Lite som en nystart

Back in business! Efter ett förklarligt, och även behövligt, uppehåll är jag återigen sugen på att förgylla eran vardag med Tant Russin-glitter.

Den här bloggen har sannerligen varit bra för själen, men kanske mindre bra för formkurvan om man säger så. Så i fortsättningen har jag ambitionen att ha färre inlägg med taggen "sött", eventuellt kan det bli lite färre inlägg över lag. Hoppas ni vill vara med ändå!

Hälsar Tant Russin (till höger i bild).

What's eating Aussie

Hur sammanfattar man fyra veckor "on the road"? Först och främst: Australien, vilket underbart land. Visst, än så länge har jag bara sett en bråkdel men jag tror det här är början på en lång och underbar vänskap.

Vädret: fantastiskt, om man fokuserar på var vi befann oss. Naturen: helt storslagen och mycket mer varierad än vad jag hade föreställt mig. Människorna: trevliga, avslappnande och med mycket humor.

Maten då? Jodå, det gick ingen brist på oss, långt ifrån, och detta är min mathistoria om Down Under.

Australien är ett immigrationsland, och med allt vad det innebär i matväg. Jag skulle nog vilja påstå att du kan hitta vad du än söker för inriktning: falafel, pinfärsk fisk, kebab, hare krishna, sushi, steaks, burgers, you name it! Grejen med Australiens matkultur är nog just detta, influenser från hela världen. Ingen dum idé tycker jag, då kan man ju bara plocka det bästa.

Många spår av britterna och amerikanarna kunde man skönja i maten, mycket fast food och "vad som helst mellan två brön", pommes och engelsk frukost. Dock får de poängavdrag för deras "bacon" som mer liknade snabbstekt kassler. Inte vad man vill ha till sitt ägg muttrade vi köttätare.

På tal om ägg och bacon, jag tror jag har ätit min mest närproducerade äggröra: vi gjorde ett besök i vindistriktet Hunter Valley, där vi inkvarterade oss i en stuga på landsbygden. Morgonen efter fick vi frukost, där äggen kom från hönorna som struttade runt på stugområdet. Awsome!

Glass i stora lass, milkshakes och smoothies. Inte ett gatuhörn kunde man gå runt utan ett hål i väggen med dessa delikatesser. Svårt att motstå en solig dag med temperatur runt trettiostrecket.

Inga problem att sluka en milkshake inte!

Två saker som är svåra att undvika när vi pratar mat i Aussie-land: BBQ och Vegemite. Jag måste få erkänna att jag trodde att ryktet och Australiensarna och deras BBQ var något överdrivet, men tvärtom. De är fan helt tokiga i sin grill! Vad som helst och när som helst, det verkar vara mottot. De gånger vi letade boende och kollade igenom vad som erbjöds på de olika alternativen, var BBQ som det skyltades mest med. Och Vegemite, detta pålägg sänt från helvetet. En släkting till Marmite som är gjord på liknande sätt, det vill säga från jästextrakt. Låter det äckligt? Inget mot vad det faktiskt smakar: som starkt buljongkoncentrat fast värre. Det används som pålägg, till kex och även som fyllning i kakor.

Tillbaka till de goa grejerna eller hur? Fast food i all ära, men det verkar som om australiensarna verkar gilla sin fast food the gourmet way. Det fanns nämligen otaliga ställen som skyltade med "gourmet pizza" och "gourmet burgers". Finemang. Hade vi fyra i sällskapet någonsin problem att enas kring vad vi skulle äta kunde problemet alltid avhjälpas med en gourmet burger, då dessa bjöd på burgare i alla olika varianter och smaker. En annan problemlösare i dessa situationer var indiska restauranger. Där blev alla, veganer och vegetarianer, mätta och glada på knappt 30 minuter. Win!

Lax mellan två brön

Indisk vegetarisk gourmetburgare mellan två brön

Frukt fanns det gott om, och Australienodlad givetvis. Och avokado.

En helt vanlig anspråkslös fruktskål

Vi fick även chansen att smaka både känguru och krokodil. Vissa av oss tog tillfället i akt, andra inte. Utfallet: ganska smaklöst tyckte jag.

