola, ett lager med blandade bönor, päron i bitar, några portioner kokt kamutvete*, kokta rödbetor och svartrötter, ugnsrostad paprika och zucchini.


Och gott blev det, speciellt med den här enkla och fina röran till.

Enkel fetadressing

75 gram fetaost
3 dl turkisk yoghurt
hackad färsk persilja
salt
svartpeppar
lite rivet citronskal

Gör så här
Mosa, blanda. Smaka av. Vet ni förresten att mosad fetaost blandat med creme fraiche/yoghurt är en GRYM dipp till chips? Nu vet ni.


*Fniss. När Michael var i affären och skulle handla trodde han att jag drev med honom när jag skrivit kamutvete. Han fick för sig att jag lagt till det för att han skulle yra runt i affären och fråga efter något som egentligen inte fanns. Skulle jag väl aldrig!? (Ps. Tack för idén).

Hörreni, GLAD PÅSK! Ät ägg från glada hönor, stek från ett lamm som haft det bra och choklad från en bonde som får rimligt betalt och så vidare. Själv kommer jag njuta av Efes, kebab, meze, fästmannens sällskap och eventuellt ett turkiskt bad. Påskpussar!

tisdag 3 april 2012

En måndag som ingen annan

Gårdagen alltså, vilken konstig måndag. Man är så van att allt går på rutin: jobba måndag till fredag. Cykla till och från jobbet. Äta-sova-skita-rutinen. Därför kände jag mig som en skolkare när jag fick lite sovmorgon på måndagsmorgonen och sedan cyklade ner till 8.42-tåget mot Stockholm. Käkade frukost (aptiten har återuppstått från de döda, hallelujah) på tåget och läste en del i Världens lyckligaste folk av Lena Sundström. (Det är en sådan bok som får mig att vilja starta en bokblogg, men det har jag nog inte tid med så jag får bara säga: rekommenderas!)

Jag hade intervjutid klockan 13 i Frihamnen. Jag tog mig dit utan problem faktiskt. Och träffade Meter Television i 23 minuter. En udda situation. Vi pratade lite bakning såklart. Men mest fokus låg på mig som person. De var väldigt tydliga med att det är bra tv de är ute efter. Om jag skulle göra mig i tv? Det återstår väl att se, jag känner mig inte som någon drama queen, eller bråkmakare och jag kan verkligen inte tänka mig att ligga i direktsändning (eller var det i Big Brother?). Men behöver de en glad skit som gillar människor och bakning, då har de hittat rätt. To be continued... Här finner ni förresten den brittiska förlagan.

Jag hade någon timmes fri hopp och lek i storstan innan tåget skulle gå hem. Jag google-mappade "lakrits" på telefonen och begav mig med bestämda steg till Lakritsroten på Sveavägen. OMG. Det var som jag dött och kommit till himlen. En butik med bara lakrits! Söt, salt, mjuk, hård, med choklad, teer, kakor, blandade påsar, klubbor, pulver, granulat you name it.

Göteborgsentreprenörer! Här har ni något att ta tag i!

Kolla bara!

300 kronor fattigare satte jag mig på tåget. Kan bli en del lakrits på bloggen framöver - just sayin'.

Chokladlakrits, ett vackrare ord får man leta efter

Hemma hos sjuklingen klockan 20. Ja, även Michael har legat däckad, så uppenbarligen var det ingen matförgiftning. Synd, jag ville gärna skylla på den där frukten...


Något av det godaste jag ätit. Evah.

söndag 1 april 2012

Förväntningar vs utfall

Jag har ett antal dåliga sidor (det kan komma som en chock, men det är faktiskt så). En av dessa är att jag är väldigt bra på att bygga upp förväntningar. Inne i mitt eget huvud. Sen så blir jag så besviken när det inte blir så som jag tänkt mig. I helgen fanns det alla förutsättningar för en förträfflig fre-lör-sön. Middag på fredag kväll hos en vän man inte sett på länge, lördag och söndag ute i en stuga på Gullholmen med trevligt sällskap och god mat.

Vad som hände? En matförgiftning låg i bakhåll och attackerade lagom till fredag efter lunch. Blek, mat, trött, frossa, illamående - vilken härlig start på helgen. På lördag morgon kände jag mig bättre och vi bestämde oss mot alla odds för att ändå åka ut till holmen. Ett manfall hade redan drabbat oss då Karin låg hemma med feber. Väl på plats låg jag i soffan eller sängen (eller vid toaletten) medan killarna promenerade, spelade spel, åt gott och drack vin. Jag smuttade då och då på ett glas vatten. Besviken? Något.

Idag är jag okej, men går på sparlåga. Hoppas för allt jag är värd att jag är bra imorgon. För vet ni vad jag ska göra? Jag ska till Stockholm och Meter Television för en personlig intervju inför något de kallar "Sveriges Största Baktävling". Jag sökte till programmet mest på skoj, men nu vaknar ju vinnarskallen till liv måste jag erkänna. Har gått igenom ett par gallringar verkar det som och nu vill de väl se om man platsar. Jag har bara en fråga: När får man baka? Önska mig lycka till nurå. (Och så var det det här med förväntningarna...)

Den här pajen fick i helgen höga betyg av de som hade aptit. Det snuddade till och med på "det bästa du gjort". Oj oj oj, inga dåliga ord, kanske är det den här pajen man ska bjuda på om man får lova att komma på riktig audition?

Hallonroyale med lime och kardemumma
(med inspiration härifrån)
1 paj

1 sats mördeg*
100 gram mandelmassa
3 dl lätt crème fraiche
1 dl socker
3 ägg
3 dl hallon
skalet av 2 lime
2 tsk malen kardemumma

*letar fortfarande efter en bra, har ni någon på lut?

Gör så här
Gör i ordning mördegen, kavla ut den och klä en pajform. Jag gjorde minipajer i aluminiumformar istället, det funkade utmärkt. Sätt ugnen på 175 grader. Rör ihop riven mandelmassa, crème fraiche, socker och ägg. Riv i limeskal och kardemumma. Fyll formen eller formarna med smet och strö över hallon. Grädda pajen i nedre delen av ugnen i drygt 30 minuter. Smeten ska ha stannat. Jag tycker att pajen är godast kall med vaniljsås.



Jag hoppas med hela mitt hjärta att eran helg har varit bättre än min (även om de timmar jag var uppe på benen var mycket trevliga). Kort vecka framför oss, påsklovet hägrar! WOHO!
Related Posts with Thumbnails