På öin

Jag har varit på Gotland! Hur många gånger har jag inte tänkt att "dit vill jag åka"? Så när erbjudandet om att hälsa på M&M med familj dök upp var jag inte svårflörtad (är väl inte det i andra fall heller kanske). Jag packade champagne och parmesanost och tog flyget till Visby.

Väl där började det kämpiga uppdraget att bocka av ett gäng obligatoriska Gotlandspunkter: bad i Blå lagunen, utflykt till Fårö med Engelska kyrkogården och Langhammars raukområde, crêpes i Hablingbo (som på grund av omständigheter istället blev crêpes i Fide), loppis i Tofta, bad i Djupvik med Stora och Lilla Karlsö i bakgrunden, traskande kring Visby ringmur, inmundigande av Saffranspannkaka med salmbärssylt och grädde (GOTT!) och sex fantastiska (alltså f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-a) sichuanrätter på Surfers.

Grillen gick varm nästan varje kväll och Matilda påminde mig om ett av mina recept som hon bjuder på med jämna mellanrum. Således: en favorit i repris!

Stugans sotade lax
4 port

700 gram laxsida med skinn
2 vitlöksklyftor
2 tsk malen kryddpeppar
2 tsk grovmalen svartpeppar
3 msk rostad lök
1 tsk torkad timjan
2 tsk chiliflakes
1 tsk mald kanel
1 msk farinsocker
1 msk flingsalt
2 msk rapsolja

Gör så här
Pressa vitlöken och rör ihop med övriga ingredienser (utom laxen då). Mosa inte ihop det, då den rostade löken fortfarande ska vara hel. Vik grillfolie dubbelt och lägg på laxen. Bred kryddröran över hela laxen. Grilla under lock tills laxen är klar, det tar ungefär 15 minuter. Kryddbladningen ska bli nästan svart. Servera med kall gräddfilssås.

Under min vistelse hann jag även fylla 31 år (hurra hurra!) samt stifta bekantskap med två nya människobarn. Det var ett nöje att få torka tvillingspyor (men Matilda, jag kan inte undgå att reflektera över att vi för tio år sedan istället torkade varandras spyor... Well well, tiden går...).

Tack alla inblandade för dagar jag inte kommer att glömma. Jag kommer plocka fram dessa minnen och foton för att värma ett fruset vinterhjärta.

Namaste

Med tanke på bristen på uppdateringar här skulle man kunna tro att jag hamnade i en oerhört lång och djup meditation i Spanien och sedan aldrig kommit ur den. Men nej, jag åkte på min resa och kom tillbaka som planerat. Sedan dess har jag bara varit upptagen med att carpa sommaren.

Jag visste faktiskt inte riktigt vad jag hade att vänta mig när jag bokade in mig på ett femdagars Yogaretreat i Spanien. Tänkte att jag kanske skulle hänga med ett gäng klimakteriekvinnor som ville hitta sin inre gudinna "finna sig själva".

Nu, såhär ett par veckor efter hemkomst kan jag konstatera följande: detta var precis vad jag behövde.

Jag är så nöjd på många plan, med mig själv - att jag bestämde mig för att åka själv - och med hela resan. Lagom mycket hippietjafs. Sol och Medelhavsvindar. Inga måsten. GOD MAT (vego, inklusive vin och efterrätter!).

Bra balans mellan aktiviteter och egentid. Intressanta och öppna människor. Fint hotell med fantastiskt poolområde + trädgård. Bra yogaklasser.

Jag kan helhjärtat rekommendera dig att boka in dig hos Jess och Nikki på Feel Great Breaks. Gör det för din egen skull. Vill ni veta mer så fråga! Jag bokade min resa genom svenska Inshape Travel.

 

700 000 cyklar

Amsterdam. Den första känslan jag fick: här kan jag bo! Charmiga hus och husbåtar, kanaler var du än tittar, mat från världens alla hörn och ett väldigt utbrett cyklande. Vad gillar jag inte?! (Ja kanske de sunkiga coffeeshopsen och de ännu sunkigare RLD då...). Så, vad gjorde vi då?

Bodde på husbåt och avnjöt morgonkaffe på däck.

