tisdag 30 augusti 2011

Jag älskar nästan allt

Jag antar att jag inte är ensam i det här sällskapet om att lägga en del tid det häringa internettet. Matbloggar och receptsiter framför allt. (Ja ja, och facebook och andra livavgörande sidor).

Så här brukar det gå till hemma hos mig: Jag kommer över ett recept på något med citron. ÅH CITRON tänker jag, JAG ÄLSKAR CITRON. Sen kommer jag över ett recept med kanel. ÅH KANEL tänker jag. JAG ÄLSKAR KANEL. Kantareller. ÅH KANTARELLER. JAG ÄLSKAR KANTARELLER. Och så håller det på i all evighet. Jag vet inte riktigt vad jag vill komma med det här förutom att även om det kan tyckas som en temporär förälskelse så vill jag bara säga att jag genuint gillar det mesta. Så är det, och jag är glad för det. Vem vill vara kräsen liksom? Eller likgiltig?

Den här proceduren utspelades även när jag var inne hos Matomspunnet och lade mina trötta ögon på en kardemummakaka. ÅH KARDEMUMMA och så vidare.

Det börjar blir väldigt fullt i kökets alla lådor så jag tyckte det var lämpligt att göra av med några av mina muffinsformar, så det blev kardemummakaka i muffinsform, med havregrynstopping. Jag utgick från ett recept som jag hittade på Dagens muffin.

Kardemummamuffins med havrecrunch

12 små (nästan för små)

2 ägg
2 dl socker
50 gram smält smör
1 1/4 dl mjölk
1 tsk kardemumma
3 dl mjöl
1 1/2 tsk bakpulver

2 dl havregryn
1 tsk vaniljsocker
1 dl smält smör
1/2 dl socker
2 tsk kardemumma

Gör så här

Sätt ugnen på 225 grader. Vispa ägg och socker pösigt. Häll i smält smör och mjölk. Blanda de torra ingredienserna för sig och vänd ner. Häll ner i 12 mindre muffinsformar. Blanda ingredienserna till toppingen och fördela på muffinsen, tryck ner det lite lätt. Grädda i ca 10 minuter i mitten av ugnen.


Doften av kardemumma, finns det något godare? Smaken av kardemumma är inte så dum den heller. JAG ÄLSKAR JU KARDEMUMMA. Havrechrunchet gjorde verkligen sitt till muffinsen, tillförde lite tuggmotstånd och lite extra smak. Dessa med ett glas mjölk och du har gjort dina smaklökar glada!

söndag 28 augusti 2011

Plötsligt händer det

Något lite oväntat hände mig idag. Eller ja, någon gång borde det hände någon eller hur? Jag var i affären i förmiddags för att inhandla diverse saker. Jag började plocka på mig mjölk, ägg och kesella. Ställde ifrån mig korgen vid fruktdisken för att botanisera lite, vidare till frysdisken. Tillbaka till korgen lade jag ner allt jag plockat på mig och zickzackade mig till kassan. När jag lade upp varorna på bandet plockade jag upp en mellanmjölk. Måste ha tagit fel tänkte jag och sprang tillbaka och bytte mot den vanliga lättmjölken. Där borde jag kanske anat oråd?

Väl hemma packade jag glad i hågen in mina varor och tänkte börja med en pajdeg. Hoppsan, måste ha glömt kesellan i affären. (Om ni fattar vad som har hänt nu, så är ni mer kvicktänkta än mig tydligen...). Tittade på äggen jag hade med mig hem. Inte eko där inte. Där ramlade polletten ner, någon gång mellan mejeridisken och fruktdisken har jag roffat åt mig någon annans korg!

Ingen skada skedd för min del, men jag är bara lite nyfiken på hur den andra parten reagerade? Har hon/han märkt det? Kanske börjar han/hon köpa eko-ägg? Vem var det som tog den andras korg först? Frågorna är många...

Så, om du som handlade på ICA Supermarket i Hängmattan idag runt 12-snåret har lidit några men av det som inträffade så ber jag om ursäkt.

Hur som helst, det var ju en paj jag skulle göra. Jag är ju en förespråkare av lunchlådor och paj kvalar lätt in i tio-i-topp-listan i den kategorin. Hos Sofie läste jag om en medelhavspaj som lät som något i min smak. Och jag vill ju inte vara sämre jag, så jag gjorde en egen variant inspirerad av Sofies. Lite fetaost och oliver, så fick pajen en grekisk touch.

Typ grekisk paj

2 dl vetemjöl
1/2 dl rågmjöl
1 dl matlagningsyoghurt/kesella
50 gram rumstempererat smör
2 msk vatten
en nypa salt

15 cocktailtomater
10 vitlöksklyftor
150 gram fetaost
1 zucchini
1 aubergine
2 röda lökar
1 paprika
20 små kärnfria svarta oliver
3 små ägg
2 1/2 dl mjölk
salt
peppar
ett knippe färsk basilika

Gör så här

Sätt ugnen på 200 grader. Rör ihop vetemjöl, rågmjöl, yoghurt, smör, vatten och en nypa salt till en deg. Låt den vila i minst en halvtimme i kylen.

