Jag tar mig fram

Det finns dagar då jag faktiskt överväger att skaffa bil. Igår var en sådan dag. Regnet gör mig inte så mycket, men blåsten. När man på 1:ans växel behöver trampa sig nerför en backe, då är det riktigt illa. När det blåser så hårt att regnet gör ont i ansiktet. När det tar dubbelt så långt tid att ta sig till jobbet. Och när det av någon outgrundlig anledning är motvind även på hemvägen. Då skulle jag gärna haft en bil.

Men den känslan går över ganska snabbt. När jag kastar ett öga på Rosa Pantern och sedan ett annat öga på trängelskattsrubrikerna. När jag känner att jag är i rätt bra form ändå. Och när man kan äta flera bitar björnbärskaka utan problem.

Björnbärskaka med vit choklad och citronsmul
kaka:
125 gram smör
1 1/2 dl mjölk
1 1/2 dl vaniljyoghurt
3 ägg
1 1/2 dl strösocker
5 dl vetemjöl
1 msk bakpulver
300 gram björnbär + 2 msk vetemjöl
100 gram vit choklad

topping:
75 gram smör
1 1/2 dl vetemjöl
1 dl strösocker
1 tsk vaniljpulver
rivet skal av 1 1/2 eko-citron

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret i en kastrull, ta av från plattan och rör ner mjölk och yoghurt. Vispa strösocker och ägg fluffigt, rör ner smörbladningen. Blanda vetemjöl och bakpulver, vänd ner i smeten. Vänd björnbären i mjölet och rör försiktigt ner dem och hackad vit choklad i smeten. Häll smeten i en bakplåtsklädd långpanna (25x35 cm).

Smält smör, rör ner mjöl, socker, vaniljsocker och citronskal. Klicka ut toppingen över kakan. Grädda i mitten av ugnen i drygt 40 minuter. Kakan ska vara torr i mitten. Låt svalna, skär i rutor och servera med vaniljglass eller vaniljvisp.

Receptet på kakan kommer från Allt om mat, men där använde man blåbär och lime. Och inte hade man någon choklad heller (sick!). Personligen skulle jag gärna ha fler bär i också, men det är väl en smaksak.

Nu ska Rosa pantern få ta mig till ett ställe jag länge velat besöka, nämligen fiket i Guldhedens vattentorn. Det ryktas om fin utsikt, fika och sällskapsspel.

Vintertid är pumpatid

Halloween, Alla helgons dag eller Allhelgondagen. Tydligen infaller dessa tre dagar på tre olika datum. Skillnaden är oklar och egentligen bryr jag mig tämligen lite (det är ju ändå ingen som bjudit mig på maskerad). Vad som däremot är intressant är att det vimlar av pumpor i affärerna. Och i veckan gjorde jag:

Vinterhalvårets godaste pumpasoppa
4 port

1 mindre pumpa (tänk handbollsstorlek)
1 gul lök
3 klyftor vitlök
3 små morötter
1 stor palsternacka
2 1/2 dl kokosmjölk
~7 dl vatten
2 msk riven ingefära
2 msk buljongpulver
en nypa chiliflingor
2 blad grönkål
peppar
citronsaft/vinäger

Gör så här
Sätt ugnen på 225 grader. Skala pumpan och kärna ur den. Skiva den i bitar. Skala även morötter, palsternacka, lök och vitlök. Behåll vitlökarna hela, men dela resten i stora bitar. Rosta med olivolja, salt och peppar i ugnen tills grönsakerna är mjuka.

Ta fram en stor kastrull och lägg i de rostade grönsakerna. Ta bort stammen på grönkålen, hacka bladen fint och tillsätt tillsammans med kokosmjölk, vatten, riven ingefära, buljongpulver och chiliflingor. Mixa slät med stavmixer. Låt koka upp och sjuda en liten stund. Späd med lite vatten om du tycker det behövs. Smaka av med salt och peppar. Och glöm inte syran från citronsaft eller vinäger, det behövs för att balanserna sötman från pumpan, moroten och palsternackan.

