Julmusten varar inte heller till påska

Jag har det för bra jag. I och med att det inte lagas kött på regelbunden basis i vårt hushåll, får jag ibland allmosor från Ma och Pa. Förra leveransen till mig, en bättre behövande karnivor, bestod av ett paket med revbensspjäll. Och inte vilka revben som helst, utan julmustglacerade. De gjorde sådan succé hos kockarna att de bunkrat upp med julmust för att slippa vänta tills påskmusten gör entré. Efter att ha smakat, så förstår jag dem. Finger lickin' gooood.

Julmustglacerade revbensspjäll
6 portioner
1 300 g tjocka revben, knäckta
salt och svartpeppar

3 dl julmust
3 krossade enbär
½ dl soja
1 kanelstång
3 nejlikor
1 stjärnanis
1/3 tsk chiliflakes
½ dl honung el sirap
1 msk färsk, riven ingefära

Gör så här
Värm ugnen till 175 grader. Koka ihop samtliga ingredienser till glacen och låt koka ner vätskan till halva mängden, det tar ca 5 minuter på hög värme.

Salta och peppra revbenen och lägg dem i en ugnsfast form. Pensla med glacen och ställ in i mitten av ugnen. Häll lite vatten i botten av formen och fyll på då och då så det inte blir torrt. Stek revbenen i 1,5–2 timmar, eller tills de känns möra när du sätter i gaffeln i dem. Vänd på dem då och då under tiden och pensla dem med glacen. Skär revbenen i portionsbitar och servera dem varma eller kalla.

Har man ingen glömd julmust i skafferiet och inte vill vänta till påska, då tänker jag att man kan testa med Coca Cola.

Och vet ni vad jag hade till? Rotmos! Jag vet inte vad det kom ifrån, men plötsligt fick jag ett sådant sug efter just rotmos. Jag tror knappt jag ätit det i vuxen ålder, men det var sannerligen dags. Fast det blev inte så mosigt, utan mer något som kan kallas för stomp. En bit kålrot, en morot och en potatis tärnades och kokades i buljong. Sen mosade jag dem lätt, och hade i salt, peppar färsk timjan och lite smör. SÅ GOTT! Men det var ju trots allt rotfrukter i, så vad annat kan man vänta sig?

Och så var det söndag igen... och knappt har man fattat att det var helg innan den försvann. Idag botar vi söndagsångesten med fika med kompis, middag på Texas Longhorn och spoken word med världens bästa (och grinigaste) Henry Rollins! Sämre söndag kan man ha.