Halvera tomaterna och lägg tillsammans med vitlöksklyftorna, med skalet kvar, i en ugnssäker form. Salta och peppra och ställ in i ugnen cirka 30 minuter. Ta ut dem ur ugnen och ploppa ut vitlöksklyftorna ur skalen. Dela dem i mindre bitar.

Klä en pajform med degen, klä kanten med aluminiumfolie och förgrädda pajskalet i 7 minuter. Undertiden skär du alla grönsaker i bitar (ca 1x1 cm) och förväller dessa med salt och peppar

Ta ut pajskalet, fyll det med de förvällda grönsakerna, toppa med tomaterna, vitlöken, fetaosten och oliverna. Rör ihop ägg, mjölk, salt, svartpeppar och finhackad basilika. Häll äggstanningen över pajen och grädda i ungefär 40 minuter.


Det blev fint som snus med den ugnsbakade vitlöken, den blir liksom mjuk och len och alldeles alldeles... god. Det är ett tips föressten, nästa gång du gör ugnsbakad potatis/rotfrukter så släng på ett gäng oskalade vitlöksklyftor. När det är klart kan du trycka ut ett göttans gott mos ur skalet. Mmm-mmm.

Pajen blev i ärlighetens namn lite väl blöt. Jag borde nog ha stekt på grönsakerna ännu lite längre.

Men nu undrar ni ju såklart, hur var det på wrestligen?? Jag har seriösa problem att bestämma mig om jag gillar det eller inte. Drama queens till män, klädda i trikåer, som låtsasbråkar. Jag väljer att se det som något som är kul att ha sett, men som jag nog inte skulle betala igen för att återuppleva. Hoppas ni haft en bra helg!

fredag 26 augusti 2011

Nämen inte ska väl jag...

Jo, det tänker jag visst det. Skryta med min triumf!

Checka in senaste Månadens recept hos Falkenbergs lax, känns det igen? WOHO, det är ju min egen kreation! Nu väntar jag bara på att priset ska dimpa ner i brevlådan..

Klicka på bilden för att komma till Falkenbergs lax

Helgen bjuder på hämte-mat från En Deli Haga ikväll (med efterrätt i form av ni-vet-vad), Junkfest i Trollhättan imorgon och Wrestling imorgon kväll. Märk väl att jag bara ska titta, inte deltaga i GBG Wrestling.

Det är INTE Tant Russin bakom masken! Källa

Trevlig helg hörreni, ta hand om varandra och ät något gott!

torsdag 25 augusti 2011

Som Britney sa

Oops, I did it again! Bakade något hänförande gott!

Jag har ju berättat tidigare att jag har lyckan att en gång varje vecka få bjuda fyra unga (?) herrar på fika. En bra deal för samtliga inblandade, jag får baka och testa nya recept, de slipper äta köpe-bullar från 7eleven. Att det pratades sist om en av dessa herrar som inte kom i sina arbetsbyxor efter pappaledigheten behöver väl inte ha något med mig att göra, eller?

Igår fick mina testkaniner en frozen cheesecake. Jag har dreglat ett antal gånger över en bakad lakrits- och citroncheesecake hos Louise. Samtidigt tyckte jag att jag gjort min beskärda del av bakade cheesecakes ett tag framöver. Jag bestämde mig för att testa en frusen variant.

Frozen liquorice and lemon cheesecake
200 gram digestivekex
3 äggulor
3 äggvitor
1 dl strösocker
1/2 citron, skalet
150 gram färskost naturell
3 dl vispgrädde
1 dl lemon curd
3 msk vatten
50 gram krossad turkisk peppar

Gör så här
Krossa kexen. Vispa äggulor, strösocker och citronskal poröst, rör sedan ner färskosten. Vispa grädden och vänd ner, gör samma sak med hårt vispade äggvitor. Krossa den turkiska pepparna, gärna i lite olika storlekar. Vänd ner lakritsgodiset i smeten. Rör ner vatten i lemon curden så att den blir lite rinnande.

Fördela hälften av kexen i botten av en springform, häll hälften av smeten på. Ringla lemoncurden ovanpå, för att sedan sprida ut nästan allt av de resterande kexsmulorna. Häll på det sista av smeten, knacka lite på formen för att få bort luftbubblor. Strö över några kexsmulor och lite krossade karameller. Frys i minst tre timmar. Ta ut den en tjugo minuter innan servering för den bästa konsistensen.