Flemming kastar lystna blickar på guldgul pumpasoppa

Jag använde en Hokkiadopumpa, en japansk sort som är ganska söt och lite nötig. Att rosta grönsakerna var ett genidrag, smakerna blir kraftfullare på så vis. Grönkålen fick vara med mest av en tillfällighet, jag hade några blad liggande i kylen. Vill man ha en mer matig soppa, tror jag att lite röda linser hade varit fint.

Den extra timman inatt satt som en smäck för mig. Någon annan som är glad över att det är vintertid är Flemming, för då får han nämligen flytta inomhus.

Error

Ni vet hur kaxig jag var när jag lyckades kirra Internet alldeles själv? I måndags bitchslappade livet mig tillbaka till verkligheten. Jag blev erbjuden en uppdatering av operativsystemet på datorn. Klåfingrig som jag är kunde jag inte låta bli att konfirmera. Och givetvis gick något snett, så hej-och-hå, där satt jag med en icke fungerande laptop. P-A-N-I-K-E-N. Alla bilder, musik, dokument... jag såg mitt virtuella liv passera i revy.

Men vet ni, det vände till något väldigt positivt!

Frustrerad till bristningsgränsen (det är inte så mycket som krävs nuförtiden)
försökte jag hitta support, via allmänt nödrop på twitter. Dagen efter var problemet fixat, och jag har fått en ny bekantskap på köpet. Stort tack, du är allt en räddare i nöden du. Jag är skyldig dig många koppar kaffe.

Kontentan: Skaffa back-up innan det händer. Och dessutom: ge inte upp hoppet om mänskligheten, det finns allt några bra exemplar därute.

För att fira bjuder jag på en favorit i mitt kök, vi kan kalla det en rödgrön röra. Det här kan jag äta väldigt ofta, utan att tröttna.

Enklaste höstpastan
4 portioner pasta
1 stor gul lök
350 gram förvällda trattkantareller
1 burk cannelinibönor
2 dl ajvar relish
1 kruka bladpersilja
olivolja
salt
svartpeppar

Gör så här
Hacka löken fint. Stek den mjuk i olivolja tillsammans med svampen. Salta och peppra. Under tiden kokar du pastan al dente. Vänd ner sköljda bönor, ajvar relish och hackad bladpersilja i lök- och svampröran. Häll av pastan och blanda den med röran i pastakastrullen.

Servera med en knaprig fiberrik kål- och morotssallad. Jag finstrimlade färsk grönkål och salladskål och blandade med grovrivna morötter, ramslöksrapsolja, äppelcidervinäger, salt och peppar.

Snabbt, enkelt, få ingredienser. Och riktigt riktigt gott! Do try this at home kids. Nu mina vänner ska jag ta igen all förlorad bloggläsningstid...

Middag på ön, del 3

Söndag. Tvättdag. Städdag. Matlagningsdag. Sovmorgonsdag. Handlingsdag. Joggingdag. Ibland behövs dessa dagar, även om man inte älskar allt med dem.

Fullt upp sedan i tisdags, har ju som sagt varit i Polen på jobb och drog i fredags eftermiddag vidare till andra poler. Nämligen poolerna på Varberg Kurort. Härligt härligt! Bubbel i pool och glas, trerätters supé och mycket prat om djupa och ytliga ämnen. Man borde ha såna aktiviteter inbokade med jämna mellanrum året runt om du frågar mig.

Men tillbaka till förra helgen och middagen jag och Syster bjöd på. Nu knyter jag ihop säcken och bjuder på desserten.

Chokladgratinerade fikon med myntasirap och bananglass
4 port
8 färska fikon
50 gram mörk choklad

1/2 dl flytande honung
1 msk hackad färsk mynta
1 msk färskpressad citronsaft

2 stora bananer
2 tsk strösocker
2 dl mjölk
2 tsk kakao

Gör så här
Börja med glassen: skiva bananerna och frys dem. När de är hårda, mixa dem med socker, mjölk och kakao till en slät kräm. Frys igen. Ta ut bunken ungefär en halvtimme innan servering.