Åkte till världens största blomsterträdgård Keukenhof. HERREGUD vad tulpaner.

Drack kall öl och åt Bitterballen (fniss).

Försökte orientera oss i stadens osymmetriska rutnät.

Jag handlade klänningar i en vintagebutik och kände mig lite som Elsa Billgren.

Åt jättepannkaka till frukost.

Tog några steg in från en myllrande shoppinggata och hamnade i den mest fridfulla innergården (det är alltså ungefär så här jag tänkte jag skulle bo).

Njöt av en vacker stad helt enkelt. Det råder väl ingen tvekan om att jag rekommenderar er alla att åka? Tänkte väl det.

Halv åtta på hal is

Jag vet knappt var jag ska börja, än mindre sluta. Den här helgen var verkligen något utöver det vanliga på många sätt och vis. Köldrekord såklart(!). MINUS FYRTIOTVÅ GRADER. Alltså: fyra, tvåa.

Ett bagage som stannade kvar i Stockholm, men som kom upp til Kiruna med det plan som vi skulle åka hem med. Sharing is caring tänkte vi och delade systerligt på all packning.

En natt i snörum på Ishotellet. Minus fem grader, tjock sovsäck och renfäll - visst gick det att sova, om än inte så fantastiskt bra. Rundvandring bland is och snö: sviter, installationer, arkitektur och konst.

Hundspannstur i orört snölandskap. Stjärnklart, vindstilla och fullmåne. Magiskt var bara förnamnet. Vickapåtårnavickapåtårnavickapåtårnavickapåtårna.

Skotertur över sjöar, Torne älv och genom skogen. Tre lager strumpor, två lager underställ, två lager skidkläder/overall, fyra lager handskar. Vickapåtårnavickapåtårnavickapåtårnavickapåtårna.

Röding, renfilé, kirunashiitake, varm soppa, cava, Jägermeister och rödvin. Flamingofredag i Isbaren.

Trots försening och därmed missad anslutning på hemresan kom vi hem runt midnatt igår. Lite känningar i kroppen men huvudet fyllt med otroliga upplevelser. Tack för den här helgen halv åttagänget: Emma, Johanna och Lotta. Så grymt att få dela detta med så coola och bra människor. I freakin' love you guys.

Till er andra, de ä bar å åk*!

*Bara och bara, det var icke gratis, men väl spenderade pengar. Vill ni veta mer om praktiska detaljer så fråga på!

Vill ni se fler bilder från resan: kolla på #halvåttapåisresa på Instagram! Tycker du bilderna ser mörka ut? Ja-aa du, det är inte så mycket dagsljus i Jukkasjärvi vid den här tiden på året.

När det händer

Efter en lugn helg händer det minsann grejer i veckan. Grejer som jag nog inte kommer göra så många mer gånger i livet. Men jag tror det räcker.

1. Imorgon får jag besök av en journalist och fotograf från GPs helgbilaga Två Dagar. Vi ska prata och laga lite mat, kul va (infoga hysteriskt skräckblandat förtjust skratt)?! Jag tänkte bland annat bjuda på torsk och choklad. Dessutom ska de få lyssna till jäsningsbubblet från uppföljaren till Age Crisis Ale. Mer om det framöver!

2. På fredag morgon tar halv åtta-gänget flyget till Kiruna för en helg på Ishotellet och vildmarkscamp. Inklusive hundspannstripp och skotertur. Hur coolt (i dubbel bemärkelse)? Även detta innebär lite skräckblandad förtjusning för mig. Jag som avskyr kyla och snö ska alltså sova en natt i ett så kallat "snörum". Jag har samlat ihop alla lager-på-lager-kläder i min ägo, lånat termobrallor och köpt en baklava (Ja ja balaclava dårå), så det ska nog gå bra det här. Fast roligast är ändå att det som Lotta oroar sig mest över är att det ska bli för varmt i snörummet...

Middag på ishotellet är bokat och på CampAlta utlovas det både varm soppa och renskavskebab. Dessutom packar vi ner på Jäger och rödvin. Ja jo. Jag ska nog överleva ändå.