För oss lakritsfreak/geeks var den här skapelsen en vinnare! Tillsammans med citronen blev det friskt istället för sliskigt. Lagereffekten med kexen gjorde verkligen sitt för utseendet. Se bara!


Jag valde att ha ett mellanlager med lemon curd istället för att blanda det i smeten, och det var ett bra drag då den dök upp som en välsmakande liten surprise i mitten.

Fem chokladdoppade russin av fem möjliga.

Det blev en bit cheesecake kvar och den står och väntar på att få bli fredagsefterrätt tror jag minsann!

tisdag 23 augusti 2011

När man söker svaret i ett glas rött

Jag har inte mat-nördat tillräckligt länge för att ha byggt upp ett mentalt bibliotek för alla de där basic-recepten. Varje gång jag ska göra standardsaker som sockerkaka, pannkakor, pajdeg eller liknande måste jag börja bläddra och googla och snurra.

Problemet som ibland uppstår när jag vill hitta ett "vanligt" recept är att det helt enkelt finns för många. Och jag tycker ju att alla verkar bra. Då blir det ibland som när man är på ett ställe som har en alldeles för lång drinklista. Man tar ett glas husets röda istället. Och motsvarande till husets glas röda i receptvärlden måste ju ändå vara Vår Kokbok? En pålitlig klassiker som inte gör en besviken men som inte så ofta heller överraskar.

Mitt i min härliga men hektiska helg bakade jag smulpaj. Och just smulpaj är ett sådant typiskt recept där jag vänder mig till Vår Kokbok för konsultation. För att få någon form av twist på det hela adderade jag lite av min guilty pleasure, vit choklad.

Pajen förberedde jag medan ugnen värmdes upp, så allt som allt tog bakandet inte mer än 30 minuter. Perfekt när man har lite bråttom. Jag gjorde det även enklaste möjligt för mig och rörde ihop hela smeten i kastrullen. Den här pajen passar alltså alldeles utmärkt in i Söta Sakers månadstema ”Lättlagat”.

Smulpaj med hallon och vit choklad
100 gram smör
2-3 msk socker
1 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 dl havregryn
5 dl frysta hallon
1/2 dl socker
1 msk potatismjöl
80 gram vit choklad

Gör så här
Sätt ugnen på 225 grader. Smält smöret i en kastrull. Rör ner socker, vetemjöl och havregryn. Häll bären i en ugnsfast form, blanda med socker och potatismjöl. Hacka chokladen och strö över. Fördela smuldegen över bären. Grädda i mitten av ugnen i cirka 15 minuter, smuldegen ska ha fått en gyllene färg.


Syrliga hallon och söt vit choklad. Lite tuggmotstånd från havregrynen och len deg. Lite vaniljglass på det här och du har gjort en kulinarisk home run!

Sen om man vill kan man ju alltid dubbla smuldegen, det blir rätt så gott. Just sayin'...

måndag 22 augusti 2011

De' e' mycke' nu

Vilken helg! När torsdagen närmade sig såg hela helgen lite sådär "lagom" bokad ut, men sedan smattrade det till! Men bara roliga saker har jag gjort, så jag ska inte beklaga mig.

Först ut på fredag kväll: Fördrink på Skojarebacken. Riktigt charmigt ställe med udda inredning och lång drinklista. Nästan för lång visade det sig då jag fick beslutsångest och tog ett glas husets röda istället.

Nästa stopp på kvällen blev tvärs över Aschebergsgatan, nämligen relativt nyöppnade Ottomania. Om du undrar vad som låg på den adressen innan (Aschebergsgatan 23) kan jag tala om att det inte låg någonting där. Det fick vi nämligen berättat för oss av en bitter tant som "minsann såg hela gatan förr, men nu bara ser ett tak". Du stiger in i ett turkiskt palats, och blir serverad prisvärd och riktigt god mat. Jag åt en lammbog som nästan föll isär när jag tittade på den. En drink i baren i den flådiga baren där någon kväll? Ja tack!

Värsta sultan-lokalen! Bilden lånad från Ottomania

Lördag förmiddag, blogglunch och Bondens marknad med Sofie, Johanna, Ann-Louise och Vera, Karin, Åsa och på-besök-Tina-och-Carl. Gött väder, perfekt för en utelunch på, för mig nya stället, En Deli Haga. Hemskt trevligt sällskap också för den delen. Och Johanna, hon hade med sin ett knäckebröd som var bland det bästa jag smakat! Receptet hittar du här.

Vidare mot svampskogen tillsammans med kära syster. Hon visade sig sitta inne på en och annan kantarellgömma, woho! Inga bisarra mängder svamp, men jag var mer än nöjd, jag som aldrig brukar hitta kantareller. Vad det blir av dessa får framtiden utvisa.


Nästa hållplats Red Lion (favorit) för påfyllnad i mat- och vätskedepåerna. Vidare mor Kungstorget och Kulturkalasets domänder. TSOOL, Mustasch och Daniel Adams-Ray avlöste och gick omlott om varandra. Vagnen hem. Sova. Ah.