Asiaterna verkade i alla fall gilla kängurupizzan

Färsk fisk fanns i överflöd på östkusten. Och så god! Inte mycket som slår en färsk grillad fisk med citron och vanlig grönsallad med utsikt över Darling Harbour, Sydney. Jag gillade det så mycket att jag körde samma race två dagar senare. Om det var den för östkusten berömda Barramundi vet jag inte, men gott det var det.

Keep 'em coming sa Tant Russin

Det är viktigt att dricka mycket när det är varmt, det vet ni väl? Öl, öl, öl, öl och några Margeritas. Och vatten faktiskt. Victoria Bitter (eller VB) och Carlton Draught blev snabbt några av mina favoritöl. Båda någon typ av lager, så inga smakexplosioner här inte, men det finns inte mycket annat som passar bättre en varm dag.

En och en annan kondensfuktig VB blev det...

Och den obligatoriska Margeritan

Det finns så mycket mer att berätta om men jag lämnar resten av historien till några av bilderna vi tog. På återseende Australien. I'll be back!

Färska jordgubbar i januari!

Cupcakeshysterin har nått ända till andra sidan jordklotet

Pommes från Lord of the Fries (måste varit en göteborgare som ägde stället)

Kall mat är gott när temperaturen närmar sig trettio grader

Hong Kong då? Ja där åt vi också. Jag har uppfattat det som om Hong Kong ligger på mångas listor om landet med bäst mat, men allvarligt talat var jag inte imponerad. Kanske beror det på att jag gärna vill förstå vad det är jag äter, och alltså inte vågar beställa en låda av något odefinierbart från kinesen på hörnet med meny på kantonesiska? Kalla mig feg, men jag hade klarat mig utan sjukdomar under hela resan och planerade inte att sitta på toaletten under flighten till London. Vi satsade på säkra kort och käkade bara på ställen med engelsk meny.

Bästa matupplevelsen i sin helhet under Hong Kong vistelsen måste varit på en restaurang i anslutning till munkklostret Po Lin. Där köpte man en matbiljett i en lucka, 60 kronor för vanlig, 100 kronor för deluxe. Vi slog på stort och valde deluxe. Det innebar att man fick sitta i VIP-avdelningen - yeah! VIP innebar inomhus, inte VIP - utomhus. Vi blev placerade kring ett runt bord och ganska snabbt serverades en soppa, slemmig som snor gjord på alger och svamp skulle jag tro. Te serverades till under hela måltiden. Soppan åt vi med god min. Sen artade det sig: fat efter fat placerades på bordet tillsammans med ris. Tofu, lotusrot, bak choy, portobellosvampar, vårrullar och så vidare. Smakerna var kanske inte så himla märkvärdiga men upplevelsen i sig var härlig. Efter måltiden kände vi oss mätta glada och riktigt feng shui-iga.

Ooey gooey slime soup

Det artade sig tack och lov!

Matmarkander, och marknader för all världens skit för övrigt, fanns det gott om. Färsk, färgglatt och kändes så mycket mer äkta än de tråkiga salladshuvud som ligger i grönsaksdisken på lokala Hemköp.

Portugisisk eggtart, intogs i fd portugisiska kolonin Macau

Det finns så mycket mer jag skulle vilja visa och berätta, men det får bli en annan gång.

Auf wiedersehen

Om ett dygn sitter jag och mina tre resekamrater på Heathrow väntandes på att boarda flighten till Melbourne, Australien. Sedan i maj har vi väntat och längtat och nu bär det äntligen av!

Fyra veckor har vi framför oss med mycket sol (förhoppningsvis), äventyr, bad, naturupplevelser, djur-spotting, bilkörande och så vidare. Men fyra veckors semester innebär ju även fyra veckors mat och dryck-upplevelser. Jag hoppas på att vi kan komma iväg till något vindistrikt och att man får testa på lite äkta australiensisk BBQ.

Resesällskapet består av: mig (som äter allt), Stefan (som äter allt utan koriander), Michael (vegetarian) och Magnus (vegan). Så ni kan ju ana att det kan bli en spännande resa ur matsynpunkt. Jag menar, koriander, hur besvärlig får man lov att vara?

Skämt åsido, det kommer bli en fantastisk resa på alla sätt och vis. Jag hoppas kunna uppdatera någon gång under resas gång med lite läskande matbilder och en och en annan anekdot.

Tills dess kan ni följa oss här (klicka på bilden), eller så ses vi på fejjan!

