Oh happy day!

Första leveransen har anlänt! Bättre än julafton!



Skärtorsdag idag och då passar det väl bra att fira in lite långledighet med en trevlig flaska rödvin?

Frukost eller lunch? Både och!

Brunch. När jag tänker på denna företeelse tänker jag nästan enbart på sådan brunch man äter på lokal. Nu var det länge sedan en sådan utflykt genomfördes, men för ett par år sedan eller två var jag självutnämnd brunchexpert här i Götet. Hade avverkat de flesta ställen i centrala stan. Min allra första brunch gick av stapeln på brunchberömda Incontro. Italienskt tema och jag var i himlen. Nyhetens behag, eller faktiskt riktigt bra mat? Antagligen en kombo.

Hotell Liseberg Heden - check
Ritz - check
Bitter - check
Hagabadet - check
Soho - check
Egg & Milk - check

Alla dessa ställen har ju sin charm, och helt okej mat, men inget lämnade en Wow-känsla. Uppseglande på andra plats bästa brunchupplevelse kommer faktiskt Caleo. Anledningen heter brunchtallrik. Alltså en tallrik med godsaker, that's it. Vissa kanske skulle se det som ett minus i det här sammanhanget att det inte är buffé, men jag äter hellre mindre bra mat som lämnar en trevlig känsla än obegränsat utbud som lämnar en jag-ska-aldrig-äta-något-mer-någonsin-känsla. För det är väl inte bara jag som går illamående från brunchbufféer?

Hur som helst, det som ligger närmast i brunchväg är nuförtiden hemmavarianten. Kanske knytkalas? Söta sakers tema den här månaden är just brunch och med tanke på alla smarrigheter som brukar trilla in som bidrag känns brunch i Det Bruna Köket inte så långt borta.

Som sagt finnes ju den risken att man äter alldeles för mycket vid brunch. Hur kan man undvika detta om inte göra godsaker i miniformat? Mitt bidrag till brunch-kavalkad blir helt sonika Minipannacotta!

Minipannacotta med päron och kardemumma
20 st

5 dl vispgrädde
1 dl Gelésocker Multi
2 tsk malen kardemumma
2 halvor päron i sockerlag

2 dl lag från de inlagda päronen
1 dl Gelésocker Multi
grön karamellfärg
citronsaft
mörk choklad

20 st engångssnapsglas

Gör så här
Hacka päronhalvorna i små munsbitar, fördela hälften i de 20 engångsglasen.
Häll grädden, den första delen gelésocker och kardemumma i en kastrull. Låt koka upp och koka i 30 sekunder. Häll i ungefär 4 cl gräddkräm i varje glas. Ställ in i kylen och låt stelna, det går ganska fort i och med att portionerna är så små.

Blanda päronlagen och den andra delen gelésocker i en kastrull. Smaka av, om du tycker det blir alldeles för sött kan du tillsätta några droppar citronsaft. Droppa även i lite grön karamellfärg. Koka upp och låt koka i 30 sekunder. Fördela resten av päronen ovanpå den stelnade pannacottan. Häll sedan på ett par millimeter av den gröna gelén. Ställ in i kylen och låt gelén stelna. Innan servering strör du över lite riven mörk choklad.



Dessa goding fungerar ju även som fika och dessert, och då kan du ju passa på att äta fler.

Äpplepaj helt enkelt

Äpplepaj vid den här årstiden är väl inte helt korrekt, men det är ju gott i vårsolen ändå. Väldigt gott. Enkelt och snabbt också. Smulpaj i all ära, men den här lite sega knäckiga degen tar nog ändå hem pajpokalen.

Knäckig äpplepaj
(med inspiration härifrån)
1 liten form för fyra personer

Skala och skiva två äpplen, blanda med drygt ett kryddmått var av ingefära, kardemumma och kanel. Lägg i en smord liten form.


Blanda 60 gram mjukt smör, 3/4 dl råsocker, 1 dl vetemjöl och 2 krm bakpulver.


Tryck ut degen som ett lock över äpplena.


Grädda i 200 grader i 30 minuter.


Ät med vaniljsås eller kanske glass. Du behöver knappt diska formen.

