Down with the kidz

Nu har inte jag några barn men jag har ju ändå en riktigt stor erfaranheten av barn, jag menar: jag har ju själv varit ett. Ett rätt så fräknigt, knubbigt och kontemplerande barn. Jag gillade mat även då (hence the knubbighet). Eller som pappa sa under jul när vi pratade om barn och deras matvanor. "Det var aldrig ett problem att få er att äta. Snarare tvärtom".
Mina antaganden gällande vad barn gillar: allt som går att äta med händerna, färgglatt, plättar. AV EN HÄNDELSE råkar det vara precis ett sådant recept jag har att bjuda på idag. Ps. Funkar utmärkt även på vuxna, det kan mina matbloggskompisar intyga.

Gröna ärtplättar (eller Monsterplättar)
20 st
400 gram tinade gröna ärtor
2 hela ägg
2 äggulor
1 dl vetemjöl
1 dl mjölk

salt
svartpeppar

Gör så här

Mixa allt till en jämn smet. Smaka av med salt och peppar. Stek små plättar i smör.

  

Servera med en kräm på turkisk yoghurt, massa riven parmesan och hackad färsk mynta (det här kan jag inte gå i god för att kidsen gillar dock). Den salta ostcremen är nästan ett måste för att balansera upp det söta i ärtorna. Kan tänka mig att det funkar utmärkt med fetaost och chevre också.



Jag bjöd på dessa på årets första matbloggsträff med temat #pankmenmätt. Perfekt för en frys- och kylskåpsresning helt enkelt. Så gräv nu fram era små frusna ärtor ur vrån längst in! Vem vet vad du mer kan hitta där - lika spännande varje gang!

Vigör

Ha haaaa, det trodde ni inte va? TVÅ inlägg på en kort tid. Tittar man i backspegeln och hamnar runt 2012 så var två inlägg på en vecka en rätt så medioker insats. Fattar inte hur jag kunde blogga typ varannan dag i ett år?! Jag måste ha ätit en massor! Men det var på den tiden jag var ung och nitisk. På tal om det, så gjorde vi i helgen en resa tillbaka i tiden. Förfest på halvtom mage, break dance battles på vardagsrumsmattan, 90-talshits på Gretas och ful-tequila-shots i baren.

Söndagen bjöd inte helt överraskande på en blick in i framtiden: jag kände mig som 85 år. Utan problem slocknade jag vid 21-snåret, trots att jag sovit middag mitt på dagen. Näe, jag kände mig inte fräsch och spänstig som en al dente blomkålsbukett direkt.

Blomkål- och rödlökstortilla

500 gram blomkål
2 små rödlökar
1 tsk torkad rosmarin
olivolja
8 ägg
50 grovriven parmesanost
1/2 dl grovhackad färsk basilika
1 1/2 tsk bakpulver
1/2 tsk gurkmeja
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
lite smält smör
sesamfrön

Gör så här
Dela blomkålen i mindre bitar och förväll i ett par minuter. De ska ha kvar ganska mycket tuggmotstånd. Finhacka den ena rödlöken och stek mjuk i olja tillsammans med rosmarin. Sätt ugnen på 200 grader. Klä en springform med bakplåtspapper, smörj den med lite smör och strö sesamfrön runt kanterna.

Vispa ihop ägg, parmesan, basilika, bakpulver, gurkmeja, salt och peppar i en bunke. Vänd ner lök- och blomkålsblandningen. Häll i springformen, skär den andra rödlöken i ringar som du fördelar över smeten. Grädda i mitten av ugnen i drygt 20 minuter. Jag tycker personligen att frittatan ska vara lite krämig i mitten. Ta ut och låt vila en stund, sen kan du skära upp den i snygga bitar. Servera på buffé eller med en sallad så är du i hamn.

Tack Johanna för att du tog in den här i mitt liv. Och tack till Yotam. Kram!

 

Extramaterial: exklusiv bild från lördagen. Yeah! Sjukt grymma vänner man har!

Den där Otto

Dieter är inget för mig, det här ni säkert märkt. Jag tror på balans, inte på förbud. Jag tror inte heller på spöken, ödet eller "något större" Jag tror däremot på Ottolenghi. Och är därmed benägen att ge mig på #ottlenghidieten. Iallafall om det smakar så ljuvligt som det gjorde på vår matbloggsträff hos Johanna i tisdag. Hallelujah! Praise the Yotam! Jag tolkade honom på detta vis. Originalreceptet hittar du här.

