tisdag 31 maj 2011

Favorit i repris

Nedanstående underbara skapelser var jag oförskämt nöjd med, och sedan dess så har jag tänkt ofta att jag skulle göra whoopie pies igen.

Klicka på bilden så kommer du till inlägget om Red Velvet Whoopie Pies
Time flies, men förra veckan blev det dags! Den röda färgen bestämde jag mig för att skippa och istället tog jag i mer kakao i smeten. Dessutom gjorde jag de något större den här gången, men det var mest ofrivilligt.


Jag bjuder på receptet igen, med de modifieringar som skett sedan sist.

Whoopie pies
ca 30 st

4.6 dl mjöl
2 msk kakao
1 msk bakpulver
¼ msk salt
8 msk smör
2.3 dl farinsocker
1 ägg
1 msk vaniljsocker
2.3 dl mjölk

100 gram vit choklad
200 gram philadelphiaost
1 msk vaniljsocker

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Rör rumstempererat smör, ägg och farinsocker mjukt med elvisp. Blanda mjölk och vaniljsocker i en liten skål. Blanda alla torra ingredienser i en annan skål. Häll ner mjölken och de torra ingredienserna och rör till en smidig smet. Spritsa ut runda kakor på bakplåtspapper med rejält med mellanrum, de flyter ut ganska mycket. Jag fick ut ungefär 60 st. Grädda i mitten av ugnen drygt 10 minuter, de är klara när du trycker lätt på dem och de sväller tillbaka. Låt kakorna kallna helt och gör under tiden frostingen.

Hacka vit choklad i bitar och smält i mikron, vispa med elvisp tillsammans med osten och vaniljsockret. Klicka ut rikligt med frosting på en kaka, ta en annan kaka och tryck försiktigt den på plats. Fortsätt med resten av kakorna.


När jag stod där i mitt anletes svett tyckte jag att de inte alls blev lika goda som sist, trots att jag använt (nästan) samma recept. Det visade sig vara någon form av tillfällig sinnesförvirring för de smakade lovely dagen efter! För att inte tala om hur gott det smakade med två whoopie pies och ett glas mjölk efter en fredags kväll ute på stan. Jag är helt övertygad om att det var denna medicin som räddade mig från en mindre baksmälla.


Men nästa gång, vilket gärna får vara snart, så skulle det inte skada med ännu mer kakao i smeten.

torsdag 26 maj 2011

Snart i en butik nära dig

Någon säsongare är jag inte, även om jag försöker. Jag menar alltså en som kokar och bakar efter säsong. Men vem kan gå opåverkad förbi ett knippe rabarber? Jag vet inte varifrån jordgubbarna kom, men snart hittar vi nog svenska sådana i affären. För mig, den banbrytande och trendsättande superbloggaren, gäller det ju alltid att vara ett steg före, så varsågoda:


Rabarber- och jordgubbscobbler

2 st rabarberstjälkar
smör
1/2 dl råsocker
4 dl färska jordgubbar
50 gram vit choklad
100 g smör
2 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
1/2 st lime, skalet
1/2 nypa salt
1/2 dl strösocker
3/4 dl kesella vanilj
3/4 dl ströbröd

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Skiva rabarbern och smörstek bitarna mjuka tillsammans med råsockret. Dela jordgubbarna på hälften och blanda med hackad vit choklad.


Blanda även i rabarbern. Tärna rumsvarmt smör och nyp ihop med mjöl, vanlijsocker, bakpulver, limeskal, salt och socker. Tillsätt vaniljkesellan och ströbrödet. Lägg rabarber- och jordgubbsröran i en ugnsfast form och klicka ut smeten. Grädda i mitten av ugnen i 25 minuter.

Jojomensan, den här gången överbeträffade jag mig själv. Paj i sig är inte varken komplicerat eller ovanligt, men smaken gott folk, smaken! Rabarber och jordgubbar är ju kära vänner. Vit choklad och jordgubbar - BFF. Lime och vit choklad trivs ju också bra ihop. Vit choklad + lime + jordgubbar + rabarber = a match made in heaven!