Det verkar ju som om kylan kommit även till Göta- och Svealand. Så passa på att värma er med en finfin variant av Gulasch. (Det var visst fler som hade samma tanke. Great minds think alike, right C?)

Gulasch 
4 port
 
400 gram eko-grytbitar av nöt
1 ölkorv med paprikasmak
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
1 1/2 tsk sött paprikapulver
1 tsk starkt paprikapulver
1 lagerblad
1 tsk stött kummin (kom igen, förolämpa den)
1 tetra passerade tomater
2 msk viltfond
2 tetra vatten
2 dl rött vin
3 potatisar
2 morötter
2 paprikor i olika färger
salt
svartpeppar

Gör så här
Bryn köttbitarna i smör i omgångar. Ta upp ur grytan. Finhacka lök och vitlök. Stek mjuka i smör, tillsätt slantar av korv och kryddor. Fräs ytterligare några minuter. Blanda i tomater, fond, vatten och vin. Glöm inte salt och peppar. Låt småsjuda under lock i dryga timmen eller tills köttet är mört (beror lite på vilken typ av kött det är).

Skala morötter och potatis. Skär dessa och paprikorna i bitar. Tillsätt när du beräknar att det är ungefär en kvart kvar. Smaka av med salt och peppar. När rotfrukterna är mjuka tänder du ett par värmeljus och serverar grytan i djupa skålar.

Nu får jag fortsätta googla varianter av "bajsar hundspannshundarna när de springer?". Beroende på svaret får jag överväga att köpa ett par goggles/visir.

Sven och jag

Lördag förmiddag och jag är hemma. Känns som en evighet sen jag var hemma och hade tid att bara vara. Extra skönt är det i och för sig efter att ha spenderat en extra natt i Tyskland tack vare unge herr Sven. Vad har vi då lärt oss av detta? Jo.

1. Bara för att man på flyget hör: "Vi går ner för landning mot Landvetter" behöver inte det betyda att ni inte fortfarande kan vända tillbaka mot Berlin.

2. Spring allt vad dina hobbit-ben har till biljettdisken för ombokning av din flight som alltså aldrig kom fram. Du vill nämligen inte hamna längst bak i den hundra meter långa kön.

3. Packa alltid ner ett par extra trosor i resväskan, så slipper du vända de du har ut-och-in ("Stay classy" är mitt ledord) när du övernattar i en förort till Berlin.

Hur som helst, hem kom jag, om än 17 timmar försenad. Hemma betyder också frukost på hemmaplan, vilket på senaste tiden (herregud vad jag har bakat bröd!) börjat innebära hembakade frallor. Den här gången med bas på havregrynsgröt.

Grötfrallor
12 st

1 ½ dl havregryn
2 ½ dl vatten
50 g smör
2 ½ dl mjölk
1 pkt jäst
2 msk ljus sirap
2 tsk salt
2 tsk brödkryddor
12–14 dl vetemjöl
1 ägg
blå vallmofrön
(flingsalt)

Gör så här
Koka ihop havregryn och vatten till en gröt. Rör ner smör i bitar och låt smälta. Tillsätt mjölken, blanda och låt bli fingervarmt.

Smula jästen i en stor bunke och rör ner gröten. Blanda tills jästen är smält. Tillsätt sirap, salt och brödkryddor och arbeta därefter ner mjölet. Bearbeta degen tills den släpper kanten av bunken.

Låt degen jäsa i bunken i en halvtimme. Baka ut till bullar och lägg på plåt med bakplåtspapper. Låt jäsa i ytterligare 30 minuter under duk.

Sätt ugnen på 250 grader. Pensla med uppvispat ägg och strö över vallmofrön (eller andra frön/kärnor) och salta eventuellt lite. Grädda i 250° i drygt tio minuter. Låt svalna på plåt. Saftiga frallor - perfekta att frysa in!

I eftermiddag bär det av mot ny inkvartering. Varför sova hemma när man kan sova borta liksom?! Nu ska jag packa. Minst två par trosor extra.

Öl och annat livsviktigt

Bloggfrekvensen är under all kritik, det är väl det minsta man kan säga. Jag har svårt att förstå var alla dagar tar vägen (ho hooo?).

