Matinspiration tar aldrig slut. Jag lagar kul och bra mat, äter en massa gott på annat håll. Jag har #flamingofredag, går på kokboksrelasemingelparty och poppar kastrullpopcorn från Wepopop.
Men ibland tar orden och texterna slut. Som om jag använt upp den där asken med bokstäver. Tar fram den, skakar utan att få ett ljud tillbaka. Öppnar locket, vänder den upp och ner och i bästa fall får jag ett litet skiljetecken i ena ögat. Det gör mig lite besvärad, men annars mår jag bra.
Jag äter rödbetshummus med smulad fetaost till våfflor. Då kan man inte annat än må bra.
Rödbetshummus
2 tetra förkokta kikärtor
6 små kokta rödbetor
1 tsk sesamolja
2 msk olivolja
saften av 1 citron
salt
På dejt, vi skrattar och har det rätt så trevligt. Så drar jag fram mitt förmodade trumfkort och ba’: "Ska du med hem och titta på min svamp?". Det är då det blir tryckt stämning och hen ursäktar sig men något om en tvättid. Kan någon förklara vad jag gör fel? Jag menar, VEM blir inte imponerad av egenodlad ostronskivling? Well well, jag antar jag helt enkelt inte träffat rätt person än... Vill du inte heller ha en fortsättning på din dejt? Då rekommenderar jag dig att beställa ett svampodlingskit - mycel och pellets - hos ecofungi.se. Allvarligt talat, det är jättekul och svampen växer så snabbt att du nästan kan se det med blotta ögat. Var försiktig så att svampblocket inte torkar ut. Sen skördar du, förväller och lagar soppa.
Potatissoppa med svamp och zucchini 4 port
1 gul lök 3 mjöliga potatisar smör 1 liter vatten 2 1/2 dl grädde 2 buljongtärningar 1 dl vitt vin 1/2 dl hackad persilja 1/2 dl hackad gräslök salt svartpeppar
250 gram färsk svamp 1 zucchini japansk soja svartpeppar Gör så här Finhacka löken. Skala och skiva potatisen tunt. Stek dem båda i smör i en större gryta. Tillsätt vatten, buljongtärningar, vin och grädde. Låt sjuda under lock tills potatisen är riktigt mjuk. Vispa soppan så att den blir halvslät.
Hacka svampen och zucchini i bitar, ganska stora. Stek på ganska hög värme, tillsätt soja och svartpeppar i slutet.
Vänd ner persilja och gräslök i soppan. Smaka av med salt och peppar och eventuellt en skvätt vinäger. Fördela i skålar och toppa med en rejäl skopa svamp- och zucchiniblandning.
Jag kan inte förneka det: jag var en mindre bra arbetstagare under en period sent förra året. Av flera olika anledningar kände jag mig omotiverad, ostimulerad och faktiskt lite lat. Men sen var det som om någon (antagligen jag själv) slog på ett relä. Nu har jag energin åter. Jag vet inte varifrån den kom, men jag hittade den. Kanske är det grejen att faktiskt få uppleva dagsljus, eller att jag fått ett gäng roliga projekt på halsen, eller så var det bara dags helt enkelt. BRA känns det och nu gäller det att förvalta den här känslan.
Det ena brukar ge det andra när det gäller motivation och nu har även längtet (ja det är ett ord) att laga riktigt sjysst mat har kommit åter. Och det är jag om möjligt ännu mer glad över. Det borde ni också vara - kolla bara här!
Indisk gryta med bönor och mozzarella
4 port
3 morötter
2 små gula lökar
2 vitlöksklyftor
2 msk finriven färsk ingefära
1 msk garam masala
2 tetra krossade tomater
2 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
1 nypa chiliflingor
2 tetra (eller burkar) blandade bönor
vinäger
salt
125 g mozzarella
2 dl skalade mandlar
färsk koriander
vårlök
Gör så här
Börja med att rosta mandlarna försiktigt i en torr panna. Lägg åt sidan.
Finhacka lök och vitlök. Skala och riv morötterna. Fräs dessa mjuka i olja tillsammans med ingefära och garam masala. Tillsätt tomat, vatten, buljongtärning och chili. Låt sjuda under lock i femton minuter.
Mixa så gott som slätt med stavmixer. Vänd ner bönorna och låt bli varmt. Smaka av med vinäger och salt. Ta av plattan, skär osten i kuber och blanda ner tillsammans med mandlar. Toppa grytan med färsk koriander och strimlad vårlök. Servera med exempelvis rostad blomkål blandat med matvete.
Inspirationen kommer från boken "Mera vego - mat för hela familjen". Receptet hittade jag här.
Den här enastående ugglan som det pratats om?
Superb owl. *badabish*
Okej förlåt. Jag återgår till det jag kan: laga mat. HÄR har ni en riktig Super Bowl.