Sätt ugnen på 200 grader. Skär av toppen av fikonen, gröp ur dem och hacka innanmätet. Blanda med hackad choklad och lägg tillbaka i fikonen.

Blanda honung, mynta och citronsaft till en sås.

Gratinera fikonen i mitten av ugnen i 8 minuter. Servera med myntasås och bananglass.

Det här var ett perfekt avslut på middagen. Fräscht och inte alls tungt. Kallt, varmt, syrligt och krämigt. Och choklad. Fikonen kom helt till sin rätt med sina kompisar. Så som vi alla gör med bra vänner.

Middag på ön, del 2

Vi måste prata om något. Sätt er ner, det här är allvarliga grejer. Lyssna noga nu.

Lammrostbiff, har ni ätit det? Om ja, ät det igen! Om nej, ät det nu! Jag vet inte om det var ett exceptionellt bra lamm vi fick tag på men: köttet var så bra. Fina små portionsbitar, möra som få och härlig smak.

Det var egentligen en lammytterfilé vi var på jakt efter till helgens middag, jag och Syster, men den var slut och vi blev rekommenderad rostbiff. Sagt och gjort, den serverades i helgen med potatiskaka och portvinssås à la Remsan (tack tack tack).

Lammrostbiff med potatis- och sötpotatiskaka och portvinssås
4 lammrostbiffar
1 dl olivolja
2 vitlöksklyftor
färsk timjan
salt
svartpeppar

potatiskaka
400 g sötpotatis,tunt skivad
400 g potatis, tunt skivad
100 g chèvre
salt
svartpeppar
färsk timjan

sås
1 morot
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
2 dl portvin
3 dl vatten
1 "tufs" timjan
½ dl kalvfond
½ dl balsamvinäger
salt
svartpeppar
mazienamjöl + kallt vatten

Gör så här
kött
Sätt ugnen på 150°. Blanda olja, timjan och finhackad vitlök i dubbla påsar. Lägg i köttet och låt marinera minst en timme. Stek köttet runt om i en stekpanna. Krydda med salt och peppar och låt det sedan steka klart i ugn till det når en innertemperatur av 58 grader (medium rare).

potatiskaka
Skala och skiva potatis och sötpotatis tunt. Stek den nästan mjuk i smör utan att den får färg. Krydda med salt och svartpeppar. Klä en avlång brödform med papper. Varva potatisskivor, smulad ost och timjan. Vik pappret om så det även täcker toppen. Sätt ännu en form på potatiskakan som press över. Tillaga i ugn i 30 minuter, tills potatiskakan är genommjuk. Låt den svalna något, även det under press (här slänger du in köttet i ugnen). Vid servering skivas kakan upp i portionsbitar.

sås
Finhacka morot, gul lök och vitlök. Låt fräsa i lite smör i en kastrull. Slå på vinet och låt det koka ihop till hälften. Tillsätt vatten, fond, timjan och vinäger och låt koka ytterligare fem minuter. Sila såsen, smaka av med salt och svartpeppar och red med maizena utrört i lite vatten.

Behöver jag säga mer? Ingredienserna och bilden hoppas jag talar för sig själva. Om inte, laga och ät för bövelen!

Vi måste prata lite om vinet också. Crozes-Hermitage Les Launes. Jag fick en flaska när jag slutade på mitt förra jobb och har väntat på ett bra tillfälle att korka upp den. Passade prima till lammrostbiffen visade det sig. Ett kryddigt och smakrikt vin, men en rätt "tuff" smak. Fat, lagerblad och charkuterier (jo faktiskt!). Gott som tusan var det! Det här vinet kommer jag garanterat handla hem.

När ni läser det här är jag i Polen (ja, igen). Ut onsdag kväll, hem fredag morgon. Jag hoppas jag hinner äta något gott polskt. Hejpåer!