Söndag morgon, rensa och förvälla svamp. Baka smulpaj (mer om den senare). Iväg mot Bärby! Detta himlarike för mat-nördar! Strålande sol, korgar och knivar i högsta hugg. Stövlar på, in i leran.



Jag fick med mig tre sorters bönor, västeråsgurkor, rödbetor, majs, broccoli, tomater, lök. Det fanns så mycket mer att plocka med sig, men jag lyckas uppbåda någon form av karaktär och hejdade mig på många fronter. Det får ju tyvärr inte plats hur mycket som helst i kylen. Billigt var bara förnamnet på Bärby. Och himla mysigt var det att klafsa omkring i leran och känna sig agrikulturell.

Ring Guinness, jag tror jag hittat världens största kålrot!

Hör och häpna, i deras butik låg även den berömda pakistanska mangon som lovordats på bloggar i sommar. Jag såg det som ett tecken och högg en med en gång. Den ska avsmakas snarast.

Hem för att hämta paj och pojkvän, och iväg till svärmor. Klappa hundarna, äta paj. Väl hemma igen ålade jag mig ur jeansen, och bara tog det lugnt. Åt rödbetor också. Med getostkräm. En bra kväll.


Sammanfattningsvis så kan jag erkänna att hur mycket jag än tycker om att träffa folk, flänga runt, vara ute i naturen så är det minst lika gött att bara vara hemma och skrota en stund också. Men en bra och produktiv helg, det var det!

lördag 20 augusti 2011

Vetenskapen bakom en god drink

Det finns en fascination, man kan även kalla det besatthet, av drinken Margarita i vårt hushåll. Jag vet inte exakt var det kommer ifrån, men jag kan gissa att det grundar sig i ett och ett annat besök i the United States of America, och Californien speciellt.

Michael speciellt har sett det som sitt kall att göra den perfekta Margaritan. Otaliga recept har skakats, rörts och smakats (det är ett tufft jobb, men någon måste göra det). Börjar han närma sig? Jag tror det.

Michaels bästa Margarita (hittills)
2 glas

120 ml Tequila
60 ml triple sec
45 ml färskpressad limejuice
45 ml Rose's Lime
is
salt
limeklyftor

Gör så här
Blanda tequila, triple sec och limejuicerna och mycket is. Gnid limeklyftor på glaskanterna och doppa i salt. Häll upp och sippa (eller häv beroende på vilken effekt du vill uppnå).



Vissa recept pekar på att man ska ha något som kallas för Kosher-salt på glaskanten. Någon som vet vad detta är, och var man kan hitta det? Hjälp oss göra en ännu bättre Margarita!

Om man inte vill göra sin Margarita själv kan man, förutom att hälsa på hos oss, hitta en bra Margarita på: Lokal (Kyrkogatan 11), Bitter (Linnégatan 59) och Puta Madre (Magasinsgatan).

Klockan 12 idag bär det av mot Haga och Bondens marknad tillsammans med andra matbloggare, detta ser vi fram emot!

onsdag 17 augusti 2011

Ut ur trygghetszonen

...och in på Lidl. Jag är mer en Hemköp, Ica eller Coop-person, men Alexandra tipsade om att man kunde fynda billig vit choklad på Lidl. Eftersom Lidl nyss har återöppnat (riktigt konstigt, samma lokaler, men ett (?) år efter stängning) på Stigbergstorget, så tänkte jag att det kan väl vara lite intressant att se vad de har i sortimentet.

Och hoppsan! Det var inte bara vit choklad jag fick med mig hem. En påse mandelmjöl, som man aldrig hittar i vanliga affärer. Perfekt till macarons och till falska köttbullar. Och som kronan på verket, håll i er nu, chokladdoppade russin! Sun Maid hade detta i sortimentet för ett par år sedan, närmare bestämt 2004. Varför jag kommer ihåg det exakta årtalet är för att de ingick som basföda för mig under Roskildefestivalen samma år. Attans gott vill jag lova! Så det är klart att det här russinet blev glatt när jag hittade de chokladdoppade släktingarna.

Det är ju frukt! Det står faktiskt det.
Nu ska jag gå och se om russinen smakar lika fantastiskt som jag kommer ihåg att de gjorde.


tisdag 16 augusti 2011

En dubbel tiger

Födelsedagen för en vecka sedan bjöd inte bara på en mindre ålderkris, en god middag på Sjöbaren (rekommenderas!) utan även presenter i form av muffinsformar i olika storlekar och färger. Bäst tyckte jag om ett gäng som var tigerrandiga - raffigt värre! Hur kan man baka annat än tigermuffins i dessa?