Ett böljande landskap av smaskigheter

På tal om jordgubbar, spana in den här onödiga/oumbärliga prylen. Den givna gå-bortprylen till midsommar?

Klicka på bilden så kommer du direkt till produktsidan hos Claes Ohlson

måndag 23 maj 2011

Vinna på att återvinna

Månadens tema hos Söta saker är återvinning. I vanlig ordning tänkte jag: vad kan jag baka? Idétorka direkt. Tills jag faktiskt började tänkte tvärtom istället. Vad är det som brukar åka i soporna?

Det visade sig vara ganska mycket, yoghurtrester, grönsaker som blivit gamla, bruna bananer. Trist men sant, oftast blir ju inte veckan som man hade tänkt sig, man äter inte det man trodde sig skulle äta och så har saker blivit oanvändbara. Eller?

Varje lördagsmorgon gör vi fruktsallad som vi har till helgfrukosten. En banan, en halv ananas, ett äpple och ett apelsin. Såklart det blir över. Burken står i kylen över helgen ett par dagar in i nästa vecka och någon gång kring onsdag så slängs resterna. Inte den här gången, bestämde jag mig för och det resulterade i en snabb söndagsefterrätt. Klassikern Gino fick besök av lite kokosflingor och istället för glass serverades den med vaniljkesella.

Gino för två

100 gram vit choklad
rester av fruktsallad, cirka 2 dl
2 msk kokosflingor
limezest av 1/2 lime

vaniljkesella

Gör så här

Sätt ugnen på grillvärme. Fördela din fruktsallad i två ugnsfast portionsformar. Riv eller hacka den vita chokladen, blanda med kokosflingor och limeskal. Toppa fruktsalladen med kokosblandningen. Gratinera i ugnen ett par minuter tills toppingen fått lite färg. Servera med en klick vaniljkesella.


Sött och gott, men kändes ändå ganska fräscht. Kokosflingorna gav lite crunch och vanlijkesellan blev ännu mer krämig av värmen från frukten. En sjysst efterrätt med liten arbetsinsats helt enkelt!

Nu återstår bara frågan, hur ska jag använda resterna från vaniljkesellan?

Söta saker

lördag 21 maj 2011

Det här är inte någon Osso Buco

Enligt uppgift betyder Osso Buco typ benmärg på italienska. Rätten ska lagas på kalvlägg. Så det har jag inte lagat. Vad jag däremot gjort var att skumma igenom samtliga osso buco-recept på hela internet, för att få någon rätsida på vad som sätter smak på en äkta italiensk Osso Buco. Buden var många, så jag gick till min favoritgrönsakshandlare, Bangatans frukt och grönt, och shoppade loss på de ingredienser som jag kunde komma ihåg av mina efterforskningar.

Istället för lammlägg använde jag mig av fina fänkålen. Gremolata var obligatoriskt tillbehör och jag kände att jag inte ville reta upp någon italienare mer än jag redan gjort (med tanke på lammlägg-fänkål-bytet).

Inte Osso Buco (eller vegetarisk Osso Buco)
4 port

3 små färska lökar
1 liten gul lök
1 1/2 vitt vin
4 stora tomater
3 morötter
1/4 rotselleri
2 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
2 msk tomatpuré
rivet citronskal
1 dl färska kryddor från din örtagård
3 fänkålshuvuden
salt
peppar

gremolata
1 bunt bladpersilja
1 citron
1/2 olivolja
salt
svartpeppar
1 vitlöksklyfta

Gör så här
Hacka lökarna smått och låt fräsa i olja i en traktörpanna. Slica upp tomaterna i bitar, detsamma med morötter och rotselleri. Häll i pannan tillsammans med vinet, vatten, tomatpuré och buljong. Smaksätt med citronskal, färska kryddor, salt och peppar. Dela fänkålen i fyra klyftor och lägg i pannan. Låt småkoka under lock tills fänkålen är mjuk men ändå har lite motstånd kvar.