Middag på ön, del 1

Vilken fin helg vi hade på ön, Syster och jag. Total avkoppling. Jag läste en bok, var ute och joggande två gånger, malde lammkött till färs och plockade trattkantareller. Och åt räkor, mammabakade te-kakor och fiskgratäng. Men huvudeventet var ju lördagens matlagning: Trerätters med aperitif och viner.

Tant Russin feat. Sis L proudly presents: Menyn för kvällen!

Mint Julep

Gräslökspannacotta med löjrom, räkor och västerbottenostflarn

Louis Bouillot Crémant de Bourgogne

Lammrostbiff med potatis- och sötpotatiskaka och portvinssås

Crozes-Hermitage Les Launes

Chokladgratinerade fikon med myntasirap och bananglass

Corteforte Recioto della Valpolicella Classioco DOC

Jag tänkte att vi börjar från början: En kryddig drink med anor från den amerikanska södern. Fräscht från myntan och en lite tuff smak från bourbon/whiskey.

Mint Julep

1 st

4-6 cl bourbon (vi hade Tullamore Dew whiskey)

1-2 cl sockerlag 
6-8 myntablad

Gör så här

Häll sockerlagen i ett större tumblerglas. Lägg i mynta och muddla. Rör i bourbon. Fyll glaset med is och häll över bourbonblandningen. Jag tror att man toppa med sodavatten och man vill ta det det lilla lugna...

Smaklökarna var triggade och magarna kurrade. Förrätten är perfekt att förbereda och det enda vi behövde göra var att garnera och öppna bubblet. Så ska det vara!

Gräslökspannacotta med löjrom och västerbottenostflarn

4 port

1 gelatinblad
1 1/4 dl mellangrädde
3/4 dl matyoghurt
1/4 tsk salt
1/2 krm svartpeppar
1/2 dl hackad gräslök
25 g löjrom

12 skalade färska räkor

 4 msk riven Västerbottenost 

Gör så här

Låt gelatinet ligga i kallt vatten i ca 5 min. Koka upp grädden i en kastrull. Ta den från värmen. Lyft upp gelatinet ur vattnet och rör ner det i grädden så att det smälter. Blanda i matyoghurt, salt, peppar och gräslök. Häll smeten i 4 fina glas. Låt dem stelna i kylen i minst 4 timmar eller över natten. 

Sätt ugnen på 175 grader. Portionera ut osten i fyra delar på en bakplåtspappersklädd plåt. Grädda dem gyllenbruna.

Vid servering: lägg på löjrom, häng räkorna över glaskanten och stick ner ett ostflarn.

Festligt och fint. Syrlig från yoghurt och krämig av grädden. Sältan bröt av fint till den milda puddingen. Det kan verka vara små portioner, men det blir alldeles utmärkt som förrätt. Något till nyår kanske?

Sugna på huvudrätten? Jag tror vi väntar lite med den. Men jag lovar, den är värd att vänta på.

Det blev knytkalas

Jag gör en grym tabbouleh. Alltså den smakrika persiljesalladen som härstammar från länderna kring östra Medelhavet. Och jag kan inte nog betona att det är alltså en persilje-sallad och inte en bulgur-sallad. Persiljan ska agera lead star medan bulgur, tomat och salladslök är supporting actor.

Tabbouleh är ett perfekt grill-tillbehör och kanske en ännu bättre buffé- och knytisrätt. Det fick några av mina fina bloggkollegor erfara i tisdags när vi hängde hemma hos Charlotta. Nej förresten, stryk bloggkollegor - jag vill kalla dem vänner istället, för det är precis vad de är. Bra sådana.

Tabbouleh
4 port

1 dl okokt bulgur
200 gram bladpersilja
2 medelstora tomater
4 st salladslök
1/2 dl hackad mynta
1 tsk salt
1 dl olivolja
saft från en citron
svartpeppar
kärnor från 1 granatäpple

Gör så här
Börja med att lägga bulgur i blöt. Finhacka bladpersiljan. Dela och kärna ur tomaterna, hacka i mindre bitar. Skiva salladslöken tunt. Blanda persilja, tomater, mynta och lök i en stor bunke. Dressa med olivolja och citronsaft. Smaka av med salt och peppar. Blanda i bulgur och kärnor från granatäpple. Låt stå någon timme, men allra helst över natten.