Tigermuffins
12 st mellanstora

100 gram smör
2 dl mjölk
2 ägg
1 1/2 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
3 + 1/2 dl vetemjöl
1/2 dl kakao
1+1 tsk bakpulver
1 nypa salt

Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret och tillsätt mjölk. Vispa ägg, socker och vaniljsocker poröst. Rör ner dem ljumma vätskan. Häll 1/4 av smeten i en mindre skål.

Blanda 3 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver och halva mängden salt och vänd ner i den större delen smet (dvs 3/4's). Blanda resten (1/2 dl vetemjöl + 1/2 dl kakao + resten av saltet) och vänd ner i den mindre smetskålen. Rör inte för mycket i skålarna, det är helt okej med lite mindre mjölklumpar kvar, då blir muffinsen luftiga.

Placera ut tigerrandiga muffinsformar på en plåt, eller ännu hellre i en muffinsform. Skeda först i nästan allt av den ljusa smeten, sedan en sked mörk smet, för att avluta med lite mer ljus. Formarna ska vara fyllda till ungefär 3/4. Ta sedan en tandpetare eller kniv och gör en virvel i formarna.

Grädda i 12-15 minuter i mitten av ugnen. Grrrr.

Teach me tiger how to tease you wah wah wah wah wah

Tiger tiger I wanna squeeze you wah wah wah wah wah
På tal om tigrar var (var, vem försöker jag lura?) mitt favoritgosedjur en tiger. Logiskt nog hette han just Tiger. När jag var lite låg jag och kliade honom på magen, tills han en dag gick sönder. Min händiga mor fick sy ett par stygn för att rädda stackars Tigers innanmäte. Undrar var han håller hus nuförtiden?

Jag kan ju även nämna att jag försökte göra någon form av tigerrandig frosting, för att försöka få till en trippel tiger. Men jag nöjer mig med att nämna det, för det var sannerligen inget att varken visa upp eller skryta om.

söndag 14 augusti 2011

Mitt bästa svampställe

Det fullkomligt haglar blogginlägg, runt fikabordet-skryt och facebookuppdateringar om hur mycket kantareller folk har plockat. "5 liter kantareller - tjoho!" und so weiter. Jag vill också ha ju! Problemet kvarstår dock att jag inte har funnit något bra svampställe i närheten av Göteborg (än) och trava runt på måfå i skogen har visat sig ge dålig utdelning.

Mitt bästa svampställe är således min egen frys. Där finns det ibland både en eller flera påsar förvälld svamp från förra årets säsong, tack vare snälla mamma och pappa. Några liter torkade trattisar hittas även i skafferiet.

Gårdagen bjöd på en inte så rolig överraskning (som bland annat inkluderade besök på akuten), så jag bestämde mig för att försöka distrahera den skadade med en god middag. Kantarellrisotto, en något temporär lösning, men alltid något.

Kantarellrisotto

2 portioner som huvudrätt

200 gram förvällda kantareller
smör till stekning
salt
peppar

2 dl risottoris
3 schalottenlökar
1 klyfta vitlök
olivolja
1 dl vitt vin
1 liter buljong (jag använde grönsaksfond)
peppar
1 dl riven smakrik ost (Suecia)

Gör så här
Stek svampen i smör och salta och peppra lite efter smak.

Hacka lök och vitlök fint. Stek löken i olivolja i en traktörpanna, tillsätt riset och fräs ytterligare tills riset har blivit glansigt. Häll på vinet och låt koka in. Koka upp vattnet med buljongen, späd risotton efter hand. Sänk värmen, rör, rör, rör. Riset ska vara mjukt med ändå med lite tuggmostånd, det tar ungefär 20 minuter. Rör i osten och kantarellerna, smaka av med salt och peppar.

Servera med lite ruccolasallad, strö eventuellt över lite mer av osten och knaperstekt bacon.


Ris i alla dess former kan jag lätt vara utan, jag tycker det smakar mest ingenting och är allmänt menlöst. Men risotto, där kapitulerar jag. Det är en sådan rätt jag kan gå och längta efter flera dagar. Det är ändå hyfsat lättlagat, kan varieras efter humör och kylskåp och smakar bara gott! Risotto + kantareller, en ljuvare kärlekshistoria än så går väl inte att hitta?

Idag har sjuklingen även fått Tiparol, så nu börjar det arta sig. Kantarellrisotto må vara tröstmat, men med morfin kan den inte mäta sig.

Idag frostar jag av frysen, vad gör ni?

lördag 13 augusti 2011

Gissningsleken

Jag tycker det är kul att bjuda på bakverk där någon ingrediens är lite otippad. Så som Guinnessmuffinsarna. Sedan vill jag gärna att folk ska gissa vad det är i dem. "Men gissa dåååå" säger jag. "Blåbär?" "Fel, fel, fel, gissa igen!" Och så håller det på. Ingen idé att berätta innan tycker jag, för då är det alltid någon som blir lite skeptisk. På min födelsedag bjöd jag kollegerna på dessa maffiga brownies.

