fredag 22 mars 2013

Ovanligheter

Kors i taket och så vidare, ni kan aldrig ana vad jag gör. Jag. Tittar. På. Fotbollsmatchen. På. Tv. En. Fredagskväll. Dessutom: i morse vaknade jag innan klockan ringde och var således på jobbet innan sju. Något är skumt. Riktigt skumt.

Det var vårdagjämning i veckan, det märktes väl ändå? Skinnjackan fick luftas, fåglarna kvittrade Vivaldi, de första fräknarna på näsan, oset av tändvätska och flintastek, rosévinssnedfylla. Inte? Ja, jag drog iallafall mitt strå till stacken och lagade vårigt grön potatissallad med god panerad pippi.

Parmesankyckling med vårdagjämningssallad
4 port

4 färska kycklingfiléer
3 msk vetemjöl
1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 dl finriven parmesanost
2 äggulor
3 msk vatten
1 tsk paprikapulver

2 nävar ruccola
2 dl matyoghurt
salt
svartpeppar
150 gram frusna haricots verts
6 fasta normalstora potatisar
4 salladslökar
1 litet grönt päron
1/2 gurka
1 näve pärltomater
färsk timjan

Gör så här
Sätt ugnen på 225 grader. Putsa filéerna och platta ut dem lite. Blanda mjöl, salt och peppar på en tallrik och ost, äggulor, vatten och paprikapulver på en annan. Doppa filéerna först i mjölblandningen och sedan i ostblandningen. Stek i mitten av ugnen tills filéerna fått fin färg och är genomstekta.

Skala och koka potatisen. Tina bönorna. Mixa ruccola med yoghurt, smaka av med salt och peppar. Dela potatisen i munsbitar, strimla löken och skiva päronet. Dela gurkan på längden och gröp ur kärnhuset. Skiva gurkan och dela tomaterna (den som ändå hade haft gröna, eller iallafall gula tomater!) och bönorna. Vänd ner allt i ruccolayoghurten, smaka av med salt och peppar och hackad timjan.


Att jag lagar fågel är överlag ytterst sällsynt (vad är det som pågår?), men det här blev ju finfint! Paneringen blev fast och fin och gav bra smak åt kycklingen som jag annars kan tycka är lite tråkig. Och vårsalladen - proppad med massa nyttigheter - passade fint till. Gör den nu, en vänta till en varmare dag.

Nu ska jag fortsätta med fotbollen. Jag hejar givetvis på han Kim.

18 kommentarer:

  1. Salladen lät jättespännande med många olika smaker i kombination. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland blir det riktigt bra när man slänger i vad man har lust med och kan hitta!

      Radera
  2. I väntan på våren är jag också helt inne på vårmatsterapi. Jag har även vart sugen på färska bär och frossa i det, trots att de är svindyra & transporterats långt. Ibland suger Gbg fett...

    SvaraRadera
  3. Ja, vi får väl försöka sprida lite vår runt oss via våra kök när våren inte vill infinna sig i egen hög person ännu. Parmesanpanerad kyckling tycker jag är så gott. Kycklingfilé kan vara aningen trist. Bäst gillar jag de ur benade låren.
    Fotbollen brukar jag inte heller kika på, men jag sa i fredags kväll att jag till och med hade kunnat tänka mig kolla matchen om jag det gjorde att jag slapp åka till jobbet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja låren är inte så dumma. Filéer är jag inte helt såld på även om de färska är tusen gånger bättre än de frusna.
      Oj, då kan du inte vart sugen på jobb i fredags!?

      Radera
  4. Åh, jag blir glad av att de den gröna vårmaten på tallriken. Hurra liksom, det finns hopp om varmare och ljusare tider i år med.

    SvaraRadera
  5. Jag bytte fotbollen mot film. Ett bra val kändes det som. Vaknar ofta innan klockan ringer nu när det är så ljust på morgonen...
    Härligt rätt att locka fram våren med!

    SvaraRadera
  6. Det där ser ut som en riktigt god potatissallad. Gillar hur du slänger i en näve här och en näve där! För det mesta precis så det går till när jag lagar mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är så det brukar gå till här med..!

      Radera
  7. Tänk, än är inte undrens tid förbi, härligt att kliva utanför den berömda boxen! Frun i köket kolla minsann också på fotboll lite grann i Stockholm, fast mest på grund av den fina anledningen att hela Irlands fotbollslag bodde på samma hotell!!! Alltså bodde det en massa härliga Irländare också på samma hotell high life!

    SvaraRadera
  8. Störtskönt inlägg!

    Jag har haft en liknande dag. Snoozade inte i mer än 10 min (rekord för mig som du vet) och hann dekorera tårta och springa till bankomaten innan jag gick till jobbet och kom, hör och häpna, dit lite för tidigt. Kan det vara dagens solsken som ligger bakom? Alltså euforin jag får av att den hittat fram igen?!

    SvaraRadera

Related Posts with Thumbnails