Inte en benmärg så långt ögat kan nå.
Undertiden kan du mixa ihop gremolatan. Servera grytan med gremolatan och eventuellt saffransris.


Fänkål är väl lite av en "älska eller hata-råvara". Hänger inställningen ihop med om man gillar lakrits eller inte? Någon som vill dementera eller konfirmera?

Den här rätten blev perfekt som lunchlåda, då smakerna satte sig mer och mer vid återuppvärmning. Gremolatan var smaskig och gjorde sig fint till alla rotfrukter. Smaskens!

fredag 20 maj 2011

Pigga upp din morot

Ibland tryter grönsaksförrådet, men allt som oftast kan jag rota fram en eller två morötter. Jo, det händer att de kan vara lite småmjuka men då lägger min inre husmor dem i kallt vatten ett slag och de blir krispiga igen. Vanliga rivna morötter kan vara gott, men inte alltid så hänförande. Så då gör vi en krispig morotssallad med asiatiska inslag.

Asiatisk-isch morotssallad

1 port

2 morötter
1 msk sesamfrön, gärna blandade vita och svarta.
1 tsk finhackad färsk chili
1 msk limesaft
salt
svartpeppar

Gör så här

Rosta sesamfröna lätt i en panna. Skala morötterna och fortsätt skala ner dem i en skål. Blanda fröna, morötterna, chilin och lime. Smaka av med salt och peppar.

torsdag 19 maj 2011

Halv åtta hos Kim III

En kavalkad i färgerna grönt, rött, orange och gult. Det visade det sig bli när undertecknad bjöd på halv åtta-middag och tog med övriga deltagarna på en karibisk kryssning.

Några gånger under kvällen undrade jag om jag inte tagit mig vatten över huvudet. Jag menar, vad vet jag om karibiskt, det närmaste jag varit Västindien är New York (och det är inte ett dugg nära jag vet).

Varför då detta tema på middagen? Jo, jag blev helt hooked på den karibiska fisk- och skaldjursgrytan hos Torsk på Lax, och sedan fanns det ingen återvändo. Det fick bli till att bygga upp menyn kring den. Tur då att jag kunde konsultera Moma på Momas Kitchen! Tackar ödmjukast för recepttips, inspiration och support!

Kvällen startade med en drink baserad på rom såklart. Caribbean Passion bestämde jag mig för att döpa den till. Härlig färg och exotisk smak.

Caribbean Passion

4 cl mörk rom
2 cl lime sour mix*
1 cl Sockerlag
Passionsjuice

Gör så här

Häll ingredienserna i en shaker. Skaka och servera i Highball-glas fyllt med is.
* 2 1/2 dl färskpressad lime, 2 dl sockerlag, 1 äggvita, 2 dl kallt vatten skakas om i en flaska. Håller upp till en vecka i kylen.


Karibiskt småplock blev ledorden för förrätten: stekt matbanan med två dipar (dips?) och en kall fruktig sallad. Salladen serverades i stora musselskal som jag hittade på loppis (20 för en tjuga).

Robinsonsallad
2 avokados
100 gram tärnad mango
1 röd chili
3 stänger palmhjärtan
1 liten färsk lök
salt
saft från en lime
färsk spenat

Gör så här

Slica upp palmhjärtat, finhacka chilin och tärna avokadon. Blanda med mangon och limesaften. Låt stå en stund och smaka av med salt. Vid servering lägger du salladen på en bädd av några spenatblad.

Stekt Plantain
matbanan
olja
salt

Gör så här
Skala och skär bananen i skivor. Stek i olja tills de får färg. Låt svalna och platta till dem med stekspaden. Vid servering steker du upp dem ytterligare och saltar rikligt.