Choklad- och rödbetsbrownies
250 g färska rödbetor
250 g smör i kuber
250 g mörk choklad, 70%
3 ägg
250 g strösocker
en nypa salt
150 g vetemjöl

Gör så här

Koka rödbetorna mjuka, skala dem och riv. Sätt ugnen på 175 grader. Smält smör och choklad i ett vattenbad. Rör ihop ägg och socker tills de är helt blandade, rör sedan i chokladsmeten. Sikta i mjölet blandat med salt och rör försiktigt. Vänd ner rödbetorna, rör du för mycket nu riskerar kakan att bli stabbig. Häll i en smord form, ungefär 20 x 25 cm. Grädda i ugnen i drygt 20 minuter. Och som vanligt med brownies och kladdkakor, ta ut den när du inte tror den är klar.

Receptet är fritt översatt från River Cottage.

Brownie i bara mässingen
Brownie upphottad med florsocker och kanderade rosenblad
Choklad och rödbetor var en lite oväntad, men lyckad kombo. Sött från rödbetan, lite lite bittert från chokladen och som pricken över i:et ett uns salt. Jag har bestämt mig, jag ska aldrig baka något chokladigt utan salt ever again!

Kakan räckte till ganska många, då den var maffig minst sagt. Lite vaniljglass lättar upp kakan lite, men desto mättare blir man.

Morgenmad

Den här bloggen är bara så imponerande! Frukost högt och lågt, den ena godare än den andra. Den får en att bara vilja äta frukostmat resten av livet.

Med inspiration av Frukostera, blev min lördagsfrukost lite roligare än vad den brukar bli (det vill kanske inte säga så mycket). Vaniljyoghurt med melon, banan, äpple, valnötter och kanel. Zoegas Forza såklart och ett kok ägg. Avnjutes med ljudet från Way out Wests soundcheck.


onsdag 10 augusti 2011

Den bästa

Ingen middag är riktigt komplett utan en god efterrätt. Och en god efterrätt fanns det i lördags. Jag hade provbakat den ett par veckor innan och visste vad som väntade, så jag hade helt ärligt svårt att tygla mig under middagen. Grundreceptet hittade jag hos Blod, svett och svartpeppar, tack tack tack för att du introducerade den här desserten i mitt liv. Det kan vara något av det godaste jag skapat. Men nog snackat nu!

Chokladmarängbakelser med lakritskräm
8 portioner

5 äggvitor
150 g socker
75 g hackade hasselnötskärnor
3 msk kakao

5 äggulor
125 g socker
1 ¼ dl grädde
100 g mörk choklad
150 g smör
lakritspulver efter smak

flingsalt

Gör så här

Sätt ugnen på 150 grader. Smörj och mjöla bakplåtspapper (på plåt alltså).
Blanda nötter, socker och kakao i en bunke. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd ner nötblandningen försiktigt.
Klicka ut 16 kluttar, smeten ska vara cirka 1 cm tjock. Jag fick köra det på två plåtar i omgångar, så då ställde jag in hälften av smeten i kylen så länge. In i ugn och grädda i 30 minuter. Lossa kakorna medan de är varma.

Blanda äggulorna med socker och grädde i en rostfri kastrull och koka tills krämen är tjock. Blanda ner sönderbruten choklad i den varma krämen och rör tills chokladen smält. Låt nu krämen svalna och rör ner rumsvarmt smör. Rör i lakritspulver efter smak, jag tog ungefär 5 teskedar.

Klicka ut lakritskrämen mellan och ovanpå två bottnar, fortsätt med resten. Servera med vaniljglass, hallon och lite flingsalt. Eller varför inte grädde och blandade bär? Salt, sött, krämigt, marängit. Allt det bästa på en gång!

Sleva i dig, skrapa emaljen av tallriken, njut.


Det här blir mitt bidrag till Månadens Matutmaning - choklad hos Kalasgott. Klart jag vill vinna de fina priserna, men helst av allt vill jag sprida ordet om detta underverk.

tisdag 9 augusti 2011

Ett fyrfaldigt leve

Hurra hurra hurra hurra!

Idag är den 28 år sedan erat ödmjuka favoritrussin kom till världen. Detta firas ikväll ute på lokal med de närmast sörjande.

Ps. Maila för att få veta vart du ska skicka alla presenter!



måndag 8 augusti 2011

Recept på en lyckad middag

Åtta personer. Ett kök som är lite för lite för att laga trerätters till en oktett. Några veggisar, en laktosintolerant. Samtliga hungriga (och törstiga). Hur löser man detta?

Småplock givetvis, libanesiskt sådant. Mycket mat och mycket vin. Succé!

Varsågod att ta plats!

