Gudagott

Jag vill berätta om Gudagott. Det är en av mina favoritbutiker som jag önskar att jag besökte oftare än vad jag faktiskt gör. Mina andra favoritbutiker är - om man ska tro mitt kontoutdrag - Järnia, Apoteket och Adlibris.

Gudagott ligger vid Mariaplan här i Göteborg. Deras vision är att erbjuda utvalda råvaror av god kvalitet från lokala producenter och leverantörer. I butiken hittar man bland annat kött av alla olika sorter, ost, glass, fisk, ägg, och charkprodukter. Ta en koll om du har vägarna förbi! Eller nej förresten, ta en omväg dit, köp en bit gris och rulla till en porchetta.

Örtfylld porchetta
1 kg fin svensk fläskkarré
zest av 1 citron
1 liten näve färsk salvia
1 liten näve ramslök
3 vitlöksklyftor
salt
svartpeppar
smör
1 dl vitt vin

Gör så här
Skär fläskkarrén enligt dessa instruktioner så att du får en "köttmatta" (mmm, härligt ord). Gnid in rikligt med salt och nymalen svartpeppar. Finhacka örter och vitlök. Fördela detta med citronzestet jämt över köttet. Rulla ihop tajt och bind ihop med steksnöre. Det finns säkert något snyggt och metodsikt sätt att göra det på, annars gör du som jag och bara virar och knyter lite improviserat.

Sätt ugnen på 150 grader. Stek köttet runtom i smör så att du får en fin yta. Lägg köttet i en ugnsform, skvätt i vinet och sätt en stektermometer i den tjockaste delen. Låt steka i ugnen tills köttet har en innertemperatur på 80 grader (lite rosa fläskkött är ju numera okej). Ta ut och lägg under folie. Låt vila tills det är såpass svalt så att du kan skära upp det i skivor. Ta gärna vara på skyn och gör en sås av.

Servera med till exempel parmesan- och brödstekt blomkål. Gu' så gott. Butiken har även ett alldeles underbart Instagramkonto med i princip dagliga uppdateringar. Och trevliga är de också!

Å ena fläsksidan

Om vi hade ett bra dygn på/i spa:t? Oh ja. Om jag mår lite lite bättre? Ja faktiskt.

Men mer om det en annan gång. Jag dyker istället direkt på ett recept, för jag har nämligen väntat alldeles för länge på att dela med mig av detta till er. Ett äkta helgrecept, långkok och allt. Stabilt men ändå med lite finess. Låt mig presentera:

Långbakad fläsksida 
med rotselleripuré, buljongkokt spetskål och stekt äpple
2 portioner

fläsksida
1 bit rimmad fläsksida (400 gram kanske)
1 schalottenlök
2 vitlöksklyftor
2 stjärnanis
färsk rosmarin
1 1/2 dl vitt vin
1 litet äpple

buljongkokt spetskål
250 gram spetskål
1/2 liter buljong
25 gram smör
1/2 morot
1 lagerblad

rotselleripuré
1/2 rotselleri
1 vitlöksklyfta
3 dl mjölk
1 buljongtärning
olivolja med tryffelsmak
salt
svartpeppar

Gör så här
fläsksida
Grisen kräver tid, så börja med den dagen innan eller tidigt på morgonen. Sätt ugnen på 100 grader. Snitta svålen och lägg fläsksidan i en ganska lite form. Grovhacka lök, vitlök och rosmarin, dela anisen i mindre delar. Lägg runtom fläsket och häll över vinet. Sätt in i mitten av ugnen i ungefär 7 timmar, ös då och då. Den sista stunden kan du låta klyftor av äpple steka med. Ta upp fläsksidan ur vätskan, sätt ugnen på 225 grader grill och låt svålen bli knaprig. Ta ut och låt svalna lite innan du skär upp fläsket i skivor (svålen ner mot skärbrädan).

puré
Skala och dela rotsellerin. Koka den mjuk i mjölk tillsammans med buljongtärning och vitlök. Häll av mjölken, men spara den. Mixa rotsellerin och vitlöken till en puré. Tillsätt lite av mjölken för att få den konsistens du vill ha. Smaka av med salt och svartpeppar samt några droppar av olivolja smaksatt med tryffel.

spetskål
Skär spetskålen i klyftor. Koka upp buljong och smör. Lägg i kålen och tunt slantad morot och låt sjuda i knappt fem minuter. Ta upp grönsakerna ur buljongen och låt rinna av. Receptet på spetskålen kommer direkt från Pelle Danielssons "Kål hos Pelle", vilket för övrigt är en alldeles fantastisk kokbok om just kål.