Men vid närmare granskning: Distraktionsmomenten har helt enkelt varit för stora och för många. Johanna och jag hade trettio- (sextio?)årsfest förra helgen. I flera dagar efteråt hittade jag granatäppelkärnor och lösmustascher på otippade ställen.

Jag har bryggt öl efter alla konstens regler, vilket blev bättre än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. Age Crisis Ale™ - kom ihåg var ni hörde det först!

Jobbet och allt därtill har tagit sin tid, eller snarare min tid. Paris fick min odelade (nåja) uppmärksamhet i helgen. Staden i sig och dess galettes, sniglar, boeuf bourguignons, fonduegrytor, croque madames och champagne. Som alltid: så mycket mat, så lite tid...

Men det är inte hela sanningen. Det finns en större distraktion. Vi kan kalla honom Jens. För det är det han heter. Är det inte konstigt hur man kan klara sig alldeles utmärkt och må så bra på egen hand, sen knackar någon på dörren (bokstavligt talat, men det är en historia för sig) och helt plötsligt känner man sig amputerad utan den här personen? Konstigt men härligt och skrämmande och överväldigande och fantastiskt och läskigt och fint.

Steget är inte så långt alls från Jens till öl. Jo ser ni, jag köpte ett ölbryggningskit hos "Det lilla Köksbryggeriet". American Pale Ale skulle det bli - och minsann det blev det också! Några timmars mäskning och lakning och allt vad det hette. Två veckors jäsning i städskåpet. I med priman (det som adderar kolsyran) och ner i flaskor. Två veckor till i skåpet och sen in i kylen. Psssccchhht. Den blev lämpligt nog precis klar till trettioårsfesten.

Det blev en fin fruktig smak med en del beska. Citrus och en fin skumkrona. Antagligen den dyraste ölen jag druckit, men ens egen triumf smakar så gott så gott. Och dessutom, nu har jag ju kitet. I fortsättningen behöver jag bara ingredienser för att brygga nästa batch. Och med enkel ölmatematik: ju mer jag brygger, desto billigare per flaska blir det. Jag tror en amerikansk veteöl står på tur.

Hos Martin

Vi pratade ganska mycket innan resan till Sab Seb att det hade varit häftigt att äta på en av de trestjärniga restaurangerna i regionen. San Sebastian har man nämligen flest Michelin-stjärnor per kvadratmeter än någon annan stad i hela världen.

Men dagarna gick och av ren lättja blev ingen restaurang bokad. I ren panik slängde jag iväg mail till tre av stjärnrestaurangerna kvällen innan avfärd och hoppades på det bästa. Vi fick napp på Restaurante Martín Berasategui, och blev inbokade en fredag kväll. 

Jag ska inte påstå att jag har någon vana av såna häringa ställen, men jäklars vilken upplevelse! Från första stund (när vi möttes av en herre med paraply, då det duggade lite) till vi steg ut genom dörren nästan fyra timmar senare.

Vi valde den stora avsmakningsmenyn som vi njöt av på terrassen under gröna vinrankor. Personalen rörde som ett väsen runt oss, hade en sjuklig precision samtidigt som jag ändå upplevde de som ganska så lättsamma.

Men maaa-haaaten då? Ja vad sägs om bland annat:

                "Squid soup, creamy squid ink ravioli served with squid crouton"

"Oyster with cuecumber, kafir and lime"

"Roast foi gras with seaweed resting on horseradish cud, fermented soy broth and hazelnut salt"

"Gorrotxategi egg resting on a herb liquid salad and dewlap carpaccio"

"Roast pigeon and onion with iberian pig's snout, ginger juice and caper"

"Mist of coffee and cacao over banana with whisky sorbet and slush"

Andra godsaker som bjöds på var bland annat svart vitlök, fänkålsemulsion, "eatble sclae crystals" och sellerisorbet.

Galet på många vis. Vackert. Spännande. Från och till helt gudomligt gott. Efterrätten här ovan - det var nog den godaste desserten jag ätit i hela mitt liv.

Avslutningsvis, jag är glad att vi tog chansen att uppleva det här. Vem vet, det kanske dröjer ytterligare trettio år till nästa gång?

Och glöm inte: en stor avsmakningsmeny kräver en stor pappersmeny!