Konfrontation med en selleri

Stjälkselleri, blekselleri, bladselleri. Kärt(?) barn har många namn. Denna grönsak beskrivs på recepthjälpen.nu som en "krispig grönsak med kraftig karaktäristisk smak". Karaktäristisk, går det att jämföra med mäklarnas "charmig"? Eller när vi säger att någon "iallafall är snäll"? Kom igen, ni vet vad jag menar.

För många år sedan när man var lite allmänt vilsen och sökande gav jag vegetariansmen ett halvhjärtat försök. Den sommaren jobbade jag på en industri där det fanns en helt vanlig lunchrestaurant. Veggoalternativ fick man beställa i förväg och det gjordes givetvis av undertecknad. Det gick tämligen väl i början, men sedan gick något snett. Jag blev nämligen serverad en sellerigratäng. Oh the horror. Sellerismaken trädde fram, nej fel, den galopperade fram och knockade mina smaklökar totalt. På det dåliga sättet. Det var sista dagen jag beställde veggomat. Sedan dess har jag undvikit selleri i mesta möjliga mån.

Vad gör då en hel bunt med denna grönsak i kylen? Jo, den var uppradad som en av ingredienserna i en "Linser Bolognese". Jag tyckte att sellerin kunde få en andra chans, det var ju trots allt en tio år sedan sist.

Linser Bolognese
4 port.

1 tsk olivolja
1 gul lök
1 klyfta vitlök
1/2 purjolök
1 selleristjälk
1/2 grön paprika
2 rivna morötter
1/2 squash
100 gram färska champinjoner
4 msk rödvin
1 krm torkad timjan
400 gram hela tomater på burk
1 dl belugalinser
svartpeppar
salt
2 tsk citronsaft
1 tsk socker
3 msk färsk hackad basilika

Gör så här
Koka linserna enligt förpackningen. Finhacka alla grönsaker och separera tomaterna från saften. Fräs vitlöken i olivolja tills den fått färg. Tillsätt alla färska grönsaker utom paprikan och stek tills allt är mjukt och vätskan har kokat in. Rör ner svampen, höj värmen och tillsätt vinet. Låt vinet koka in, tillsätt timjan och saften från tomaterna. Låt koka in till hälften.
Rör ner linserna, paprikan tomatköttet och låt koka ytterligare några minuter. Dra kastrullen från värmen, tillsätt citron, socker, basilika och salt och peppar efter smak. Servera med nykokt pasta och riven ost.


Personligen tycker jag att det är roligare att laga veggo-mat där man inte använder sig av något substitut till kött. Quornfärs och -bullar och fileér, sojabiffar och allt det där är praktiskt och ganska lätt men vegetarisk mat smakar bra mycket godare med riktiga råvaror. Så även den här Bolognesen. Rödvinet och timjan var pricken över i:et. Sellerin då? Den märkte jag inte ens av, men det kanske jag ska vara glad för.

In your face kladdkaka!

Det började bra, jag hade bestämt mig för att äntligen baka kakan jag dreglat över ganska länge. Receptet har cirkulerat på bloggar omkring, men kommer ursprungligen från boken "Två systrars söta".

Jag har aldrig riktigt kommit överens med kladdkakor och brownies. De brukar helt sonika bli för torra. Jag tror jämt att de är för lösa när angiven gräddningstid är slut. Dessutom har jag en fix idé att vår ugn är lite defekt. Jag drabbas alltså av hybris, tror jag mig veta bättre, och låter kakan stå alldeles för länge. Så även den här gången.

Till och med Herr Russin hade lite svårt att hålla god min när han försökte övertala mig att "den är inte aaalls för torr". A for effort. Jag ställde kakan i kylen och tänkte rädda den genom att servera den med en massa grädde och hallon. Ikväll, när söttanden värkte, gav jag en bit kaka en chans till. Döm min förvåning när den hade göttat te sej, som vi säger här i Göteborg. Kakan hade antagit en tryffelliknande konsistens och var krämig och god. Skrattar bäst som skrattar sist vrålade jag (inombords) i köket. Men jag rekommenderar ändå att följa tidangivelsen i receptet, det tänker jag göra nästa gång.