Matvetesallad med paprika, feta och grönkål
8 bufféportioner

2 1/2 dl matvete
2 grillade paprikor
3 salladslökar
2 nävar hackad grönkål
2 små morötter
150 gram fetaost
1/2 dl strimlad färsk basilika

dressing
saft av 1 citron
4 msk olivolja
1 msk honung
1/2 tsk malen kryddpeppar
1/2 tsk rökt paprikapulver
1 riven vitlöksklyfta
1/2 tsk salt

Gör så här
Koka matvetet och låt svalna. Riv paprikorna i bitar, skiva löken och morötterna tunt. Blanda ihop vetet med alla grönsaker, basilika och bryt osten i bitar. Vispa ihop dressingen och blanda väl. Ät!

 

Till höger om salladen kan ni skymta en himmelsk fikon- och getosttart med citronglasyr(!). Den blev min favorit under kvällen och den hittar ni här. Är det för övrigt någon som vill köpa presenter till mig så vill jag tipsa om Plenty och Plenty more. Den här, Mera Vego, går också bra. Tack på förhand, väl mött och allt gott. /K



Fiskfantasier

Ni vet när man har ätit något och en tid efter kommer på sig själv att sitta och dagdrömma om just det? Den perfekt balanserade sältan och kryddigheten, hur den frasiga paneringen mötte krämig frisk dipsås och hur väl den beska ölen passade till. Att vi avnjöt dessa små firrar av perfektion i strålande solsken på en vindstilla altan gjorde ju inte saken sämre direkt.

Vansinnigt gott helt enkelt!

Pankofriterad ansjovis
1 burk ansjovisfiléer
vetemjöl
uppvispat ägg
pankoströbröd

1 dl majonnäs
1 dl turkisk yoghurt
citronzest av 1 citron
2 msk kapris
1/2 kruka dill
salt
svartpeppar

Gör så här
Börja med dipsåsen: blanda majonnäs med yoghurt och citron. Hacka kapris och dill, vänd ner. Smaka av med salt och peppar. Låt stå och gotta till sig till servering.

Ta upp ansjovisen och låt dem rinna av lite. Doppa dem först i vetemjöl, sen i ägg och till sist i pankoströbröd. Värm olja i en kastrull till 170 grader, fritera ansjovisen, några i taget, tills de är gyllenbruna. Ta upp och låt rinna av på hushållspapper. Klipp över lite dill och servera med dipsås och klyftor av citron.

All heder åt pappa PeHå som övertalade oss att detta var det utlimata pre-påsk-lunch-snackset!

Det bästa har nog inte hänt än

Är det ändå inte en bra tid på året nu? Precis innan sommaren drar igång på riktigt. En kvart i solen under lunchrasten fyller på lyckostapeln i mitt hjärta. Sushi på Ai's uteservering med vänner en helt vanlig vardag. Cykla ut till klipporna en söndagsförmiddag för samtal om livet. De små grejorna.

Eller det stora: som att vara en av de 70 000 som fick uppleva Håkan på Ullevi. Och vinna en 150-grams Noblesse-ask på chokladhjulet på Liseberg.

Innan konserten i lördags hade vi Håkan-picknick i Håkan-väder med Håkan-pepp. Jag bakade ett finfint Håkan-bröd fyllt med Håkan-godsaker. Det blev Håkan-populärt (Ja, jag raljerar lite över mediabevakningen).

Tortano med feta och oliv
1 bröd

25 g färsk jäst
3 dl ljummet vatten
2 msk olivolja
1 msk honung
1 1/2 msk flingsalt
2 1/2 dl durumvete
4 dl vetemjöl special
200 g fetaost
1 1/2 dl kalamataoliver
svartpeppar

Gör så här
Smula jästen och lös upp den i vatten. Tillsätt olja, honung och salt. Rör ner durumvetemjöl, och tillsätt sen vetemjölet i omgångar tills du har en smidig deg. Låt jäsa under bakduk i 40 minuter.

Baka ut degen till en rektangel (tryck ut, kavla inte). Smula fetaosten och hacka oliverna grovt, fördela över brödet. Mal över lite svartpeppar. Rulla ihop degen till en rulle, som du sen formar till en krans/bulle.

Lägg på plåt för att jäsa ytterligare 30 minuter. Värm ugnen till 225 grader. Sätt in plåten i mitten av ugnen och sänk till 200 grader. Grädda till provstickan är torr, cirka 20 minuter. Låt svalna på galler. Recept härifrån. Som sagt: perfekt på picknick, men funkar också som mellanmål eller kanske kvällsmat.