Perfekt

HUR beskriva Resan? Jo, något sådant här: sangria, sand, sol, surf, strandpromenad. Vyer, vatten, vågor, värme, vänner. Mat, mat, mat. Och glass.

Vi hade det på många sätt helt perfekt. Vädret lämnade inget övrigt att önska (om man bortser från att det regnade när vi kom dit - paniken!). Det funkade alldeles utmärkt med fem tjejer på ett badrum, tackar som frågar. Vi surfade, och alla lyckades ta sig upp på brädan. Tre av oss unnade oss ett besök på trestjärniga Martin Berasategui, men det får bli ett inlägg i sig.

San Sebastian är sagolikt vackert ska ni veta. Och det bästa är att man alltid hittar en ny topp eller ny bukt och får ytterligare en ny vinkel på staden.

Jag låter bilderna tala för sig själva. Det brukar bli bäst så, även om de verkligen inte gör San Seb till rätta.

 

Får ni möjligheten att åka - gör't! Sol, bad, stad, mat - vad mer kan en behöva?

Out of office

För cirka en timme sedan klev jag ut genom dörren från jobbet och gick officiellt på semester. FY SÅ GÖTT! Semestern kickstartas minsann med avgång 08.55 imorgon bitti.

Nu blir det sangria och pintxos för hela slanten!
San Sebastian - vi ses snart!

För er som stannar i stan: sangrian smakar inte så dumt på Grindstugan heller...

I den skånska myllan

Det finns tusen saker jag egentligen borde göra, istället för att blogga. Men enligt lagen om latmasken så är det klart det ska bloggas! Min rapport om helgens aktiviteter kan bara inte vänta. Vi var ett blandat gäng matbloggare som slöt upp på Ystad Saltsjöbad i fredags kväll. Kära återseenden blandat med nya bekantskaper. Och om jag säger att helgen har gått i maten och vinets tecken, då är det en smärre underdrift...

Vi var alla inbokade på något hotellet kallar Matresan. Två övernattningar med sjukligt god frukostbuffé (Egg Benedict ffs!), fyrarätters meny med tillhörande fördrink och viner på fredagen, rundtur på Österlen under lördagsförmiddagen för besök hos lokala aktörer och the main event: att tillsammans med en kock laga en femrätters meny + ett antal amuse bouche som sedan njöts med tillhörande viner. Oh yes.

Kantarellsoppa, blinier med löjrom, ost med kryddbröd, rökt och gravad anka, hjortrygg, gratinerade blåmusslor, torskrygg med lökcreme och tart tartine är bara ett urval av det som inmundigades. Personligen känns det som om jag aldrig behöver äta och dricka igen, men det vet man ju hur det brukar sluta... Njut av bilderna gott folk! Själv får jag nog avnjuta en morot till middag för att väga upp det här.

På Gunnarshögs gård producerar de bland annat rapsolja, och vi fick en inblick i verksamheten.

Vi fick också hälsa på hos Österlenkryddor och på Petersborgs gård.

Ett urval av alla de hundratals bilder som togs under helgen.
Mat, mat, mat och glada deltagare

Sammanfattningsvis: väldigt god mat, goda drycker (väldigt generöst med sådanan FYI), mysigt hotell (även om toalettdörrarna lämnade lite att önska), roliga studiebesök, inspirerande och kunnig personal och finfint sällskap! Tack alla inblandade och ett speciellt tack till Anki och Håkan som styrt och ställt inför helgen.

Om korv

Källor hävdar att det populäraste stället i Reyjkavik att äta på är en korvmoj. Japp, ni hörde rätt. Sedan 1937 har "Bæjarins Beztu Pylsur" varit i korvens tjänst. Man beställer "eina með öllu" - en med allt. Huffington Post hävdar att korven är den godaste i världen! Jag prövade tyvärr inte (så mycket mat, så lite tid ni vet...), men kunderna såg mer än nöjda ut. Bill Clinton har ätit där, och han har ju smak på livets goda (eller hur var det nu?).