Buttergoosecake

Förra våren gick det någon slags smörgåstårtehysteri på mitt dåvarande jobb. Det var vad som hade vunnits, någon hade dragit hem storvinsten på hästar, en annan fyllde år, en tredje ville fira att en resa hade bokats. Så i apburen (det officiella inofficiella namnet på vår avdelning) åts det smörgåstårta på löpande band en tid. I och med att det fanns folk av isländskt, turkiskt, brittiskt, indiskt, polskt och irakiskt ursprung i gruppen (det fanns även en och en annan svenskättling) så talades det en stor del härlig svengelska. Således, när det serverades smörgåstårta var det "Buttergoosecake" som ropades ut.

Smörgåstårta är ju vi alla vet en riktig höjdare, speciellt om den är hemmagjord. Så här kommer Tant Russins mammas recept.

Smörgåstårta
En tårta

1 paket Juliakaka (fast den verkar ha utgått ur Pågens sortiment? Hönökaka som substitut)
1 stor burk lätt creme fraiche
2 burkar tonfisk
1 burk gröna ärtor (sådana mjuka ni vet)
1 stort äpple
1 stor rödlök
salt
svartpeppar
cayennepeppar
chili
eventuellt dill

Gör så här
Hacka löken och äpplet fint. Blanda samman med övriga ingredienser, krydda efter smak och behag. Varva på Juliakakorna, helst görs tårtan dagen innan för att den ska götta till sig ordentligt. På den översta kakan brer du ett tunt lager med creme fraiche så att garneringen håller sig på plats. Garnera med ett urval av salladsblad, kallrökt lax, räkor, ost, övriga grönsaker, kapris, räkor, rom med mera med mera. Ta det du gillar helt enkelt!



Sandwich layer cake heter för övrigt smörgåstårta på engelska.

Little Miss Impatient

Att jag inte höll på att bli knäpp igår eftermiddag. Jag hade ambitionen att baka bullar till dagens kafferep och ända sedan jag gjorde Solbullarna i somras har jag varit sugen på att göra liknande bullar, fast fyllda med äppelmos. Det började riktigt bra, jag hade knappt något kvar i min äppelmosburk. Suck. Men äpplen fanns det så det fick bli räddaren i nöden. Inte helt misslyckat visade det sig, då fyllningen fick lite mer textur och inte blev så sliskigt söt. Vidare var jag alltför hetsig med degvätskan och hällde den alldeles för fort och alldeles för varm på jästen, för deg-jäveln vägrade jäsa. Det märktes redan vid första jäsningen för degen blev alldeles för stum. Då förbannar man sig själva och sitt torftiga tålamod.

Tapper som jag är bakade jag ut de stackars bullarna. Dock slängde jag halva degen av ren frustration över att den inte gick att arbeta med, och var så nära att slänga hela skiten åt h-e (märk hur frustrationen kommer tillbaka till mig). MEN när bullarna väl kom i ugnen reste de sig ganska fint och när de väl var färdiggräddade och sockerklädda så... smakade de faktiskt bra, om än att de var lite platta och väl kompakta. Nästa gång ska jag försöka sansa Fröken Otålig i mig och se till att bullarna jäser ordentligt. Fast när det gäller fyllningen så tror jag faktiskt att det finns chans att det blir en repris på den här varianten.

Äppelbullar
ca 20 st
75 gram smör
2 dl mjölk
3 msk socker
1 tsk malen kardemumma
1 ägg
25 gram jäst för söta degar
7 dl vetemjöl special
1 dl äppelmos
1 rivet äpple
socker och kanel efter smak
smör till pensling
strösocker

Gör så här
Smält smöret i en kastrull. Blanda ner mjölk, kardemumma och socker. Låt blandningen bli fingervarm. Smula jästen i en bunke och häll på degvätskan. Rör runt tills jästen smält, blanda i ägg och vetemjölet. Arbeta till en smidig deg. Låt jäsa under bakduk i en timma. Undertiden kan du blanda det rivna äpplet med äppelmoset, socker och eventuellt kanel.

Kavla ut degen till en rektangulär platta, ca 5 mm tjock. Ta ett stort glas och markera rundlar på halva ytan. Lägg knappt en matsked äppelröra i mitten av rundlarna. Vik över den andra halvan och tryck glaset över höjningarna i degen. Lägg över bullarna på en plåt med bakplåtspapper, tryck eventuellt till kanterna så att bullarna är täta. Låt jäsa i trekvart och grädda sedan i 225 grader i ungefär tio minuter. Låt svalna, sedan penslar du bullarna med lite smör och doppar ovansidan i strösocker.