Det slog mig precis att jag jobbar en vecka till, sen har jag lite semester. Galet. Galet bra! Då blir det ett nytt äventyr för ert favoritrussin minsann.

På tal om regn

Göteborg har inte varit sig likt på sista tiden. Något har varit annorlunda, konstigt, udda. Det har varit... torrt. Men i morse var allting sig likt igen - regnet med stort R drog in och det var bara att packa extra ombyte och dra på sig regnkläder och stövlar (som om det skulle räcka, ha ha).

På tal om regn. Midsommar är på ingång! Vad ska ni göra? Jag ska till Stockholm skärgård jag, mocklis mig. Ska äntligen få återse min kompanjon Matilda och hennes familj. Nu ska jag ta flyget dit, annars hade jag nog tagit med mig en burk av den här grymma laxen! Den har kommit in i mitt liv via Johanna som i sin tur fått den av sin mamma. Sist den åts var på påskbordet och blev extra populär hos unge herr Johansson som erbjöd Johanna diverse tjänster för en alldeles egen burk lax. Nu är det eran tur! Den kräver ett par dagar, så tänk på det.

Ingvors inlagda lax

1 kg laxfilé utan skinn och ben

socker-saltblandning
3 msk salt
2 1/2 msk socker

inläggningslag
3 dl ättikssprit (12%)
6 dl vatten
8 dl strösocker

1 msk gula senapsfrön
1 msk bruna senapsfrön
1 msk hel kryddpeppar
3 st lagerblad
2 st rödlökar
4-5 dillkvistar
3-4 persiljekvistar

Gör så här
Skär laxfilen i kuber med två centimeters sida. Lägg laxbitarna i en kraftig plastpåse, frys i drygt ett dygn.Blanda socker och salt. Häll blandningen i plastpåsen dag 2 och förslut. Lägg påsen i kylen för upptining.

Koka upp lagen, se till att allt socker har lösts upp, låt svalna helt.

Lägg laxen i ett durkslag, spola av den hastigt med kallt vatten. I en stor glasburk: varva laxen med skivad rödlök, lagerblad, dill, persilja, senapsfrön och kryddpeppar. Slå över lagen och ställ sedan burken i kylen ett dygn innan den serveras. Laxen håller i drygt 3-4 dagar efter att den är serveringsklar. Bli inte rädda om ni tycker laxen blir "hård", den ska vara fast!

Se så nu är ni redo att fira midsommar! Men först: en helt vanlig härlig helg. Jag vet inte riktigt ännu vad som händer, men må det inkludera ett eller ett par glas vin. Kram på er!

Bloggen goes självhjälp

Jag har kommit till en insikt. Vilket Mia Törnblom-moment va? Faktum är, håll i er nu: good enough är good enough. Faktiskt. Det behöver inte vara perfekt jämt, hela tiden, i allt. Jag säger inte att jag jämt lyckas tänka så, men när det händer, då känns det oftast förbannat bra. Testa ni också.

Bara för att man har en matblogg behöver det inte betyda att man behöver bjuda sin läsecirkel på hemlagad, närproducerad, ekologisk, utan-tillsatser- mat. Speciellt inte när man varken har tiden eller orken (eller för att man hellre spenderar tiden med att kasta lustfyllda blickar på sin alldeles sprillans fantastiska tatuering).

Gör så här
Någon dag i förväg, gör världens bästa tabbouleh. Gå sen till din lokale falafelkille och be om att få köpa bara falafel. Köp hummus, vinbladsdolmar och fyllda miniauberginer på burk. Ett gäng oliver och några påsar Libabröd och naturell tjockyoghurt. Stek ett paket halloumi, värm falafeln. Sätt fram en eller fler flaskor vin. That's all folks.

Blir läsecirkelsmedlemmarna mätta ändå? JA. Tycker läsecirkelsmedlemmarna att det smakade gott ändå? JA. Blev läsecirkelsmedlemmarna på något sätt besvikna? Nej, det tror jag absolut inte. Men då så!

Ha nu en fin helg, och tack så mycket ska ni ha för alla gratulationer till min idrottsliga bravad!

Post-påsk

Har ni märkt hur smutsiga fönsterna är? Och datorskärmen? Solskenet ger inte bara små pupiller och fräknar utan avslöjar även damm och bös*. Men det är sannerligen ett lågt pris att betala för att få livsenergin tillbaka om du frågar mig.