Creamed cassava
1 cassava
~ 1 dl grädde
1 vitlöksklyfta

Gör så här
Skala bort det tjocka skalet på cassavan, skär i bitar och koka mjuka. Låt grädden koka upp med pressad vitlök och slå blandningen över cassavan. Mosa med elvisp eller potatisstöt till en len kräm. Salta och klicka i lite smör.

Kryddig tamarinddip

1/2 dl tamarindpasta
1 tsk finhackad koriander
1 liten klyfta pressad vitlök
1 tsk finhackad röd chili
1 msk socker
1/2 tsk salt
1/2 dl vatten
limesaft

Gör så här
Blanda allt i en skål. Se till att smaka av så att det inte blir för sött, en del tamarindpastor är sötade från början. Dipen ska vara lika söt som syrlig, pepprig och sur.


Tamarinddipen blev en favorit hos mig, jag gillar det kryddiga. Dock var nog cassavamoset ändå populärast. I ärlighetens namn smakade inte palmhjärtat speciellt mycket, lite som bambuskott, men det var mest bara ett roligt inslag.

Huvudrätten har jag som sagt lagat och ätit förr och kan verkligen rekommendera. Sötpotatis är en ny favorit hemma, så gott! Kryddig gryta med fräschören från lime och matighet med fisken. Veggien fick belugalinser i sin gryta. Alla verkade vara nöjda och åt snällt upp sin mat, trots att det fanns massor av färsk koriander i (haha, där lurade jag er allt).

Karibisk fisk- och skaldjursgryta

kryddpasta
1/2 gul lök
2 tsk sambal oelek
1 msk tomatpuré
3 cm ingefära
1/2 dl färsk koriander
1/2 citron, saften

gryta
1/2 gul lök
5 cm purjolök
1 röd chili
1 burk krossade tomater
1 grönsaksbuljongtärning
2 sötpotatisar
chiliflingor
lime
socker
3 dl vatten
2 dl kokosmjölk

300 gram fast vit fisk
500 gram räkor med skal

tillbehör
limeklyftor
finhackad purjolök
koriander
ris

Gör så här

Gör en kryddpasta genom att mixa ingredienserna. Hacka de två sorters lökarna och finhacka chilin. Fräs dessa med i olja i en gryta. Häll på kryddpastan och fräs lite till. Tillsätt krossade tomater, vatten och buljong. Skala och dela sötpotatisen i munsbitar. Lägg dessa i grytan och låt småkoka i ca 30, eller tills potatisen är mjuk.

Skala under tiden räkorna och dela fisken i bitar. Marinera fisken i salt och lime, och räkorna i chiliflingor och lime.

Smaka av grytan med limesaft, socker och eventuellt chiliflingor. Häll i kokosmjölk, blanda runt och smaka av. Lägg sedan i fisken och stäng av plattan, låt stå några minuter tills fisken är klar.

Servera med ris, strössla över rikt med finhackad purjolök, koriander, limeklyftor och en näve räkor. Till grytan serverades det Red Stripe, direkt ur flaska.



Dags att knäppa upp brallorna, för här kommer desserten!

Piñacoladapaj

150 gram smör
1 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

1 burk sötad kondenserad mjölk
saft och zest från en lime
1 1/2 dl kokosflingor
1 msk rom
1 ägg
1 stor burk avrunnen krossad ananas

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Mixa ihop smöret, sockret, mjölet och bakpulvret till en deg. Tryck ut degen i en 24 cm form (eller som jag gjorde i portionsformar) och ställ in i kylen i minst en kvart.

Rör ihop kondenserad mjölk med lime, rom och kokos. Blanda sedan i ägget och ananasen. Häll i formen. Grädda i ca 40 minuter i mitten av ugnen, lägg över folie när pajen fått färg. Servera med löst vispad grädde.