Självklart kan ni ge och ta lite av de olika ingredienserna, smaka er fram och hitta er bästa blandning. Bara ni lovar att testa det här, ok?

Tack Sofie för lånet av bild.

Jag hade även med mig vinbladsdolmar (köpta) till knytisen. Därför blev det extra kul när Charlotta hade gjort hoummus (jättefantastisk med apelsin och citron) och bjöd libabröd till det. Great minds think alike!

Och över till sötsakerna: Sofie bjöd på förträffliga äppelbullar och äppelmust. Rebecka påminde oss om sommar med sin fläder- och päronkaka. Johanna hade såklart med sig knäcke, men också en saftig kaka av bland annat äpple(?) och valnötter. Nya bekantskapen Cecilia hade gjort saftiga rödbetsmuffins med ljuv apelsinglasyr.

Energidepåerna, både mentalt och kroppsligt, var minst sagt toppfyllda efter kvällen...

Helgen spenderar jag på Den Stora Ön i Väst. Jag och Syster lagar trerätters till Ma&Pa idag och.... det får ni höra om framöver. Ha en fortsatt fin helg!

Kan själv

När man lever tillsammans med någon delar man ju gärna upp sysslorna. Inte alltid efter kunskap/engagemang men ofta blir det ju så eller hur? Till exemel det här med internet/datorer. Har man en sambo som sysslar med detta som jobb och som intresse, då är det ju inte direkt så att man rycker sakerna ur händerna på den andre.

För man är ju bekväm.

Men saker och ting ändras ju som bekant, plötsligt står man där utan varken datorentusiast eller internet. Så jag gick till Telia, fick support av superkompetent tjej och har nu en mobil trådlös 4G-router i min ägo.

Jag är ingen prylmänniska (det finns egentligen bara två saker jag skulle rädda vid eldsvåda och det är min cykel och min skinnjacka), men det här var bannemig kärlek vid första ögonkastet. Up and running på 1 minut. Flaaawless!

Och hur detta får mig att känna mig? Starkast i världen såklart!

Men bara för att jag är teknikexpert nu (ha ha ha ha ha) behöver det inte betyda att jag inte kan safta och sylta som en äkta husmoder också.

I-can-do-it-Plommonchutney
500 g plommon
1 stor schalottenlök
1/2 dl äppelcidervinäger
1 dl råsocker strö
1/2 kanelstång
1 tsk bruna senapsfrö
2 stycken stjärnanis
1/4 finhackad röd chili
1/2 dl vatten
1 vitlöksklyfta
1/2 tsk mald koriander
salt och svartpeppar

Gör så här
Kärna ur plommonen och skär dem i mindre bitar. Skiva schalottenlök och vitlök tunt. Blanda allt i en tjockbottnad kastrull. Låt sjuda ihop i dryga halvtimmen tills du har en syltig konsistens. Häll upp på rengjord burk och förvara i kyl. Servera till stek eller varför inte ost?

Jag är svag för sylt och chutneys, det erkänner jag. Plommonfärgen är bedårande och chutneyn får en väldigt trevlig smak av stjärnanisen. Lite mer hetta från chilin nästa gång skulle dock inte skada.

Tackförmatendenvargod

På vår matresa på Österlen gjorde vi ett lunchstopp på Ingelsta kalkon. Fjäderfä har aldrig riktigt varit my thing, men jag jobbar ju på det.

I den kombinerade butiken/serveringen grabbade jag tag i ett receptblad som jag fick användning för igår. Jag tyckte nämligen att det var dags att bjuda på en redig söndagsmiddag. Stek fick det bli, av kalkon givetvis.

Det visade sig vara bra (omedveten) timing från min sida, för idag är det nämligen Thanksgiving i Kanada (tack Gun för den infon). Den andra måndagen i oktober sedan 1957 har kanadickerna varit tacksamma för årets skörd, sina välformade vader, att ens svärmor inte är en bitch och andra saker man nu kan vara tacksam för.