Muffins?

Jag arbetar mig sakta men säkert igenom den muffinsreceptbok som jag fick i dubbel upplaga i födelsedagspresent. Turen kom idag till något som kallas jitterbuggmuffins. Få ingredienser så det var ett plus i kanten eftersom jag vägrar gå utanför dörren idag (se valfri väderleksrapport). Söndag är ju som ni nog vet numera min favoritbakdag, men mest av allt bakade jag dessa idag för att jag ville pryda mitt tjusiga muffinsställ som jag fick i julklapp. Huruvida dessa godbitar är muffins eller inte kan ju diskuteras, men de smakade hursomhelst gott!

Jitterbuggsmuffins
5 dl vetemjöl
200 gram smör
2 dl strösocker
2 tsk vaniljsocker
4 äggvitor

Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Mixa en deg av mjöl, hälften av sockret, smöret och vaniljsockret i en matberedare. Jag använde händerna och elvispen (inte samtidigt dock), och det gick bra. Tillsätt eventuellt lite vatten för att få ihop degen. Dela degen i två bitar och lägg in i kylen i 10 minuter.

Vispa undertiden vitorna hårt i en bunke. Tillsätt resterande socker och fortsätt att vispa. Kavla ut en av degarna mellan två bakplåtspapper till 20 x 30 cm och lyft bort översta pappret. Smeta på hälften av marängen och rulla ihop, det kan bli lite kladdigt men kämpa på. Gör likadant med den andra halvan. Lägg båda rullarna i kylen i 30 minuter.

Skär varje längd i 6 bitar och lägg i muffinsformar. Grädda i ugnen i 5 minuter, sänk sedan värmen och grädda i ytterligare 10 minuter.



Jag blev lite nyfiken och kollade mer på jitterbugg (dansen och kakorna) och det ser ut som om det är i princip samma recept på dessa "muffins" som vanliga jitterbugg, förutom att vanliga inte gräddas i formar utan direkt på plåten. Bra fantasi där muffinsboksförfattare.

När det gäller dansen så visade det sig att jitterbugg är samma som Lindy hop. Så, nu vet ni det!

Restaurang i vårt kök

Lördag kväll. Det har regnat hela dagen, vilket tillsammans med snön gör att det skapats en isbeläggning med tillhörande livsfara i hela stan. Vill man gå ut? Nej, det vill man inte. Går man ut? Nej, det gör man inte. Men middag, det måste man ju äta. Så då skickar du iväg din karl till affären och sen lagar ni restaurang-mat tillsammans: potatiskaka med getost, rödvinssås och sojabiff (ja, jag hade hellre ätit något annat men vad gör man inte för kärleken?). Mycket mysigt och mycket välsmakande.

Potatiskaka med getost
600 gram potatis
1 dl lätt creme fraiche
100 gram chevre
1 st liten pressad vitlöksklyfta
0.5 tsk salt
0,5 tsk nymalen svartpeppar
1 st ägg
3 msk hackade örter, frysta

Gör så här
Sätt ugnen på 200°. Skiva potatisen tunt. Koka upp creme fraiche med getost,vitlök,salt och peppar.Blanda ner potatisen.Rör om och blanda ner ägg och örter.Ta från värmen. Lägg ett bakplåtspapper i en avlång brödform.Häll i potatisen och platta till skivorna. Grädda på nedersta falsen i 45 min eller tills potatisen känns mjuk.Prova med sticka. Ta ut och låt stå en stund i formen innan den stjälps upp. Skär och servera i fyrkanter.

Rödvinssås
1 msk olivolja
4 st schalottenlökar
4 klyftor vitlök
1 tsk torkade chiliflingor (blev dock starkt!)
1 msk torkad rosmarin
2.5 dl rödvin
4 dl vatten
2 msk socker
2 msk kalvfond (grönsaksfond för vegetarisk rödvinssås)
0.5 msk balsamvinäger
1 tsk majsstärkelse
0.5 dl kallt vatten

Gör så här
Mortla chiliflingorna. Skala och hacka löken och vitlöken. Hetta upp en stekpanna med olivolja och stek mörkbrunt tillsammans med rosmarin och chili. Tillsätt rödvin, vatten, socker, fond och vinäger. Reducera vätskan till hälften och sila sedan genom en finmaskig sil. Blanda majsstärkelsen med det kalla vattnet och red av den silade såsen.