Jag gillar den krämiga fyllningen där ingen ingrediens tar överhanden, utan man får känna efter lite för att hitta dem. Och jag älskar mina portionspajformar (något i största laget dock)

Överlag är jag nöjd och hoppas och tror att övriga tre också är det.Som alltid en trevlig kväll, och nu kan jag pusta ut och se fram emot Lottas middag!

tisdag 17 maj 2011

Kolla jordgu...

...vart tog de vägen?


En ask väldigt osvenska jordgubbar fick följa med hem idag. De hade inte en chans. Nom nom nom.

måndag 16 maj 2011

It's alive!

Jag har aldrig kunnat skryta om mina gröna labbar, men vissa växter har iallafall överlevt i min vårdnad. För en tre veckor sedan köptes det jord, nya krukor, ett par balkongblommor och några kryddor, även dessa till balkongen. Jag planterade, omplanterade, vattnade och grejade så att jag fick träningsvärk dagen efter (joho!).

Inneväxterna mådde prima efter detta. Mina nyförvärv kryddväxterna däremot, de såg lite hängiga ut, och dessutom kom det minusgrader och snö strax efter utplanteringen. Jag trodde det var kört men nu senare ser alla ut att frodas! Gräslöken kanske är lite hängig, men två av tre måste väl ändå ses som lyckat?

Rosmarin, gräslök, timjan

Skrevs det här inlägget bara för att få visa upp flamingon? Oklart.
Myntan som varit en trogen, om ändå lite klen, vän det senaste året fick livet åter med lite ny jord. Och basilikan på köpe-kruka mår väl. Nu har jag flyt! Kanske dags att faktiskt börja använda kryddorna också?

Mint:resurrection

onsdag 11 maj 2011

En sneak peak


Många ovanliga besökare i köket den här veckan.

Carambolen känner i alla fall jag igen sedan tidigare. Har minnen från när man var liten och tyckte den såg så himla festlig ut, och ser den rolig ut måste den ju bara vara god! ...vilket man inte tyckte. Kanske smakar den bättre femton år senare? Vi får se.

Palmhjärta, räck upp handen alla som tänker på Expedition: Robinson?

Tamarindpasta, en ny bekantskap för mig. Görs av den ärtväxten tamarind. Smaksättare.

Cassava, den bruna rotfrukten med ett vaxliknande skal.

Matbanan, såhär på håll misstänkt lik en vanlig banan. I affären jag köpte den var killen i kassan så vänlig att upplysa mig om att det inte var en vanlig banan. Jag vet, sa jag stolt.

Vad ska det då bli av dessa nykomligar? Stay tuned, efter helgen kommer rapport.

tisdag 10 maj 2011

Pricken över i:t, grädden på moset, glasyren på kakan

En försomrig fredagskväll är musslor och räkor sällan nog, i alla fall inte för de tre små gottegrisarna (hört den sagan?).

Johanna hade ett värdefullt bagage med sig till aftonens sammankomst: en smarrig chokladkaka med glasyr. Att öppna kylväskan var som att öppna Pandoras ask.

Kladdkaka med fudgeglasyr

12 bitar
150 g smör
3 ägg
3 dl strösocker
3 1/2 dl (210 g) vetemjöl
1 dl (45 g) kakao
1 msk vaniljsocker
1 krm salt

1 1/2 dl vispgrädde

1 1/2 dl strösocker

2 msk ljus sirap

100 g mörk choklad, gärna 70 %

75 g rumsvarmt smör


Gör så här
Klä botten av en form, cirka 22 centimeter i diameter, med bakplåtspapper. Smält smöret. Vispa ihop ägg och socker lätt och rör ner smöret. Blanda mjöl, kakao, vaniljsocker och salt och rör ner i äggsmeten. Häll smeten i formen och grädda kakan i nedre delen av ugnen i 200 grader i cirka 12 minuter. Låt svalna lite.