Den här typen av mat: kött, sås och potatis är sannerligen inte "jag". Men man får ju utmana sig själv ibland tänkte jag och skjussade in pippin i ugnen.

Whiskeymarinerad kalkonstek
6-8 port

2 x 750 gram kalkonstek
2 dl rödvin
1 dl whiskey
1/2 dl kinesisk soja
3 msk rapsolja
2 msk färskriven ingefära
2 msk flytande honung
1 tsk salt
1 tsk svartpeppar

steksky + marinad
4 dl cremé fraiche eller grädde

Gör så här
Blanda alla ingredienser till marinaden i dubbla påsar. Lägg i kalkonen och förslut. Låt marinera i kyl i minst två timmar, gärna mer. Vänd påsen någon gång under tiden. Sätt ugnen på 175 grader. Lägg stekarna i en ugnsfast form och sätt en köttermometer i den tjockaste delen av fågeln.

Låt stekas tills den har en innertemperatur på 70 grader, det tog dryga timmen. Pensla med marinaden då och då. Ta ut kalkonen och skär den i 1/2 cm skivor. Koka upp resten av marinaden och stekskyn, rör ner crème fraiche/grädde och låt koka upp.

Servera med stuvad grönkål, kokt potatis och palsternacka, såsen såklart och en fin plommonchutney (jag kommer till den).

I bakgrunden av den första bilden kan ni förresten skymta mitt senaste loppisfynd. Såskanna - Stadsmissionen - 40 kronor. Yeah baby!

Såsen mina vänner, såsen! Mustig så det förslår. Kalkonen blev saftig och mör. Det är inte alls omöjligt att jag gör kalkonstek igen, inte alls. Och mina vänner jag hade på middag verkade väldigt tacksamma. Det nöjer jag mig med. 

Från västkusten till södern

Jag hade tänkt att handla räkor till fredagsmiddagen. Räkorna är ju som bäst under vinterhalvåret och inte alls under sommarmånaderna som man kanske kunde tro eller i alla fall hoppas på. En tumregel är att skaldjur smakar bäst i månader med "r" i namnet. Lita på mig, jag är ju ursprungligen västkust-öbo.

Men så fick jag syn på ett nät blåmusslor i fiskdisken. Då var saken i hamn, musslor fick det bli! Först reste jag i tanken till Frankrike (Moules marinières), för att via Belgien (ölkoktamusslor med pommes och majjo) landa någonstans i Louisiana. Det är i och för sig en delstat i USA jag inte besökt än, men man har väl sett True Blood. Så här tänker jag mig att de äter sina musslor i Bon Temps.

Merlotte's musslor
2 port

1 nät blåmusslor (1kg)
1/2 röd chili
2 vitlöksklyftor
1 dl majskorn
1/2 gul lök
4 skivor bacon
1/2 dl hackad bladpersilja
3 dl öl (med liten beska)
salt

Gör så här
Spola blåmusslorna i kallt vatten. De som inte stänger sig, de vill du inte äta så släng dem. Finhacka löken, vitlöken och chilin. Fräs dessa i olja tillsammans med majsen i en stor gryta. Strimla bacon och knaperstek. Hälften av baconet lägger du i grytan tillsammans med öl och persilja. Salta och låt koka upp.

När vätskan kokar lägger du i musslorna, rör om och ångkokar musslorna i några minuter. Rör om någon gång under tiden. Musslorna är klara när de har öppnat sig. Nu är det tvärtom-regeln som gäller, de musslor som inte öppnar sig vid tillagning, de slänger du. Fördela musslorna och buljongen i skålar, toppa med lite knaperstekt bacon.

Servera med sötpotatisfritters (skär sötpotatis i pommesstorlek och ugnsbaka med olivolja och salt) eller några skivor bröd.

Wow! På ett sätt var det synd att jag var ensam hemma, för det här är en rätt jag vill att fler ska smaka. Å andra sidan: nu fick jag ju allt själv. Sött av majs och hetta från chili. En liten doft av öl och mustig buljong. Kan tänka mig att man kan runda av med en skvätt grädde om man är sugen.

