Tackförmatendenvargod

På vår matresa på Österlen gjorde vi ett lunchstopp på Ingelsta kalkon. Fjäderfä har aldrig riktigt varit my thing, men jag jobbar ju på det.

I den kombinerade butiken/serveringen grabbade jag tag i ett receptblad som jag fick användning för igår. Jag tyckte nämligen att det var dags att bjuda på en redig söndagsmiddag. Stek fick det bli, av kalkon givetvis.

Det visade sig vara bra (omedveten) timing från min sida, för idag är det nämligen Thanksgiving i Kanada (tack Gun för den infon). Den andra måndagen i oktober sedan 1957 har kanadickerna varit tacksamma för årets skörd, sina välformade vader, att ens svärmor inte är en bitch och andra saker man nu kan vara tacksam för.

Den här typen av mat: kött, sås och potatis är sannerligen inte "jag". Men man får ju utmana sig själv ibland tänkte jag och skjussade in pippin i ugnen.

Whiskeymarinerad kalkonstek
6-8 port

2 x 750 gram kalkonstek
2 dl rödvin
1 dl whiskey
1/2 dl kinesisk soja
3 msk rapsolja
2 msk färskriven ingefära
2 msk flytande honung
1 tsk salt
1 tsk svartpeppar

steksky + marinad
4 dl cremé fraiche eller grädde

Gör så här
Blanda alla ingredienser till marinaden i dubbla påsar. Lägg i kalkonen och förslut. Låt marinera i kyl i minst två timmar, gärna mer. Vänd påsen någon gång under tiden. Sätt ugnen på 175 grader. Lägg stekarna i en ugnsfast form och sätt en köttermometer i den tjockaste delen av fågeln.

Låt stekas tills den har en innertemperatur på 70 grader, det tog dryga timmen. Pensla med marinaden då och då. Ta ut kalkonen och skär den i 1/2 cm skivor. Koka upp resten av marinaden och stekskyn, rör ner crème fraiche/grädde och låt koka upp.

Servera med stuvad grönkål, kokt potatis och palsternacka, såsen såklart och en fin plommonchutney (jag kommer till den).

I bakgrunden av den första bilden kan ni förresten skymta mitt senaste loppisfynd. Såskanna - Stadsmissionen - 40 kronor. Yeah baby!

Såsen mina vänner, såsen! Mustig så det förslår. Kalkonen blev saftig och mör. Det är inte alls omöjligt att jag gör kalkonstek igen, inte alls. Och mina vänner jag hade på middag verkade väldigt tacksamma. Det nöjer jag mig med.