Rödvinssåsen var verkligen god! Rosmarinen och chilin och rödvinet... wow! Plate lickin' good!

Tips för en enkel, snabb och sjukt god förrätt: stek snabbt upp halloumi och späd sparris. Salta och peppra, ringla över balsamico och olivolja. Klart!

Prospero año nuevo!

Nyår spenderades som sagt i Spanien! Temperaturer mellan 10-16 grader, och väderlek mellan regn och sol. De timmar då solen låg på var det riktigt härligt!

I ärlighetens namn känns det nästan som om vi drack mer än vad vi åt. Jag bjuder på lite bilder för att visa hur härligt vi hade det ur mat- och dryckessynpunkt.

Paella givetvis

Min nyårsefterrätt: Baileys Banoffe Pie

Margarita - of course

Firre i sin enkelhet

Cerveza por favor

Härligt var det också på alla andra sätt: roligt sällskap och trevligt boende. Tack ni som var med för trevlig resa, och TACK Ulla och Kalle för att vi fick husera i eran lägenhet!

And the second winner is...

Andra säsongen av halv åtta avslutades för flera veckor sedan, men inte förrän igår utsågs vinnaren. Vi möttes upp på Göteborgs Tapas-stället numero uno Manãna, beställde in vin och mat och röstade. Lite annorlunda gick det till den här gången då vi tyckte att vi kunde utse bästa rätterna och bästa helhet.

Lottas och hennes betor/getost/rosmarin/honungssymfoni tog hem bästa förrätt. Med mesta möjliga ödmjukhet of course, kan jag också avslöja att jag tog hem segern på huvudrätten och efterrätten och utsågs också till vinnare! WOHO! Vinnarmenyn hittar ni här. Det åtråvärda priset var som sist valfri drink och jag beställde genast en smarrig Strawberry Margarita.

Bildkälla

Men vilken kamp det har varit, alla slog på stort under hela omgången. Tack alla tre för roliga, trevliga, mysiga och framförallt goda kvällar! Jag hoppas på en fortsättning snarast.

Tårta

Vi hade ett födelsedagsbarn i huset i veckan, som fyllde jämt. Ja, inte jämt tal, men dock är väl ändå 35 något att fira?! Tårta är ju obligatoriskt och detta tog jag min an med stor entusiasm. Innan har jag faktiskt fuskat med både botten och fyllningar, men jag hade bestämt mig för att göra saker och ting från grunden den här gången. Således, det bakades bottnar och förberedes fyllningar i Det Bruna Köket.

Tårtbotten
D20 cm
3 ägg
3 dl socker
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
6 msk hett vatten
Jag hittade en finfin tabell hos Tårtkalas med mängder och mått till olika stora tårtbottnar.

Gör så här
Vispa ägg och socker pösigt. Blanda vetemjöl och bakpulver i en skål. Blanda försiktigt ner mjölblandningen varvat med vattnet i äggsmeten. Grädda i mitten av ugnen i ungefär 40 minuter, 175 grader.

Fyllningen till tårtan bestod av skumbananfluff och weinernougatfluff, som gjordes på följande sätt. Dessa blev jag riktigt nöjda med, och det var inte ens svårt.

Skumbananfluff
100 gram skumbananer
3 dl grädde

Gör så här
Klipp skumbananerna i mindre bitar. Häll grädden och bananerna i en kastrull och värm på, låt det inte koka. Värm tills bananerna har smält, ställ in i kylen tills smeten svalnat, det kan ta upp till 4 timmar. När krämen svalnat, vispa upp den till ett fluff med elvisp.

Wienernougatfluff
120 gram weinernougat
3 dl grädde
1 msk marsanpulver

Gör så här
Gör likadant som med skumbananerna. När du vispar upp den kalla krämen, tillsätt marspulver för en fastare konsistens.

Hur man gör sen för att få fram en tårta kan ni nog lista ut själva.

Jag valde att, i sann arkad-anda, att göra tre mindre tårtor föreställandes Pac Man och två spöken. Färgad grädde och godis kan göra den vanligaste tårtan unik.