Nähäni, nu måste jag springa ner i tvättstugan, man vill ju inte riskera en arg lapp...

Update: Inte bara jag som föll för blötdjuren, Viktoria med sällskap gillade dem också. Kul!

En fyra för en

Nu bor jag officiellt ensam i en fyrarummare. Halva bohaget är ute, vilket ger ett eko av miserabla mått. Sover i gästrummet, för att komprimera boytan lite. Men ser det som ett ytterligare steg mot omstart och nystart. Väntar fortfarande besked från hyresvärdarna angående bytet, men såg till min glädje att någon gjort kreditupplysning på mig. Alltid något!

Köket är nästan intakt iallafall. Det får agera ankare för mig. Helt i linje med årstid och väder har det kokats köttfärssås och spaghetti, soppa och chili con carne. Inspirationen till dagens soppa kommer från Jamie Oliver. Ibland glömmer jag bort honom bland alla andra tv-kockar. Skämmes, han har ju faktiskt alltid varit en favorit. Först i Reclaim Jamie-kampanjen kommer alltså en den här soppan.

Purjo- och kikärtssoppa
2 mindre purjolökar
200 gram salladskål
2 vitlöksklyftor
olivolja
6 dl förkokta kikärtor
1 1/4 dl vatten
2 msk grönsaksbuljongpulver
salt
svartpeppar
parmesanost

Gör så här
Strimla lök, salladskål och vitlök. Låt dem svettas i en kastrull tillsammans med olivoljan. Tillsätt kikärtor, buljong och vatten. Salta och peppra. Låt sjuda i dryga kvarten, så att smakerna sätter sig. Toppa soppan med riven parmesan.

En riktigt trevlig soppa vill jag lova. Matig och nyttig och ändå lite tröstande. Osten är pricken över i:et. Men det är klart, ost är ju ofta det.

Imorgon är det fredag! Och jag har köpt ett nät med färska blåmusslor. Tänker öl och persilja. Och brööööd.

Här kastas inga mackor

Bröd. Jag älskar bröd. (LCHF:are, här finnes plats för förfasande. Och vet ni, jag älskar socker också!) Jag och min bundsförvant Matilda funderade för ett antal år sedan på att ha gemensam fest. Med mack-buffé. Så allvarlig är min kärlek.

Det som är bra med smörgåsar och mackor är att man kan ju toppa med vad som helst man råkar vara sugen på. Så då blir det liksom gott på gott (och på gott på gott på gott om man så önskar). Även om jag älskar smörgåsar och bröd så äter jag det faktiskt inte speciellt ofta, men en skiva dansk rågbröd till frukost är standard. Men ska det göras ska det göras ordentligt är en bra devis. Därför ger jag er: mackornas macka! Egenhändig komponerad och egenhändigt uppäten.

Steak sandwich
1 port

1 skiva vitt bröd
~120 gram stekvänligt nötkött, jag hade Rostas
salladsblad
tomat
picklad rödlök
1/2 avokado
färskriven pepparrot
en klick gräddfil
smör
salt
svartpeppar

Gör så här
Mosa avokadon, blanda med gräddfil och färskriven pepparrot. Salta och peppra, smaka av så att du får rätt stuns från pepparroten.

Stek brödskivan i lite smör. Stek även köttet, som du saltar och pepprar, i smör. Montera smörgåsen (förslagsvis: sallad, tomat, rödlök, guacamole, kött + lite extra pepparrot) och ÄT!

Vilken fin kombo, mjukt och lent från avokadon, sötsyrligt från löken och ett bra sting från pepparrot. Som självutnämnd mack-expert ger jag den 5 av 5 russin.

Och nej, det blev tyvärr ingen final för varken Emmy eller mig i Årets Hemmakock. Känn ingen sorg för det gör icke jag. Men tack för all pepp! Just nu kokas det en stor balja med körre&sparre (Köttfärssås och spaghetti that is) i Russinköket. Matlådemat när den är som bäst!