Min långhelg har varit grym. Sol, gymmet, vin, bio, promenader, god mat, bubbel, familjen och kompisar.

I fredags: jag tror minsann vi skapat en ny påsktradition. Långfredagsknytis ska den heta och vi ska ha det alla år framöver. I evigheters evighet Amen. I år var vi sex personer och nästa år är vi minst en till (då det inom kort nedkommer en liten mini-person nämligen).

Vi åt: löjromssill, mojiotosill, inlagd lax (återkommer med den!), broccolipaj, ostbakade oliver, svampkrustader, gravad lax med sås, sallad, foccacia, vego-janssons och brownietårta.

Jag hade allvarliga problem att sova under natten på grund av så mätt. Några ägg åt vi inte. För vet ni, när man man skapar nya traditioner får man nämligen göra precis hur man vill.

Ha en fin vecka mina vänner.

Nej för guds skull, det var inte jag som gjorde tårtan. Det var Lotta, all heder åt henne.

*Uppenbarligen krävs det en liten förklaring för utsocknes: bös är typ skräp, damm, småskit.

Nya gamla traditioner

Vi är inte så klassiskt traditionella av oss Michael och jag. Vi gillar att skapa våra egna traditioner. Påsk till exempel, inga ägg och ingen sill. Men väl en weekendresa. Långledighet är ju som upplagt för resor. Vi har varit i Paris, London och Budapest de senaste tre åren. På långfredagen bär det av mot Istanbul! Har du varit där? Vi mottager alla tips tacksamt. En sida som vi tänkte utnyttja under våra weekend där är Spotted By Locals, en turistsida där lokalbor skriver och tipsar. Istället eller som komplement till en vanlig guidebok.

Bara för att vi inte ska fira påsk med smörgåsbord och skumgodis betyder det inte att ni inte ska göra det. Här har ni mitt tips för en lyckad påsk: vegetarisk Janssons frestelse. Sältan från ansjovisen ersätts med kapris och oliver, och kryddpeppar ger en förnimmelse av ansjovisspad. Jag gjorde den här senast till ett knytkalas som Michael var på på juldagen. Jag ger er alltså:

Mattssons frestelse
8 potatisar
1 stor gul lök
1/2 dl kapris
1/2 dl hackade gröna oliver
malen kryddpeppar
3 dl matlagningsgrädde
pankoströbröd
smör

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader. Strimla potatisarna. Skiva löken och bryn den i smör. Varva potatis, lök, oliver, kapris och kryddpeppar i en ugnsfast form. Häll över grädden. Strö pankoströbröd (eller vanligt ströbröd) över och klicka på bitar av mjukt smör. Grädda gratängen tills den är mjuk och vackert gyllenbrun.

 Japp, det är den berömda grönkålspatén som skymtar i bakgrunden.
Den borde väl funka till påskbuffén den med.

Jag fick tyvärr aldrig chansen att prova gratängen själv, det ser nämligen så himla dåligt ut om man kommer till knytkalas med en halväten frestelse. Men mina källor sade att den smakade förträffligt, och det stora pluset är ju att (nästan) alla kan äta av den.

Jag och Henrik Fexeus

Jag är lite av en tankeläsare, så jag tror jag vet vad ni alla tänker på i detta nu. Nyårsmenyer. Har jag rätt? Eller har ni kanske funderat klart?

Imorgon åker vi upp till Strömstad för att under helgen husera i ett sommarställe. Hemskt trevligt ska det bli! Raggsockorna och tequilan ska packas ner. Och en massa mat förstås. Italiensk nyårsmeny säger ryktet. Stay tuned...

Jag lovade ju er ett recept från vårt julbord. Bästa rätten om du frågar mig. Jag har bloggat om den förr, för ganska precis ett år sedan, men det tåls att pushas för igen. Här kommer den: rätten som gör sig bra som förrätt tillsammans med lite grönt, på en buffé (jul eller inte) och till en krämig rotfruktsgratäng.

Gravad oxfilé
500 gram oxfilé
1/2 dl socker
1/2 dl salt
1 msk nykrossad svartpeppar
4 msk finhackad lök
1 tsk basilika
1 msk matolja

sås:
1 msk vit vinäger
1 msk senap
2 msk socker
1 krm salt
1 krm svartpeppar
1 dl rapsolja
1/2 tsk riven pepparrot
1 vitlöksklyfta
1 msk finhackad persilja
1 msk finhackad gräslök

Gör så här
Blanda kryddorna med löken och rör i oljan. Bred blandningen på filén och lägg den i dubbla plastpåsar. Låt ligga i kylen i 2-3 dygn, vänd filén 2 gånger per dygn. Skiva mycket tunt och servera med såsen.