Vinbladsdolmar, valnötsfyllda miniauberginer och falafel köptes ready to eat från Orienthuset i Gamlestan (som för övrigt är en alldeles grym butik). Där hittade vi även Libabröd, oliver, dadlar, halloumi. Jag gjorde min tabbouleh som om jag får säga det själv är något av en specialitet, samt paprika-och valnötsröra och hoummus. Smördegspiroger med spenat och ostfyllning fick komplettera menyn. Inlagd majrova* och naturell yoghurt till detta, och bordet var fullt. Secken jäkla matfest!

Gissningarna var många, men majoriteten var övertygade om att det var testiklar vi serverade.

Majrovan ser nästan giftig ut!

Vinbladsdolmar och ljumma piroger

Vi åt och åt, men i vanlig ordning när man ska bjuda många så garderar man sig med mat så kylskåpet var (nästan) lika fullt när vi slutade som när vi började. Nu blir det till att äta libanesiskt hela veckan…

Det var perfekt med plockmat när man är många. Alla kan äta vad de tycker om, mycket går att förbereda, vi värmde bara på falafeln och stekte osten, sen kunde vi sitta lugnt till bords. Härligt att det tar lite tid för alla att plocka till sig, och det blir lite liv och rörelse vid bordet. Bra idé tyckte vi själva och alla verkade nöjda och glada (eller var det vinet?)

Recept på min magiska tabbouleh hittar du här och smördegpirogerna här (bytte ut fetaosten mot vällagrad suecia så att de blev laktosintolerantvänliga). Idag tänkte jag bjuda på ett enkelt recept på den paprika- och valnötsröra som vi bjöd på i lördags. Huhammara eller något sådant brukar den heta på menyn på den libanesiska restaurangen, och mitt recept är säkert fel enligt alla konstens regler, men det är lätt och gott och smakar ganska mycket som originalet. Easy peasy.

Fusk-muhammara
1 burk stark ajvar relish
2 nävar valnötter
olivolja
citronsaft
salt
svartpeppar
eventeullt röd chilipeppar

Gör så här
Mixa ajvar och nästan alla valnötter till en kräm. Tillsätt olivolja, citronsaft, salt och peppar efter smak. Hacka ett par valnötter grovt och rör ner. Garnera med någon valnöt, lite olivolja och granatäpplekärnor.

Smaklig spis!

*Inlagd majorva är den rosa picklade grönsaken som man får i falafelrullar ibland. Nu kan ni sluta undra.

Nu mina damer och herrar, ska jag äta falafel för femte gången på tre dagar.

Dagens och kommande dagars lunch...

ps. om man inte orkar åka till Orienthuset, kan man istället ta vagnen till Chateau Beirut

lördag 6 augusti 2011

GELATO!

Jag är ledsen Ben och Jerry, but there’s a new ice cream king in town!

Som sagt blev glassen ett obligatoriskt inslag varje dag efter middagen (och ibland även lunch) under vår resa i Italien. Det är något speciellt med italiensk gelato, det kan vi väl vara överens om?

I början av sommaren hade GP en artikel om Riccardo och hans halländska italienska glass. Jag läste, och dreglade lite. Väl hemma från Italien kom jag att tänka på artikeln och letade fram adressen. Mot Halmstad!


Vi svängde in på Riccardos gård vid precis vid öppning. Tre kulor tacksåmycket. Jag tog yoghurtglass, hasselnöt och hallonsorbet. HOLY CRAP. Hallonsorbeten smakade… hallon. På riktigt. Och både hasselnöten och yoghurtglassen var krämigt underbara. Det var så nära den italienska glassen man kunde komma utan att befinna sig i just Italien.
ett...två...tre, ungefär så många sekunder tog det
Riccoardos special: tre kulor glass, grädde och sås.
Glassmakerna hos Riccardo varierar efter säsong, vilka råvaror så är bäst ju då. Jag tror det fanns omkring 10 smaker, och egentligen ville man ju ha allihop. En god espresso kunde man få sig och dessutom hade de två vrålsöta små hästar man kunde ta sig en kik på för att undvika hetsätning och därmed glasshuvudvärk (försöka går ju alltid).
ett och ett halv styck liten häst
Vi åkte från Falkenberg till Göteborg via Riccardos, och det var helt klart värt omvägen. Hitta på någon bra ursäkt att få styra kosan till E6:an, sväng av och njut!

Läs mer om Riccardo, glassen, tillverkningen och glassbilen(!) på den tjusiga hemsidan.

torsdag 4 augusti 2011

På ett ben på tredje lång

Pinsamt lite matlagning har det blivit de senaste veckorna. Men det är väl så det ska vara på semestern? En naturlig följd av denna brist (eller är det tvärtom?) är att det genererar desto mer uteätande.

