Tjugohundratolv

Jag överlevde nyår, tequilan till trots. Vi hade en riktigt trevlig helg i Strömstads omgivningar. Mat, mat, mat och dryck. En och en annan promenad. Titta på brasan och lyssna på tystnaden som man inte hittar i stan. Kaffe och kakor. Bubbel, fyrverkerier och nya ambitioner inför 2012.

2011 har bjudit på både uppgång och fall. Bäst i år har varit de resor i kommit iväg på: främst Stora Australienresan då. Och matmässigt Italien såklart. 2011 har också varit året då den här bloggen fick luft under vingarna, och jag är så glad över all tid och energi jag lägger här och på att hänga på andra fina bloggar.

Privat har det svajat lite, jag har tampats med lite dålig självkänsla av olika anledningar. MEN det är så mycket bättre nu och jag känner mig hoppfull inför 2012. Nu kör vi!

Tillbaka till nyårshelgen: Fredagen kickade igång med mex-mat och margaritas. Bönchilin som jag hade förberett på hemmaplan är nog redan en klassiker och mangosalsan som serverades till: jag är beredd att sjunga en lovsång, eller i alla fall skriva en ode. Salsan tackar jag Matmolekyler för! Recept på båda dessa underverk kommer upp här inom kort, missa för guds skull inte!

Linda och Martin bjöd på en lunchsallad som hette duga. Godare sallad får man leta efter. Eller vad sägs om fikon, grönkål och ädelost? Stay tuned även för det receptet!

Martin, som är en passionerad hembryggare, inbjöd till ölprovning efter lunch. Fattar ni hur många olika ölsorter/typer som finns? Öl som inte smakar öl, öl som smakar glögg, öl som smakar havregryn och så vidare. Mina smaklökar gick nästan in i väggen tror jag. Tack Martin för intressant och smaklig aktivitet!

Nyårsmiddagen varvade klassiker i ny tappning med reseminnen och rundades av med en len dessert. Med tanke på att vi hade en ganska begränsad köksyta, ingen ugn och att vi inte villa lägga hela nyårsaftonen på att laga mat tyckte jag att vi lyckades riktigt bra!

Michael och jag roddade förrätten: en insalata caprese med en twist. Långsamt ugnsbakade körbärstomater (för att alla vet hur vanliga tomater smakar då här års). Halvera tomaterna, blanda med olivolja, balsamvinäger, salt, peppar, oskalade vitlöksklyftor, socker. 100 grader, ungefär 3 timmar.

Stefan och Karin hade låtit sig inspireras av sin Siciliensemester och bjöd på färsk pasta, mozzarella, spenat i en sås på egenkokt fond till huvudrätt. Toppas med cocktailtomater och riven parmesan. Vi tackar och bockar!

Creme brulee med lakritssås i botten fick runda av middagen. En creme brulee är alltid en creme brulee, på det fantastiska sättet och att gömma lite lakritssås i botten var ett välkommet trix.

Jag gillar kalas, festligheter och helgdagar, tro inte något annat. Men nu när vi lagt jul och nyår bakom oss kan jag inte låta bli att tycka att det ska bli ganska skönt med lite ordning och reda, rutiner, vardagsmatlagning och att vara hemma. Mer hemmavid betyder mer bloggande och mer bloggläsande, jag känner att jag ligger steget efter hela tiden. Bättring! Nu tar vi nya tag och gör det här året till ett riktigt bra (mat-)år!

God fortsättning alla goingar önskar Tant Russin!