Checka in och andas ut

Ibland känns det som om det inte händer något. Sen rör det plötsligt på sig hos alla. Det ska flyttas, resas, jobbas, krisas och allt vad det kan vara. Därför kom det som en skänk från ovan ett mail från Maria på Vann. Hon undrade om jag ville komma på besök och skriva på bloggen om min vistelse.

Pooler, bastus, fin natur, hotellsäng, god mat, fin dryck - tack men nej tack sa jag. INTE. Jag sa inte heller vad jag egentligen tänkte "WOHO, 4 års bloggslit har äntligen betalat sig!" Jag tackade däremot ödmjukt ja och föreslog att jag skulle få ta med mig mina tre homies. Det fick jag, och vi fick ett välbehövligt dygn på anläggningen som (passande nog) startat som hem för vanartiga kvinnor.

Först: det är ju så förbannat vackert där. Gullmarn låg blank, solen låg på, allt var grönt och jag fick nästan hjärtsnörp av vyn. Läget är alltså prima. 

Vi startade med bad. Kallt, varmt, jättevarmt, större och mindre. Men, jag som är omåttligt förtjust i bubblor, jag saknar en bubbelpool. Tänk en sådan på terrassen? Vilostolar med panoramautsikt inbjuder till småslummer.

En promenad. Smak av harsyra och doft av hav och skog. Inhalera och ventilera.

Och så maten. Maten. Detta var inte mitt första, och knappast mitt sista, besök på Vann och varje gång har de imponerat mig med maten. Förväntningarna var höga. Speciellt efter att Maria berättat att de numera är certifierade enligt Västsvensk Mersmak (vars kriterier fokuserar på bland annat miljömedvetenhet, yrkesskicklighet, lokala råvaror, innovation och gott värdskap).

Gravrökt torskrygg med brynt smörcreme, gurka, krusbär och pepparrot. För den som påstår att brynt smör börjar bli passé säger jag: ha! Smörigt (nähä), krämigt, friskt, syrligt och lite sött. Men pepparroten hade nog rymt…

Timjanstekt oxe med glaserad morot, gröna bönor, svampcrust och tryffelsky. Well hello there you beast ville jag säga och be om en till portion. Mört kött och tryffelsmaken var ”lagom”.

Mandelkaka med kaffe- och mörk chokladcrème, vanilj och kola. Den satt som en smäck vill jag lova. Men chokladefterrätt står alltid högst i kurs hos mig. Jag är enkel på det viset.

Servisen var kunnig och trevlig och serverade oss bra och väl tilltagna viner. De vegetariska alternativen var enligt experten i sällskapet också välgjorda och välsmakande. Och utsikten från restaurangen, den skojar man inte bort. Lugnet spred sig nästan ända in i själen. Om det inte hade varit en bröllops-löftes-förnyelse-baluns i lokalen bredvid. Det skulle jag som gäst gärna vilja blivit informerad om innan jag bokade in mig…

Väl på rummen hörde vi inte ett knyst mer och somnade gott. Somliga av oss tog en extra tur i Stora tjärnen i spat innan frukosten – man vill ju optimera sina ätarförmågor när det vankas pannkakor, våfflor, omeletter, wienerbröd, all sorts bröd och pålägg, flingor och småvarmt. Ett gäng smoothies eller liknande hade jag gärna sett. Annars: Nöjd.

Checka ut och andas in det sista av fjorden.

Tack Vann för att den här pausen, som jag tror vi alla fyra behövde. Det var gott, energigivande, avslappnande och bara härligt.

Ps. Keep the erbjudande coming! ds.