I söndags tog vi oss över Masthugget ner till Bar Flamingo som huserar på tredje lång (Oakley's lokaler). En grillad brunch väntade oss! Jag är ju som sagt en självutnämnd expert på detta med Göteborgska bruncher. På senaste tiden har brunchen lyst med sin frånvaro i mitt liv och efter djupa funderingar tror jag att vet exakt varför. På buffé blir det liksom lite för mycket.. Allt på en gång, så mycket som möjligt, och det mest varierande sakerna. Och eftersom jag inte har några som helst mentala spärrar lämnar brunchen någon form av inte-helt-nöjd-men-illamående-känsla efter sig.

Därför blev det en trevlig överraskning på Flamingo. En mindre buffé med grilltillbehör, bland annat potatissallad, feta-och vattenmelonsallad, grönsallad, oliver, några olika röror, oliver och bröd. Till detta beställer du vad du önskar från grillen, det finns grönsaker, olika grillvänliga ostar, kryddiga korvar, ribs, kyckling att välja på. Smaskens! Vi valde en vegetarisk och en icke-vegetarisk grillbricka och fick in lite av varje. Grillat är ju som bekant godast och tillbehören gjorde verkligen sitt till. Feta- och melon, mmmm.

köttfest för yours truly...

...ostfest till min bättre hälft...

...och grillade veggies till oss båda.

Fräscha tillbehör!

Det finns olika juicer som ingår i priset (159 kr tror jag), men du kan även köpa till något starkare och du känner att du behöver en återställare (eftersom du var på Bar Flamingo även kvällen innan). Som sagt, en brunch med mindre men desto bättre utbud, och det föll mig i smaken! Speciellt det grillade satt som en smäck på söndag förmiddag. Och mätt blev man, tro mig. Om jag ska anmärka på något så saknade jag något sött efter maten, bara något litet...

Flamingo är inte bara ett brunchställe utan krog/bar/klubb, läs mer här, eller dyk bara upp och ta en titt (eller en öl eller tio). Vill du äta på kvällstid rekommenderas bordsbokning.

Så, gå ut och roa er nu ungdomar! Själv var jag ju där förra helgen så nu måste jag vila en månad eller två.

tisdag 2 augusti 2011

En kaka istället för yoga

Yoga och kaka, hade kanske varit en lyckad kombo. Yoga för att nolla kakan liksom. För nollar gör ni väl? Alltså någon form av motagerande mot det ni sätter i er för att liksom nolla bort kalorierna. För att ta några exempel: lightcola till pizzan - pizzan nollad! Fullkornsbröd i hamburgaren - hamburgaren med tillhörande pompa nollad! Genialt. Om det hade funkat det vill säga.

Till kakan. Det började med att jag hade siktet inställt på utomhusyoga som jag försökt gå på några gånger under sommaren. Cyklade hem från jobbet, stekhet sol. Bytte om och fnulade lite hemma utan att se ut genom fönsterna. Gick mot Slottsskogen. Det börjar droppa lite, men jag hade goda ambitioner. Väl framme i Slottsskogen började det REGNA. Inställd yogasession. Hemgång i regn.

Jag bakade kaka istället. Vädret kan man inte lita på, men man kan alltid lita på kakor (gammalt djungelordspråk). Det blev en kaka som jag fick chansen att smaka på på bloggpicknickenCharlotta hade med sig den. Problemet var bara att jag inte tog min chans, måste drabbats av en tillfällig sinnesförvirring. Eftersom jag är en handlingskraftig ung kvinna så tog jag saken i egna händer och såg till att jag äntligen fick mig en bit.

Även den här kakan bjöds det på på en picknick dagen efter. Så man kanske borde utse Trippelcitronkakan till den officiella, inofficiella picknickkakan? Ursprungliga receptet från Annes Food, men jag fick trixa lite med det för att passa ingredienserna som fanns hemma.

Trippelcitronkaka
3 ägg
1 dl smält smör
2 1/2 dl vaniljyoghurt
220 g socker
skal från 2 citroner (fint rivet)
3 3/4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt

80 g strösocker
1 dl pressad citron

2 1/2 dl florsocker
2-3 msk citronsaft

Gör så här

Vispa ihop äggen med smält svalnat smör, yoghurt, socker och citronskal. Rör ner mjöl, bakpulver och salt. Häll i en smord och mjölad form, och grädda på 175°C i ca 50 minuter.

Koka ihop socker och citron till citronsyrupen.

När kakan är färdiggräddad, ta ut den och låt svalna lite innan du försöker stjälpa upp den på ett fat. Stick sedan massor av hål i kakan med en provsticka eller en tandpetare, och häll därefter över den varma citronsyrupen.

När kakan har svalnat helt rör du ihop citronglasyren. Häll den över kakan och låt den stelna innan du serverar.


Halva kakan fick följa med hem till svärmor, man är ju inte dum.
Related Posts with Thumbnails