Brownie med cream cheese och hallon
Springform D20

150 g mörk choklad (minst 50% kakaohalt)
100 g smör
1 dl socker
2 ägg
1.75 dl vetemjöl
0.5 tsk vaniljsocker

200 g cream cheese
1/2 dl socker
1 ägg
1 msk vetemjöl
ca 2 dl hallon

Gör så här
Smöra och mjöla en form. Smält chokladen och smöret i en skål över vattenbad. Vispa socker och ägg pösigt. Rör ner chokladsmeten och tillsätt mjöl och vaniljsocker. Blanda till en slät smet och häll den i formen.

Vispa i en separat skål ihop alla ingredienserna till cream cheese-smeten. Häll den över chokladsmeten i formen. Dra med en kniv några tag i smeten så de blandas lätt. Tryck försiktigt ner hallonen.

Grädda ca 20 min (jag upprepar, 20 minuter), 175 C, och låt kakan svalna. Låt den sedan stå i kylen ett par timmar och skär den sedan i rutor, ca 15 st.


Jag halverade receptet på chokladsmeten men behöll mängden cream cheese-smet. Inte alls misslyckad konstaterades det. Fin blev den också! Och lätt som en plätt (om man bara kan förstå siffror). Chokladsmaken var tyngre än många andra liknande kakor, men lättades upp med söt creme cheese och syrliga hallon. Kan komma att bli en återkommande gäst hos Tant Russin.

Sooo 2010

Är torsdag soppdag överlag, eller är det bara ärtsoppan som gäller? I vilket fall som helst bjöds det på soppa när vi fick torsdagsbesök från den stora ön i väst.

Förra våren fick den här soppan pris i tävlingen "Årets potatisstjärna". Varför undrar ni kanske, varför inte säger jag. Potatissoppa har man ju ätit innan och kanske inte låter så speciellt raffinerat, men citronen lägger verkligen en ytterligare dimension till soppan. Det blir fräscht utan att det blir för syrligt, och timjan ger soppan ett mustigt inslag. Originalreceptet hämtade jag här, men det fick sig en liten modifiering.

Potatissoppa med timjan och citron
till 4 inte-så-hungriga

½ kg mjölig potatis
1 medelstor gul lök
olivolja att steka i
2 ½ dl matlagningsgrädde
6 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
2 msk färsk timjan
1 liten citron, helst ekologisk
salt och nymald peppar

Dessa lite anspråkslösa ingredienser blev...

Gör så här
Skala och tärna potatisen i små tärningar, skala och finhacka den gula löken. Fräs löken i lite olivolja på låg värme så att den blir mjuk men utan att den tar färg. Tillsätt potatisen och rör runt så att potatisbitarna blandas med löken. Häll på matlagningsgrädden och låt koka upp, sjud sakta under lock i 12-15 minuter eller tills potatisen mjuknat. Se upp så det inte bränns, rör om ofta! Blanda ihop grönsaksbuljongen av hett vatten och buljongtärningen. Tillsätt färsk hackad timjan och den heta buljongen till soppan, rör om så det blandas. Precis innan det är dags att servera finriver du citronskalet. Pressa citronen och smaka av soppan med det finrivna citronskalet, 2-3 msk citronsaft, salt och nymalen peppar.

...blev den här goa soppan! Bildkälla

Till soppan serverades bröd fyllda med lite ost, smör, salt och timjan. Bröden gjordes helt enligt Linneas recept, förutom att jag hade riven sueciaost istället för parmesan. Smarrigt värre!

En lyckad receptfusion

Om eller när man har en hel dag fri tycker jag det är roligt att speja efter recept en del av dagen, för att sedan handla och laga något nytt och fräscht. Ibland mynnar receptjakten i en copy/pastelösning, det vill säga att jag följer mitt nyfunna recept till punkt och pricka. Ibland blir det att man tar lite av det bästa från olika håll och testar sig fram. Som i söndags då Arla, Hemmafru-Lotta och min egen fantasi fick samarbeta. Det blev en rätt där delarna tillreds lite var för sig, men inte speciellt komplicerat ändå. Det gäller bara att du har lite tid tillgodo.