Fortsätt med glasyren. Blanda vispgrädde, socker, sirap och chokladen bruten i mindre bitar i en liten kastrull. Låt koka upp och sedan puttra sakta i några minuter. Dra kastrullen från värmen och blanda ner smöret. Låt svalna lite och häll sedan glasyren över kakan i formen. Ställ in i kylen och låt stelna i minst 3 timmar. Lossa kakan ur formen genom att skära med en kniv längs dess kant. Servera gärna kakan med lättvispad grädde.


För mig som är ytterst svag för allt med choklad, och ännu svagare för något chokladigt kladdigt var detta en dröm. Mättande javisst, men once you pop och så vidare.

måndag 9 maj 2011

Oss Leif-lovers emellan

Som ett ordensmöte träffas vi, helt icke-hemligt men ändå endast för de invigda. Ett möte kring det runda bordet. Vad är det då som för oss samman? Jo, något så simpelt men ändå så underbart: Leifs musselgratäng! Minst en gång om året träffas vi tre stycken och tackar Leif för det han givit oss. Det är fortfarande dock oklart vem Leif är och hur det här gudomliga rätten uppkom.

Den här kvällen propsade jag på att vi även skulle ha en mindre räkfrossa och de andra var inte sena att hänga på. Till räkor krävs en eller flera såser och då vispade Tant Russin ihop följande röror.

Gröna såsen
3 dl turkisk yoghurt
1 näve färsk basilika
1 näve färsk persilja
1 näve färsk gräslök
1/2 klyfta riven vitlök
2 tsk citronsaft
salt
svartpeppar

Spräckliga såsen

2 dl turkisk yoghurt
1 1/2 msk senap
1/2 msk honung
1 tsk pressad citron
1/2 dl hackad dill
salt
svartpeppar

Vanliga såsen

1 dl lättmajonnäs
2 dl turkisk yoghurt
1/2 klyfta riven vitlök
1 knivsudd paprikapulver

Gör så här
Mixa eller rör ihop.

söndag 8 maj 2011

Buda och pest

Nu har vi åkt iväg över påsk i tre år, så nu får det väl ses som en tradition? Den årliga påskresan gick till Ungern och Budapest. Hurra för Budapest!
Budapest var en trevlig stad på många sätt och vis. Tjusiga hus, pampiga slott, ganska lättnavigerad och prisvärd.

Ungern, då tänker ni att vi frossade i paprika, gulasch och langos. Där gick vi bet faktiskt, vi hoppade dessa traditionella rätter. Men tro inte att det gick någon nöd på oss inte.

Vi har sedan länge gett upp tanken på att "vi strövar omkring här i en okänd stad och så slinker vi inte på den där fantastiska restaurangen som vi bara råkade gå förbi". Ni vet vad jag menar, man börjar bli hungrig och går planlöst omkring efter ett matställe, blir lite gnällig, hittar inget man är nöjd med, blir ännu gnälligare och till slut bara tar ett ställe som man egentligen inte kände så mycket för. Nä numera kollar vi upp ställen innan vi ger oss ut, märker ut på kartan och tar oss dit. Mindre spontant, men mer lyckat jag lovar!

Resan var en födelsedagspresent, så då måste vi ju också äta födelsedagsmiddag. Den gick av stapeln på Costes, Ungerns enda restaurang med en stjärna i Guide Michelin. Femrätters meny (som under kvällen generöst omvandlades till en åttarätters) med vinpaket. 1900 sek. Sa jag att det var prisvärt? Och vilken mat sen. Jag kan tyvärr inte bjuda på några bilder, då jag inte riktigt kunde med att ha med mig kameran. Men ni får ta mig på orden då jag garanterar en spektakulär middag. Det var primörer arrangerade som en orkidée, tryffelskum, kefirgnocchis och andra fantastiska konstigheter. Top notch som de säger de där stekarna.

En godisask som bevis för att vi faktiskt var på Costes

Middagen kvällen därpå kontrasterade mot Guide Michelin-middagen vill jag lova. Men var minst lika uppskattad av oss båda. Vi bokade in oss på ett TexMex-place som hette Iguana. Margeritas i pitchers, chilis och cheese poppers värdiga påven. Tur att man inte måste välja mellan att vara gourmand och gourmet säger jag bara.