Såsen: blanda alla ingredienser utom oljan, persiljan och gräslöken. Tillsätt oljan i fin stråle under omrörning. Blanda till sist i persiljan och gräslöken.

 Pappa in action

Ja, det kräver lite tid och förberedelser. Men oh, så gott. Jag tänker mig att den även kan serveras med lite parmesan och ruccola. Eller en krispig sallad på vårlök med en hint av tryffel?

Ha nu ett fint nyår, ät gott oavsett om det blir storlagen fest eller mysig hemmakväll. Drick champagnen innan ni är sliriga. Ge ett orimligt nyårslöfte som vi kan bryta lagom till trettonhelgen. Håll avstånd från fyrverkerier och var snälla mot varandra. Hälsar (moral-)tanten.

Puss och kram!

Ett fint grönt tips och några genvägar...

I fredags var jag bakis. Sockerbakis. Den ljuvliga anledningen heter Matbloggsträff. Charlotta, president i Matrepubliken, bjöd hem oss för knytkalas. Ann-Louise, Charlotta, Johanna, Pernilla, Rebecka, Åsa: bättre deltagare på ett knytkalas är svårt att hitta.

Saffranskakor med pinjenötter, tryfflar, fudge, bountybollar, knäckebröd, skinny buckeyes, pepparkakor, salta mandlar, körsbärskaka med grädde, glögg. Ja men ni hör ju hur bra vi hade det. Mellan tuggorna avhandlades det intressanta mat- och icke matrelaterade ämnen. Trevligt som alltid!

Som jag misstänkte så dignade bordet av sötsaker, så jag bestämde mig för att ta med mig något salt istället. Valet föll på en grönkålspaté. Enkel att göra, enkel att äta.

Grönkålspaté
500 gram hackad grönkål (tinad och avrunnen eller färsk förvälld)
1 gul lök
2 klyftor vitlök
70 gram grovhackade valnötter
1 dl finriven pecorino/parmesan
4 ekologiska ägg
250 gram kesella
1 msk potatismjöl
en nypa muskot
1 tsk salt
1 kram svartpeppar

30 gram grovhackade valnötter
kärnor från ett granatäpple

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Hacka lök fint. Fräs i lite olja tillsammans med pressad vitlök. Löken ska inte ta färg, bara bli glansig. Blanda grönkål, ost, ägg och kesella i en bunke. Rör ner lök, potatismjöl och nötter. Krydda med muskot, salt och peppar. Häll smeten i en avlång brödform, där du klätt botten med bakplåtspapper och smörat insidorna. (Ugnsfasta portionsformar går också bra!) Grädda i nedre delen av ugnen i cirka 45 minuter, patén ska vara fast. Låt patén svalna innan den serveras. Garnera med valnötter och granatäpplekärnor.

 Portionspaté

Jag anser att den här patén borde ha en given plats på varje julbord. Ingen har väl dött av lite grönt som komplement till att kött, fett och ättiksstarkt. (Nej, dillvippan på ägghalvorna räknas inte!) Om inte annat, så kommer du göra din eventuella vegetarian-gäst glad. En annan variant av grönkålspatén hittar du hos Charlotta, som även bjuder på en fin bild.

Jag må vara ute i sista sekunden, för jag gjorde ett pepparkakshus igår, den fjärde advent. Jag köpte en färdig byggsats. Den produkten kan vara det bästa och det sämsta som finns. Super tycker jag att man kan köpa färdiga bitar och bara göra det roliga jobbet, men allvarligt talat, hur många har någonsin fått en byggsats som inte varit trasig? Emballageutveckling please. Mina delar var trasiga nästan allihopa. Tur då att mycket florsocker och godis täcker de flesta skarvar.

Nu till mina husmorstips för en lyckad montering och garnering:
1. Skit i sockerfogarna, svaret heter limpistol. Ingen vill väl ändå äta av det dammiga pepparkakshuset vid trettondagen? Limmet skyddar också mot oönskade godissnattare. Win!

2. Fönsterrutor av gelatinblad. Blir superfina rutiga fönster som blänker. Bara att limma på insidan.

Häpp!