Het linssoppa med ananas
(minst) 4 port
1 gul lök
1 liten purjolök
1 vitlöksklyfta
1/2 röd chili
1 rågad tsk stark curry
1 rågad tsk spiskummin
1 msk färskriven ingefära
1 lagerblad
2 dl röda linser
1 1/4 l vatten
2 grönsaksbuljongtärningar
1 tsk sambal badjek
1/4 huvud blomkål i små buketter
2 dl färsk ananas i små tärningar
1 msk rödvinsvinäger
saften av 1 lime
färsk koriander
Gör så här
Finhacka lök, purjo, vitlök och chili. Låt dessa stekas mjuka i olja i en gryta. Tillsätt curry, spiskummin, ingefära och lagerblad. Fräs tills kryddorna doftar mycket. Tillsätt sköljda linser, vatten, buljong. Låt småsjuda under lock tills linserna är nästan klara.
Tillsätt sambal, blomkål, ananas och lime och låt sjuda några minuter. Smaka av med vinäger, svartpeppar och salt. Toppa soppan med en klick yoghurt och färsk koriander.
Jag har historisk sett varit oerhört skeptisk till frukt i mat. Men jag är ju inte sämre än att jag kan ändra mig. Halvvägs där vi är nu kom jag på att det egentligen bara är frukt i varm mat som jag inte gillade. Men nu vet jag vad det riktiga problemet är: varm banan i mat. Satans avkomma. Vad säger ni? Jej eller nej till frukt i mat?
Färsk ananas i soppa däremot - det var riktigt lyckat. Den blir så söt och bryter av hettan på ett väldigt bra sätt. Testa! Ursprungsreceptet hittade jag hos fröken Dill - hennes smaklökar kan man lita på.
...som kom och gick, inte visste jag att det var vintern" (för att parafrasera Stig Johansson).
En gång om året gör jag det, cyklar till jobbet med livet som insats och med hjärtat i halsgropen. Sen antingen byter jag (jag och jag, Cykelkillarna) till dubbdäck eller åker kollektivt. Idag var den dagen. Som ett ograciöst isdansarekipage gled vi sakta runt på cykelbanorna, jag och stålponnyn.
Alla andra dagar är jag ju som ni vet känd som Kim "ride it like you stole it" Stjerna. Observera att jag med det här inte uppmuntrar till någon form av brott, även om den här lasagnen är nästan kriminellt god.
Gör så här
Sätt ugnen på 225 grader. Skär auberginen i 3-4 mm tjocka skivor och lägg dem i en smord långpanna. Ringla över 2 msk olivolja och salta. Ugnsbaka aubergineskivorna i en kvart, vänd på dem efter halva tiden.
Hacka lök och vitlök. Fräs i lite olivolja i en kastrull. Hacka paprikan i små bitar och tillsätt den till löken. Vänd ner aubergine, krossade tomater, salt, socker, basilika och crème fraiche. Låt tomatsåsen sjuda under lock i en kvart. Skölj bönorna väl och tillsätt dem till tomatsåsen. Smaka av med salt och svartpeppar.
Varva tomatsås, lasagneplattor och keso i en stor smord ugnsfast form. Börja och sluta med tomatsås. Strö på riven ost. Grädda i mitten av ugnen, på 225 grader, tills pastan är mjuk. Låt vila en stund. Det bästa är nästan att göra klart lasagnen dagen innan och sedan bara värma på i ugnen när det är dags att äta.
Imorgon ska jag (förhoppningsvis) cykla till Sofie för en matbloggsträff - det kommer bli grymt trevligt, det vet jag. So long!
Den här veckan har bjudit på kontraster. Söndag till tisdag var jag i Sevilla och dess omgivningar. Mest av allt reste jag till och från staden på grund av världens sämsta flygrutter. Det var i tjänsten, men jag lyckades (mest tack vare världens sämsta flygrutter) få ganska mångar timmar fritid i Sevilla. Det visade sig vara en otroligt mysig stad, med mycket historia och en getost att dö för. Att det sen var någon form av rekordväder med nästan tjugo grader och sol - det ser jag som en tjänsteförmån.
I onsdags flängde jag vidare till Stockholm för att sen ta tåget några mil norrut till Gästrikland. Där låg snön tung och Söderhamn bjöd på 10 minusgrader. Jag är som ni vet inget fan av snö men här kommer en bekännelse: Det var vackert som tusan.
Jag landade på Stigbergsliden i torsdags kväll och har varit hemma så mycket som möjligt sedan dess. Är så glad att jag trivs så fantastiskt bra i mitt hem. Att jag sen levt på knäckebröd, smoothies och köpemat i två dygn är väl inget att varken skryta med eller skämmas över. Ibland orkar jag bara inte. Men OM jag hade orkat så hade jag rullat linsbollar, ätit hälften på stående fot och sen fryst in den andra hälften.