Ungrarna verkar om möjligt mer förtjusta i tacos än svenskarna
Väggmålning på ett mex-ställe

Att fika gillar de tydligen ungrarna. Bakverk såsom tårtor och bakelser var populärt och det kryllade av både nya och anrika caféer. Någon Budapestrulle såg vi däremot inte skymten av...


Saluhallen i Budapest är välkänd hos både turister och inhemska. Inhyst i något såg ut som en stor gammal tågstation dignade det av torkad chili, korvar, kryddor och det mesta du kan tänka dig. Obligatoriskt besök givetvis!


I resväskan slank det ner paprikapulver (2 sorter) som har fått bekänna färg i en linssoppa (tummen upp!), en flaska Tokaijvin som ska avnjutas så småningom samt en väldigt stor flaska väldigt billig tequila.

Jag rekommenderar Budapest varmt för en weekend!

torsdag 5 maj 2011

Halv åtta hos Emma III

Nu är jag ju ingen expert på just italienska, men Viva Emma! Som ni kanske kan gissa bjöd Emma hem oss på Italiensk afton. Och vilken afton sen.

Precis som allra första gången vi hade halv åtta-middag så började vi med en drink på balkongen. Utsikten behöver inte skämmas för sig och inte heller drinken. Det var mousserande jordgubbsvin och mangojuice - somrigt och så gott!

Dejavu någon? Misstänkt likt den här bilden

Till drinken fick vi hemma(!)marinerande oliver och bröd med hemma(!)gjord tapenade.

Många pluspoäng där... Oliverna var marinerade i olja, vitlök, chili och timjan. Gött!Vädret tillät att vi satt ute även under förrätten. Klassikern bruschetta hade Emma tolkat på följande vis: Bröd penslas med olivolja och pressad vitlök. Hälften av bröden fick en skiva mozzarella som topping. Gratinera i ugnen ett par minuter. Hackade tomater, färsk basilika, olivolja och avokado läggs på innan servering. Klassiska smaker som gjorde sin finfint på balkongen.
Till huvudrätten flyttade vi inomhus och blev på akta italiensk manér bjudna på pasta. Närmare bestämt lasagne.

Lasagne med spenat och getost
1 pkt fryst spenat 250 gram (gärna tinad) eller två påsar färsk spenat ca 500 gram
2 klyftor vitlök
0,5 gul lök
1 dl soltorkade tomater i olja
3 krm riven muskot
2 krm svartpeppar
1 pkt färska lasagneplattor eller torkade plattor (500 gram)

tomatsås
0,5 gul lök
1 klyfta vitlök
1 msk olivolja
2 burkar hela skalade tomater (800 g)
2 msk tomatpuré
0,5 tsk salt
2 krm svartpeppar
0,5 tsk torkad rosmarin
1 tsk socker

ostsås
1/2 dl vetemjöl
1 liter mjölk
150 gram getost chevre
100 gram riven ost, mozzerella eller gratängost

Gör så här
Skölj färsk spenat noga. Skala och hacka lök och vitlök. Hacka de soltorkade tomaterna. Gör spenatfyllningen: Fräs hälften av den gula löken och vitlöken i en gryta i lite olivolja och tillsätt spenat och fräs runt. Smaksätt spenaten med soltorkade tomater, riven muskot och svartpeppar.
Sätt ugnen på 200 grader.

Gör tomatsåsen genom att fräsa resterande hälft av den gula löken och vitlöken i lite olivolja. Tillsätt tomaterna och hacka sönder dem med en stekspade eller slev.
Tillsätt tomatpure, salt, rosmarin och socker och koka tomatsåsen i minst 5 minuter
Gör under tiden ostsåsen: Vispa ihop mjöl och kall mjölk i en kastrull. Värm och koka på medelvärme i 5 minuter under omrörning. Tärna eller smula getosten och rör i den i ostsåsen så att den smälter.