Bjud in en syster - om du som jag har turen att ha en sådan, eller annan valfri person som du vet skulle uppskatta en middag. Lägg upp allt lite snitsigt på tallrik och servera. Ät och njut.

Kål, rötter och fläsk - låter som taget ur en bok om Medeltiden, men det här var ju ljuvligt som ni säkert förstår. Rotselleri - var har du varit hela mitt liv?

Å andra fläsksidan: Vill man testa andra varianter rekommenderar jag att titta in Linda och Beata. Det var allt för idag. Hej-mä-er.

Ctrl c + Ctrl v

Vi var på restaurangen, förlåt matbaren, Spisa för några månader sedan. Enligt dem själva hämtar de inspiration från de "franska, spanska och italienska lantköken". Låter la bra änna? Ja, men det var det ju också. Inte wow-amagaaaad-måste-bo-här-bra, men BRA. Jag kommer gå dit igen, det är en sak som är säker. Miljön var trevlig, maten vällagad, servicen bra (men grejen med att den manliga personalen hade på sig hängselbyxor, det kommer jag aldrig förstå).

Tanken är att man delar flera rätter, små eller stora. Vi åt bland annat pizza med päron och getost, padrones med bea (och något mer som jag inte kan minnas). Men den rätt som gjorde mest intryck på mina smaklökar var stora italienska köttbullar i tomatsås: Polpette. Man kan ju inte ränna på varken restaurang eller matbar var dag, så då får man rulla sina egna bullar. Sisåhär.

Polpette al pomodoro
5 portioner

tomatsås
2 mindre gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 burkar krossade tomater
1 dl vitt vin
1 tsk socker
1 msk balsamvinäger
2 tsk torkad basilika
salt
svartpeppar

köttbullar
500 gram blandfärs
1 dl smulor av vitt bröd
1 dl mjölk
2 ägg
1 dl hackad färsk persilja
1 1/2 dl finriven parmesanost
salt
svartpeppar

Gör så här
Finhacka lök och vitlök och stek mjuk utan att den tar färg. Ta därefter undan häften av löken till köttbullarna. Tillsätt tomat, vin, vinäger och kryddor. Låt puttra under lock medans du gör köttbullarna.

Blanda brödsmulorna med mjölk och låt det stå en stund innan du rör ner resten av ingredienserna (glöm inte löken). Blanda väl och rulla 20 större köttbullar. Bryn dem i smör tills de har en fin färg. Ta upp och låt svalna lite, så att de behåller formen, innan du petar ner dem i tomatsåsen. Låt sedan allt sjuda i drygt 20 minuter, gärna mer.

Servera förslagsvis med nykokt tagliatelle och lite extra parmesan.

Om dessa var lika goda som på Spisa det kan jag inte säga, men gott blev det! Persilja och vitlök är ju fina kamrater sedan länge och jag skulle tippa på att rivet skal av citron skulle passa riktigt bra. Sen att man inte behöver ta halva dagen till att rulla små små runda köttbullar är ju en grej man inte bör underskatta.

Jag var för upptagen med att äta för att fotografera det färdiga resultatet, men det är ju inte så att ni aldrig har sett ett par köttbullar i tomatsås innan, eller hur?

Officiellt invigd

Nu känns nya lägenheten som ett riktigt hem. Alla lampor är på plats (ibland önskar man att man vore iallafall mer än tre äpplen hög), möblemanget har funnit sig till rätta och jag har bjudit vänner på middag. Det fanns ett ögonblick i söndags morse då jag saknade den gamla lägenheten något oerhört. Anledningen? Där fanns det en diskmaskin...

Lördagskvällen startade med en drink på Kiviks årets skörd äppelmust, gin och ginger ale. En sån där drink som man skulle kunna halsa i sig på direkten. Utselut gin om någon har bebis i magen, kör bil eller helt enkelt inte vill dricka alkohol. Till drinken: Emma-bakat vörtbröd med pecorinicreme och fikon. Lätt som en plätt, bara rör ihop lite pecoriniost med creme cheese och svartpeppar.

Julvibbarna spred sig vidare in i huvudrätten: Fikonglaserade revben, rostade rotfrukter, sås och en sallad på brysselkål, rödkål, äpple, solroskärnor och stekt halloumi.