Röda linsbollar
ca 20 st
200 gram röda linser
5 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
1 liten gul lök
2 vitlöksklyftor
2 msk tomatpuré
3 msk olivolja
40 gram havregryn
1 tsk paprikapulver
1 nypa cayennepeppar
Gör så här
Skölj linserna och koka dem mjuka i buljong. Låt dem rinna av ordentligt, pressa gärna ut lite vätska. De är säkert lite lagom mosiga efter det. Finhacka lök och vitlök, stek dem mjuka i olja tillsammans med tomatpurén. Blanda linserna och löken med övriga ingredienser. Smaka av och salta eventuellt.
Låt stå i kylskåp i minst 30 minuter (min smet stod över natten då jag blev erbjuden att följa med på stand-up - vem säger nej till det?). Sätt ugnen på 200 grader. Rulla ca 20 bollar och lägg på en bakplåtspapperslädd plåt. Baka i mitten av ugnen i 15 minuter. Vänd bollarna då och då så att de får jämn färg.
Ursprungsreceptet hittade jag i Unionens medlemstidning. Det är alltså bara fördelar med att vara med i facket, glöm inte det.
Söndagsångest special edition deluxe-utgåvan är här! Komplett med: huvudvärk, menssvullnad, skräpmatshunger och inre stress. Erbjudandet gäller endast idag och på köpet kommer också den exklusiva ångest-påbyggande insikten "jag kommer aldrig kunna somna i rimlig tid ikväll och således vara astrött imorgon bitti"
Äh, så jäkla dåligt mår jag inte. Det är helt okej, men visst känner man av att man har varit långledig? Jag känner mig måttligt taggad på att gå till jobbet imorgon. Å andra sidan vet jag med mig att jag mår bra av rutiner och att det brukar vara helt okej när man väl kommer igång igen. Och lön. Lön på kontot är bra.
Igår kväll hade jag en flyktig tanke på att jag skulle baka något idag och ta med till jobbet. Jag behöver väl knappt säga att så inte blev fallet? Men nu kom jag å andra sidan att tänka på sist gång, då jag hade med mig den här fluffiga, smakrika kakan. Om någon kunde gissa den hemliga ingrediensen? Nix.
Palsternackskaka med citronfrosting
275 g palsternacka
4 ägg
3 dl strösocker
2 dl rapsolja
4 dl vetemjöl
1 tsk vaniljpulver
2 tsk bakpulver
2 tsk kardemumma
1 tsk salt
150 g rumsvarmt smör
2 dl florsocker
400 g färskost
rivet skal av en ekocitron
Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en normalstor springform. Skala och riv palsternackan fint. Blanda i en bunke med ägg, socker och olja. Vispa till en fluffig smet. Blanda mjöl, vanilj, bakpulver, kardemumma och salt och vänd ner i smeten. Häll smeten i formen och grädda i mitten av ugnen i drygt 40 minuter. Känn efter med provsticka om kakan är torr. Låt svalna.
Vispa ihop smör och florsocker, det ska bli fluffigt. Fortsätt vispa ner färskost och till sist citronskal. Bred ett tjock lager på kakan.
Ursprungsreceptet är från Det gröna skafferiet, där frostingen är smaksatt med apelsin istället för citron. Sen kan det ju möjligtvis vara så att jag eventuellt kanske dubblade mängden frosting...
Se, att få tänka på en god kaka gör att jag genast mår lite bättre! Funkar varje gång.
Ett år till med höga toppar och djupa dalar. Det första halvåret var stundtals, om jag sa prata klarspår, ett helvete. Jag hade ont i hjärtat. Ont ont ont. Men jag bestämde mig för att det skulle bli bra till slut. Det blev det till sist, tack vare att jag satte igång mig egen räddningsaktion. Den bestod bland annat av en massa träning, umgänge med de bästa av människor och ett par besök hos en helt underbar terapeut.
Mycket klarnade under den här perioden, vilket jag nu i efterhand är väldigt tacksam för. Vändpunkten kom någon gång i början av sommaren och involverade ett växlingskontor och en Spanienresa.
Men vinter och våren var inte helt mörk. Vi åkte ju till Jukkasjärvi och ishotellet under köldrekord. Hundslädesturen i ett gnistrande orört snölandskap glömmer jag aldrig (kanske inte heller hur vi fick med oss vägglöss hem). Och Amsterdam fick sig ett välförtjänt besök av hela familjen - komplett med husbåtsboende och tulpaner.
Efter midsommar reste jag ensam till Denia för ett par dagar med yoga och vila. Det var något av det bästa jag bestämt mig för att göra. På det hela var det helt jävla awsome och jag önskar så att alla fick möjligheten att göra något liknande. Det var precis vad jag behövde där och då.