Ta fram en ugnssäker form till lasagnen och smörj med lite olivolja. Lägg ett lager spenat i botten, sedan ett lager lasagneplattor och sedan ett lager tomatsås och ostsås. Gör om till ca 4 lager - spenat, lasagneplattor, tomatsås, ostsås och toppa översta lagret ostsås med riven ost.

Grädda spenatlasagnen i nedre delen av ugnen i minst 25 minuter (färska lasagneplattor) eller minst 35 minuter (torkade lasagneplattor). Ta ut spenatlasagnen när den fått fin färg och lasagneplattorna är mjuka nog att äta (al dente). De mjuknar lite till om lasagnen får stå i 10 minuter och svalna något.
Toppa med färsk timjan och en bit chevreost.
Den här lasagnen var något utöver det vanliga, och toppingen med getost och timjan satte verkligen pricken över i:et. Samtliga bad om en andra portion, trots att det vankades efterrätt.

Och efterrätten sen:

Stracciatellamousse100 gram mörk choklad
2 dl vispgrädde
250 gram kesella vanilj
1 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
färska jordgubbar

Gör så här
Hacka chokladen. Använd en vass kniv och tryck. Vispa grädden lite lagom tjock. Blanda kesella, florsocker, vaniljsocker och drygt hälften av chokladen. Använd gärna elvispen på lägsta hastighet (visparna behöver ej göras rent emellan). Blanda samman med den vispade grädden till en fluffig och fin smet (fortsätt gärna använda elvispen på lägsta hastighet). Fördela smeten i portionsglas. Strö över resten av chokladen och toppa med färska jordgubbar. Ställ in i kylskåp i minst 30 minuter före servering.

Konstigt det här med att bilderna burkar bli så dåliga sent på kvällen...
Moussen var luftig och len, lite syrlig men samtidigt söt. Knaprigheten som kom med chokladen gjorde den till en riktig höjdare tycker jag. Glasen behövdes väl knappt diskas efteråt...

När vi ganska sent snubblade (rullade?) ut från Emmas port så var vi så nöjda, mätta och glada. En sjukt trevlig kväll i Italiens spår. Tack Emma.

söndag 1 maj 2011

En god förfalskning

Som nära anhörig till en vegetarian har jag jämt ögonen och öronen öppna för nya vego-recept. Emma pratade sig varm om dessa falska köttbullar som hon berättade att de brukar ha på julbordet. Eftersom potatismos är något av det bästa som finns (joho) så föll det sig ganska naturligt att prova dessa bullar och servera med mos, lingon och saltgurka.

Falska köttbullar
ca 30 små

1 1/2 dl mandelmjöl (eller malen mandel)
1 1/2 dl ströbröd
1 1/2 dl stark riven ost
1/2 riven gul lök
3 ägg
1 msk vatten
salt
vitpeppar

vatten
2 buljongtärningar

Gör så här
Blanda mandel, ströbröd, ost och lök. Tillsätt ägg och vatten. Krydda med salt och peppar efter smak. Forma smeten till små runda bullar. Gör dem mindre än vanliga köttbullar, de sväller något vid kokningen.
Koka upp buljong i en stor kastrull, lägg i bullarna och låt dem koka i ca 8 minuter. Ta upp dem med hålslev och stek dem i smör så att de får en gyllenbrun yta.



Konsistensen blev fast och med stuns utan att vara gummiaktig, och smaken var förträfflig! Det bästa substitutet för köttbullar, so far. Det kan verka lite meckigt att först koka och sedan steka, men det var lätt och tog inte alls så lång tid. Visst finns det en hel del olika "köttbulle"-varianter i vegofrysdisken, men det känns såhär i efterhand som att jämföra päron och äpplen.

Related Posts with Thumbnails