Vet ni? I november ska jag gå en endagskurs i korvmakeri. Jag är spänd som ett korva-skinn inför denna aktivitet! "Under lättsamma former tillverkar vi tillsammans naturliga matkorvar med ett högt köttinnehåll och noggrant utvalda råvaror och kryddor. En inspirerande resa runt jorden; Italien, Spanien eller varför inte Argentina?" säger Medborgarskolan om sin kurs.

Mer korv-nytt: Göteborgs bästa korvmoj är ju givetvis Gourmetkorv på Grönsakstorget. De serverar kvalitetskorv med goda hemgjorda tillbehör, till exempel en grym surkål! Dessutom kan duköpa med dig korv i lösvikt och tillaga på hemmaplan. Nu (okej i juli...) har Gourmetkorv öppnat sitt andra hak, i Nordstan. Jag planerar ett besök å det snaraste... Gör det ni också!

En smak av Island

Elva oförglömliga dagar på Island. Naturen var så ombytlig och varierande så man trodde man flugit mellan kontinenter. Djupa fjordar, höga raviner, karga slätter, vassa klippor, eviga glaciärer, höga vattenfall och månlandskap. Otroligt!

Vi körde alltså ringvägen, väg nummer 1, runt ön. Överlag var det väldigt enkelt att hitta, det finns liksom inte så många vägar på Island. De flesta orter/byar/städer är var så små att det var bara att ta en raggarrunda med hyrbilen så kom man direkt på det bokade hotellet så småningom.

Det är himla svårt att säga vad som var det allra bästa under resan, men att få se knölvalar dyka, det är väldigt väldigt svårslaget.

Vad vi gjorde mer under resan? Frågan är snarare vad vi inte gjorde?

Klädd för valsafari!

Den obligatoriska islandshästridningen

Snöskoter på Vatnajökull

Tittade på saker...

Körde jättstor bil i terräng

Jag hade faktiskt tänkt att köpa ett sprillans nytt och kraftfullt regnställ till resan, men vilken tur att jag aldrig kom iväg, för vi hade sol varje dag! Några små droppar regn någon minut under en av dagarna i Reyjkavik, men annars - nada.

Vi såg inte bara valen i havet utan också på menyerna. Tillsammans med bland annat häst, lunnefågel och haj. Jag smakade en bit gravad val, men mer exotiskt än så blev det inte. Övriga maten då? Blandade omdömen måste jag få säga. På "riktiga" restauranger fick vi superbra mat nästan alla gånger, medan billigare mat på rastplatser och vägcaféer lämnade övrigt att önska. Någon kväll testade vi buffé på hotellet, enda gången om jag säger så. Inte värt pengen helt enkelt. Men ute i ödemarken fanns inte alltid så många alternativ.

Under de första dagarna lärde vi oss också att picknick var det enda rätta lunchalternativet. Köp några frallor, ett gäng bananer och varsin Skyr så har du bästa lunchen. Intages med fördel på en utsiktsplats efter någon timmes vandring. Din vattenflaska fyller du på i bergsbäckarna!

Några matiga guldkorn under resan: Pakkhuset i Höfn där jag åt langustrar (mindre version av hummer).

På stadshotellet i Selfoss där det bjöds på getoströsti och grönsaksexplosion.

I en liten stad på östra Island inmundigades dessa lokala ostar. Den ena ackompanjerades med maskros(!)honung.

På grymma Icelandic Fish&Chips i Reyjakavik där vi åt... Fish and Chips på isländskt vis.

Och utan bilder, men med tydliga minnen: trerätters på Sjavargrillid i Reyjakvik. Bra service, prisvärt och mycket mycket gott!

Den isländska ölen föll oss på läppen. Flertalet sorter fanns, både micro- och macrobryggda. Gull och Viking var standard. Min favorit blev den på glaciärvatten gjorda Vatnajökull.

Sen så var det det här med lakritsen. Islänningarna verkar helt besatta av det svarta guldet, utbudet var enormt! Och bäst av allt: Djupur! Chokladöverdragna lakritspluttar. Bästa road trip-godiset som ni ser.

Bilder gör ju inte alltid miljön rättvisa, men smaka på det här!

 

Avslutningsvis: får ni någon gång chansen att åka till Island. Gör det! Häftigare land får man leta efter.