Sommaren, som ändå var något av det ljuvligaste vi fått, flöt på i ett slags soligt och bubblande rus. Jag fick några galet bra dagar på Gotland och det är svårt att räkna på hur mycket mousserande vin som egentligen intogs under juni, juli och augusti. Tog en tur söderut till Halland och Skåne, fy tusan vad fint det är i det här landet. Jag har fått åka en del båt, och den känslan är det inte mycket som slår.
Det var alldeles slutet av augusti som vi bestämde oss för att bestiga Kebnekaise. Så då gjorde vi det. Vilken upplevelse. Det var magiskt och adrenalinstint, men också sjukt jobbigt. 13 timmar tur och retur till Sveriges högsta punkt (fatta!). Från att ha varit helt bortkopplade i några dygn kom vi tillbaka till Kiruna och möttes av att 13% av Sveriges befolkning röstat på rasister. Det blev en jobbig clash.
Hösten gick fort. Jobb, träning, umgås. Laga mat, äta mat. Blogga sa du? Vad är det nu igen?
Det har varit småturbulent på jobbet, vilket har tagit på krafterna.
Aktion "Superfitta 2014" har faktiskt varit en succé! Jag är i bra form. Har snittat ett träningspass varannan dag i år. MVG till mig själv.
Totalt ger jag inte det här året högsta betyg, det ska ni ha klart för er. Men 2015 - du har en god chans. Kom an bara!
Gott nytt år önskar jag er alla. Och det gör jag med den här briljanta videon. Aldrig har väl Nyårsklockan låtit så bra, så stark, så hoppfull.
Jag har något som man kan kalla jullov (tydligen har jag också haft lov från bloggandet. (It's not you it's me.)). Jullov är bra för det betyder sovmorgon, lång frukost och Netflix. Samt sena kvällar och "en och en annan öl".
Julen passerade ungefär som beräknat. Några personer tillkom i firandet och andra saknades. Jag vann en bagagevåg i julklappsspelet (hurra?) och jag åt sill så att det räcker fram till om inte midsommar så iallafall till påsk. Det mest magiska under jul var, förutom att det kom ett par tre flingor snö under förmiddagen, den här oerhört goda och välbalanserade efterrätten.
Apelsin i julkryddig lag
4 port
2 dl vatten
2 dl socker
4 apelsiner
2-3 stjärnanis
4 st kryddnejlikor
1 liten kanelstång
1/2 gram saffran
Gör så här
Koka en sockerlag av vattnet och sockret. Lägg i samtliga kryddor och låt sjuda i fem minuter. Filéa apelsinerna. Häll den varma lagen över filéerna. Låt gärna dra över natten, men ett par timmar räcker om du vill ha lite mindre smak. Servera med en kula (hemmagjord) vaniljglass.
Tack Jenny för receptet! Och tack alla för en, i vanlig ordning, fin jul.
Kan hända att jag fick klåda i benen och åkte tillbaka till Göteborg tämligen snart, men det är ju så när man trivs hemma. När man saknar den grå asfalten, ljudet av italienska spårvagnar och sin egna halvtomma kyl.
Som många andra älskar jag att resa, åka på utflykter, hitta på grejer, vara iväg, flänga omkring. Up, up and away. Men vet ni, jag har också insett att vill jag inte komma hem igen och ha vardag - då är det något som inte står rätt till. Så se till att finna tillfredsställelse i en vanlig kväll på hemmaplan, det är inte så läskigt som det låter.
Låt mig presentera Tant russins trestegsraket för en lyckad fredagskväll:
1. 17:45 - 19:15 Yoga med avslutande meditation
2. 19:45 - 20:00 Fixa #flamingofredag
3. 20:00 - 21:00 På Spåret
BAM!
Till drinken behövs mat. Nu i vintertider är färska räkor världens bästa fredagsmat, men slinter du i fiskdisken (det händer så lätt) och istället får med dig fin bit torsk kan du göra det här enkla och sjukt goda.
Parmalindad torsk
4 port
4 st jämnstora torskfiléer
8 skivor parmaskinka
1 dl "pesto" av soltorkad tomat
svartpeppar
Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Bred ett jämnt lager pesto på parmaskinkan. Linda en skiva runt varje fiskfilé, krydda med lite svartpeppar. Lägg i smord ugnsfast form och baka i ugnen tills fisken har en innertemperatur på 52 grader. Ät med till exempel en risotto med långsamtbakade cocktailtomater.
Så: nu säger jag det. JAG GILLAR VARDAG. Who's with me?! Och när vi ändå är inne på ämnet: bästa vardagen hittar du här hos alltid lika inspirerande Sara.
Ta hand om er. Med vänlig hälsning eder livscoach tillika fårahede på existensens stäpp.