Fikonglaserade revben
6 port

2 kg tjocka revben, knäckta
vatten så det täcker
kryddpepparkorn
1 gul lök
2 mindre morötter
5 msk koncentrerad kalvfond
2 msk salt
5 lagerblad
10 kryddpepparkorn

fikonglaze
1 gul lök
1 msk rapsolja
6 kryddnejlikor
6 kryddpepparkorn
1 dl fikonmarmelad (tex den här bästa)
5 msk balsamvinäger
4 msk strösocker
2 msk koncentrerad kalvfond

Gör så här
Knö ner revbenen i en stor kastrull och fyll på vatten till det täcker. Skala och skär morötter och lök i mindre bitar. Koka upp revbenen tillsammans med morot, lök, fond, salt, lagerblad och pepparkorn. Låt sjuda under lock i dryga timmen. Skumma av med jämna mellanrum. Köttet ska vara så mört att det lossnar från benen.

Under tiden gör du fikonglazen: Skala och finhacka löken. Fräs den i olja i en tjockbottnad kastrull. Lägg i nejlikor och pepparkorn, låt dessa fräsa med en minut. Tillsätt marmelad, vinäger, socker och fond. Låt sjuda ihop till en sirapskonsistens, det tar drygt en kvart.

Häll av buljongen av revbenen och spar den till såsbas (reducera, tillsätt lite rödvin, grädde och soya. Red såsen lite om du tycker det behövs). Lägg revbenen med benen nedåt i en ugnsplåt. Pensla med glazen och griljera mitt i ugnen på 225 grader i en kvart. Pensla på mer glaze då och då. Receptet hittade jag i Allt om mat nr 19/2012.

Sen serverar du dina vänner en galet god julig måltid!

Stressa inte för mycket nu inför jul. Ta det lugnt. Sprid ut arbetsuppgifterna. Öppna Alladinasken. Värm på glöggen. Har du glömt syltan? Det är lugnt, det är väl ingen som äter den ändå.

Sist på bollen?

Pulled pork, sedan första gången jag läste om det har jag sagt till mig själv att det där ska jag bannemig testa. Det tog sin lilla tid innan det blev av, men nu är det gjort. Och det var inte sista gången må jag säga för jävlariminlillalåda, det var gott! Nu fantiserar jag om olika kryddningar, tillbehör och variationer. Jag följde receptet från Taffel, vilket jag hittade genom alltid lika inspirerande Hanna. Jag vet inte vad som gjorde det, men icke tog det fyra timmar, snarare åtta. Men det var det värt, även om jag fick ställa klockan på 02.00 för att snubbla ut i köket och titta till den lille grisen.

Jag köpte fläskkarré på Gudagott, en butik här i området som inriktar sig på just närproducerat och eko. Jag köper kött väldigt sällan och upptäckte att jag har pinsamt dålig koll på vad det faktiskt kostar. På vägen hem från Gudagott såg jag att Hemköp sålde just fläskkarré, dansk sådan, 39 kronor/kg. Jag erkänner att jag betalade nästan tre gånger mer för min karré, utan att direkt reagera. Men jag tror och hoppas att det var värt varenda krona! Hellre bra kött en gång, än dåligt kött tre gånger tänker jag...

Ris, avokado och cole slaw serverade jag till den dragna grisen. Och den här förträffliga salsan med majs och paprika.

Salsa på grillad paprika och majs
3 röda paprikor
1 liten burk majskorn
olivolja
salt
svartpeppar

Gör så här
Sätt ugnen på 225 grader grill. Dela och kärna ur paprikorna. Lägg dem med kupan upp på en plåt med bakplåtspapper. Grilla på översta falsen tills paprikaskalen är svarta. Låt dem svalna under fuktig handduk, sedan drar du av skalet. Strimla och blanda med majsen. Ringla över olivolja och smaka av med salt och peppar. Oh yeah!

Jag fick äran att bjuda mamma, pappa och syrran på middag efter vårt besök på Konstmuseet (även Botaniska och Masthuggskyrkan fick sig en blixtvisit). De blev alla lika förtjusta i PP som jag, och jag tror bestämt att iallafall någon av dem kommer ge sig på att laga det snart.

PS. Jag har blivit förkyld också. Skit. DS.

Julmusten varar inte heller till påska

Jag har det för bra jag. I och med att det inte lagas kött på regelbunden basis i vårt hushåll, får jag ibland allmosor från Ma och Pa. Förra leveransen till mig, en bättre behövande karnivor, bestod av ett paket med revbensspjäll. Och inte vilka revben som helst, utan julmustglacerade. De gjorde sådan succé hos kockarna att de bunkrat upp med julmust för att slippa vänta tills påskmusten gör entré. Efter att ha smakat, så förstår jag dem. Finger lickin' gooood.