Ugnsbakade grönsaker med belugalinser och chevrekräm

2 auberginer
1 röd jättepaprika
2 små rödlökar

300 gram cocktailtomater
1/2 msk rörsocker
1/2 dl olivolja
färsk timjan
1 klyfta vitlök

50 gram chevre
1 burk mezeyoghurt
salt
peppar

4 dl belugalinser
2 lagerblad
1 tsk salt

Gör så här
Börja med att förbereda tomaterna, de tar längst tid. Sätt ugnen på 125 grader. Halvera tomaterna och lägg i en ugnsfast form. Blanda ihop olja, salt, socker, tunt skivad vitlök och timjan efter smak. Baka i ugnen ungefär 1 1/2 timma.

Dela auberginerna i båtar, typ åtta bitar av varje. Salta och låt stå en stund för att dra ut vattnet. Dela undertiden paprikan i större bitar och rödlöken i klyftor. När tomaterna har ungefär 30 minuter kvar torkar du av auberginerna och slänger in i ugnen tillsammans med övriga grönsaker. Salta och peppra dessa efter smak. Höj temperaturen till 175 grader. Låt grönsakerna bli mjuka och nästan lite svarta på kanterna.

Koka linserna, enligt förpackningen, med salt och lagerblad. Rör ihop yoghurten med mosad getost, svartpeppar och salt. Servera!

Belugalinserna var en höjdare, en bra smak och en trevlig konsistens, mjuk utan att bli mosiga. Kombon av alla delar gav en varm och mättande känsla. Många smaker och gott gott gott! Tomaterna ser jag som ett tillbehör som kan användas i många olika sammanhang. Auberginer kan ju vara lite tråkiga och träiga, men idag tog de en av huvudrollerna och smakade mycket bra!

In vino veritas

Det har inte skrivits så mycket om vin här på bloggen. Och jag kan lova, det är inte för att jag inte dricker vin. Jag är omåttligt och helt villkorslöst förtjust i rödvin. Det är bara det att jag anser mig besitta ganska begränsade kunskaper inom detta område. Så vill ni ha utförliga analyser om jordmån, gurglingsteknik och lagringspotential har ni kommit fel. Men Tant Russin kommer framöver bjuda på alldeles egna subjektiva vintips.

Vaddan denna förändring undrar ni kanske? Joserru, vi har gått med i en vinklubb eller närmare bestämt signat upp oss på en vinprenumeration! Allt om mats Vinklubb är det som gäller nu minst ett år framöver. Det fanns en hel del olika prenumerationer att välja mellan, och vi fastnade för något som kallades "Stora vinresan - röd". Detta innebär att vi fyra gånger om året får ett paket med 12 flaskor speciellt utvalda rödvin. Vinerna går inte att köpa på Systembolaget och kommer dessutom hemlevererade till dörren - woho! Läs mer på hemsidan. I teorin låter detta som en utmärkt idé, och vi väntar spänt på första leveransen. Återkommer med rapport om hur tjänsten fungerar och hur vinerna smakar!

Bilden lånad från AOM

Hurra för mig!

Macarons - dessa populära franska bakverk har gäckat mig länge. Jag har nästan blivit provocerad av dem. Så "petit", så pastelliga, så ömtåliga. Och så svåra att lyckas med, har jag fått intrycket av. Det verkar vara en del noggrannhet och en del tur som styr om man lyckas eller inte. Man har på bloggar runtom läst om den ena frustrerade historien efter den andra om spruckna, ihåliga och ojämna (någon skrev att det såg ut som om hennes macarons hade någon grav form av acne) kakor. Kort sagt, jag har alltid sagt att macarons är inget för mig, för att jag varit rädd för det förestående misslyckandet.

Men vad gör man inte för utmana sig efter ledig lördagsförmiddag? Dessutom hade jag redan löst halva jobbet genom att köpa en påse färdigmalt mandelmjöl (på Indian Food House vid Backaplan). Receptet har jag lånat från Hello Sugar.
Jag följde receptet till punkt och pricka, på grammet skulle det stämma. Med min vanliga klumpighet och hets var jag ganska säker på att det skulle gå snett på något vis men, hallelujah - praise the lord, resultatet blev bättre än vad jag hade kunnat hoppas på! Smooth as a babys ass och med en ganska hög fot, jag var mer än nöjd.

