Från västkusten till södern

Jag hade tänkt att handla räkor till fredagsmiddagen. Räkorna är ju som bäst under vinterhalvåret och inte alls under sommarmånaderna som man kanske kunde tro eller i alla fall hoppas på. En tumregel är att skaldjur smakar bäst i månader med "r" i namnet. Lita på mig, jag är ju ursprungligen västkust-öbo.

Men så fick jag syn på ett nät blåmusslor i fiskdisken. Då var saken i hamn, musslor fick det bli! Först reste jag i tanken till Frankrike (Moules marinières), för att via Belgien (ölkoktamusslor med pommes och majjo) landa någonstans i Louisiana. Det är i och för sig en delstat i USA jag inte besökt än, men man har väl sett True Blood. Så här tänker jag mig att de äter sina musslor i Bon Temps.

Merlotte's musslor
2 port

1 nät blåmusslor (1kg)
1/2 röd chili
2 vitlöksklyftor
1 dl majskorn
1/2 gul lök
4 skivor bacon
1/2 dl hackad bladpersilja
3 dl öl (med liten beska)
salt

Gör så här
Spola blåmusslorna i kallt vatten. De som inte stänger sig, de vill du inte äta så släng dem. Finhacka löken, vitlöken och chilin. Fräs dessa i olja tillsammans med majsen i en stor gryta. Strimla bacon och knaperstek. Hälften av baconet lägger du i grytan tillsammans med öl och persilja. Salta och låt koka upp.

När vätskan kokar lägger du i musslorna, rör om och ångkokar musslorna i några minuter. Rör om någon gång under tiden. Musslorna är klara när de har öppnat sig. Nu är det tvärtom-regeln som gäller, de musslor som inte öppnar sig vid tillagning, de slänger du. Fördela musslorna och buljongen i skålar, toppa med lite knaperstekt bacon.

Servera med sötpotatisfritters (skär sötpotatis i pommesstorlek och ugnsbaka med olivolja och salt) eller några skivor bröd.

Wow! På ett sätt var det synd att jag var ensam hemma, för det här är en rätt jag vill att fler ska smaka. Å andra sidan: nu fick jag ju allt själv. Sött av majs och hetta från chili. En liten doft av öl och mustig buljong. Kan tänka mig att man kan runda av med en skvätt grädde om man är sugen.

Nähäni, nu måste jag springa ner i tvättstugan, man vill ju inte riskera en arg lapp...

Update: Inte bara jag som föll för blötdjuren, Viktoria med sällskap gillade dem också. Kul!