Julmustglacerade revbensspjäll
6 portioner
1 300 g tjocka revben, knäckta
salt och svartpeppar

3 dl julmust
3 krossade enbär
½ dl soja
1 kanelstång
3 nejlikor
1 stjärnanis
1/3 tsk chiliflakes
½ dl honung el sirap
1 msk färsk, riven ingefära

Gör så här
Värm ugnen till 175 grader. Koka ihop samtliga ingredienser till glacen och låt koka ner vätskan till halva mängden, det tar ca 5 minuter på hög värme.

Salta och peppra revbenen och lägg dem i en ugnsfast form. Pensla med glacen och ställ in i mitten av ugnen. Häll lite vatten i botten av formen och fyll på då och då så det inte blir torrt. Stek revbenen i 1,5–2 timmar, eller tills de känns möra när du sätter i gaffeln i dem. Vänd på dem då och då under tiden och pensla dem med glacen. Skär revbenen i portionsbitar och servera dem varma eller kalla.

Har man ingen glömd julmust i skafferiet och inte vill vänta till påska, då tänker jag att man kan testa med Coca Cola.

Och vet ni vad jag hade till? Rotmos! Jag vet inte vad det kom ifrån, men plötsligt fick jag ett sådant sug efter just rotmos. Jag tror knappt jag ätit det i vuxen ålder, men det var sannerligen dags. Fast det blev inte så mosigt, utan mer något som kan kallas för stomp. En bit kålrot, en morot och en potatis tärnades och kokades i buljong. Sen mosade jag dem lätt, och hade i salt, peppar färsk timjan och lite smör. SÅ GOTT! Men det var ju trots allt rotfrukter i, så vad annat kan man vänta sig?

Och så var det söndag igen... och knappt har man fattat att det var helg innan den försvann. Idag botar vi söndagsångesten med fika med kompis, middag på Texas Longhorn och spoken word med världens bästa (och grinigaste) Henry Rollins! Sämre söndag kan man ha.

Nu var den här

Den första september, kom som en chock även i år.

Jag vet att det finns flera som genuint gillar hösten. Som ser fram emot mysiga hemmakvällar med te och filtar. Innesittarhelger med film och fika. Den friska lite kyliga luften. Men tyvärr, jag köper inte det. Jag tycker inte att det här är okej, det här med sommarens slut. Så nu vet ni vart jag står i den här frågan. Dessutom gillar jag inte ens te.

Men det finns en bra grej med hösten. Tv-serier som kommer igång igen. Eftersom det här i grund och botten är en blogg om mat så bör det nämnas att både Halv åtta hos mig och Landet brunsås har börjat eller ska börja (HÅHM började den 29:e augusti och LB börjar den 7:e september). Båda underbara program tycker jag! Bäst i LB, förutom att Lotta är med då, var när Erik Haag och hans familj åt ett marsvin.

Bild härifrån

Solen har sina fläckar, och även jag. Så det är varken Helge Skoog eller Lotta Lundgren som jag ser fram emot mest den här Tv-hösten. Jag är nämligen en sucker för svenska tema-dejting-program: Bonde söker fru och Ensam mamma söker. TJOHO!

Även om jag inte välkomnar hösten med öppna armar, tänker jag bjuda på ett genuint höstrecept. Svamp, lingon, timjan.

Höstgryta
600 g fläskfilé (fast jag använde ett paket qournbitar)
1 jättelök
1 liter färsk svamp (jag hade kantareller)
olivolja
1/2 msk soja
1/2 tsk svartpeppar
flingsalt med (Karl Johansmak)
1 1/2 msk koncentrerad grönsaksfond
4 dl matlagningsgrädde
2 msk lingonsylt
massor av färsk timjan

Gör så här
Skär köttet i 1 cm tjocka skivor. Skala och grovhacka löken. Skär svampen i bitar. Bryn köttet i smör i en stekpanna. Ta upp köttet. Stek svampen i stekpannan och koka ur eventuell vätska. Tillsätt löken och fräs några minuter. Lägg tillbaka köttet. Smaksätt med soja och peppar. Häll i fond och grädde och låt det koka ihop ca 5 min utan lock. Rör i lingonsylten. Strö över mycket färsk timjan. Servera med kokt potatis, lite extra lingonsylt och ättiksgurka.


Receptet har jag rent krasst stulit från Arla. Det blev en mustig gryta av rang. Den färska svampen gjorde verkligen sitt. Kan tänka mig att ett och ett annat enbär eller koncentrerad svartvinbärssaft hade gjort sig bra i såsen.