Macarons
120g äggvitor, uppdelat i två skålar
35g socker
150g mandelmjöl
150g florsocker
150g socker till sockerlag
50g vatten till sockerlag
Eventuellt valfri pastafärg och smakessens

100 gram vit choklad
1/2 dl grädde
eventuell smaksättning

Gör så här
Blanda mandelmjöl och siktat florsocker i en bunke. Vispa 60 gram äggvita till ett mjukt skum, tillsätt 35 gram socker under vispning. Koka vattnet och den större delen av sockret till lagen når en temperatur av 118 grader. Under vispning på låg fart häller du i sockerlagen i äggsmeten. Fortsätt vispa på hög fart tills marängen svalnat helt och blivit glansig.

Blanda resten av äggvitan med mandelmjölet och florsockret till en smet. Här tillsätter du eventuell kulör och smakessens. Vänd ner marängen i mandelsmeten, rör inte för mycket då smeten ska vara trögflytande. Fyll en sprits och klicka ut smeten i femkronorsstorlek på en bakplåtspappersklädd plåt.

Sätt ugnen på 160 grader. Låt plåten stå i minst 30 minuter så att ytan hinner torka (minskar risken för spruckna macarons). Grädda i mitten av ugnen ungefär 10 minuter. Dra bakplåtspappret av plåten och låt macaronsen svalna innan du lossar dem från pappret.

Fyllningen gjorde jag på följande vis: Koka upp grädde och häll i hackad vit choklad. Smaksätt med mosade bär, sylt, fruktjuice eller kryddor. Jag hade hallon i en del av fyllningen och limejuice i den andra. Låt krämen svalna och stelna något i kyl, spritsa på hälften av kakorna och tryck försiktigt ihop med en passande hälft.


Och hur smakade då dessa mästerverk? Sött, sött, sött är väl första intrycket. Men den marängiga konsistensen är fin att sätta tänderna i och syrligheten i de båda fyllningarna gjorde sig bra med de söta kakorna. Perfekt med en eller två till kaffet när man egentligen är mätt. Men den största tillgången hos macarons är nog att de verkligen har utseendet för sig! Jag blir helt klart nyfiken på hur de skulle göra sig med andra smaksättningar och fyllningar, så det finns viss chans att jag ger mig på dessa godbitar igen.

Passar även alldeles utmärkt att ge bort ett par stycken i en liten ask, till exempel till någon som bjuder till födelsedagsmiddag!

Skåprensarskorpor

Från en typ av skorpor till en annan. De här italienska godbitarna kom till i fredags kväll då bak-abstinensen satte in. Riktigt så taggad att jag ville gå till affären var jag inte, så det blev en liten rensning i skafferiet istället.

Kakao- och apelsinbiscotti
ca 25 st

50 gram mjukt smör
1 dl råsocker
1 ägg
2 1/4 dl mjöl
1 tsk bakpulver
1/2 tsk vaniljsocker
100 gram hackad mandel
2 msk kakao
rivet skal av 1 apelsin

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Rör smör och socker poröst. Tillsätt ägget. Rör ihop de torra ingredienserna och rör ner tillsammans med apelsinskalet i äggsmeten. Dela degen i två bitar och forma två rullar som du lägger på en plåt med bakplåtspapper. Platta till dem lite och grädda i ungefär 40 minuter. Ta ut plåten och sätt ugnen på 100 grader. När längderna svalnat något skär du dem i sneda kakor. Lägg kakorna med snittsida ner och låt dem stå i ugnen ytterligare 45 minuter. Stäng av värmen och sätt ner plåten på nedersta falsen, låt stå över natten.


Omdömet blev gott, men apelsinsmaken föll bort lite under gräddningen. Mer apelsin nästa gång och gärna hackad mörk choklad! Jag har inte superkoll på vilken konsistens en biscotti "egentligen" ska ha, men jag var mer än nöjd!
Det var perfekt att använda färdighackad mandel från Eldorado, för visst blev mönstret fint?