Det började med en promenad

I det vita solskenet, en söndag, ni vet den där sista helgen i mars när våren gjorde sig påmind? Jag lyssnade på Värvet och under min promenad mötte jag både en och två och tre personer med pizzakartonger. Plötsligt var inte Kristoffer Triumf och Liv Strömqvists diskussion så intressant längre. Jag kunde bara tänka PIZZA i allmänhet och pizza utan tomatsås i synnerhet (det skyller jag enkom på Charlotta och Sara). Sen kom jag och tänka på den där lökpizzan Pekstra och jag åt med händerna på Way out west förra året. Och så här slutade min söndagkväll:

Pizza - den bleka varianten
4 port

1 pizzadeg av valfri sort

4 gula lökar
5 fasta potatisar
2 dl bredbar färskost
färsk rosmarin
parmesanost
svartpeppar

olivolja smaksatt med vit tryffel
turkisk yoghurt

Gör så här
Trolla fram degen på det vis du föredrar. Jag köpte en sån färdig på rulle, det erkänner jag utan att skämmas.

Utan att skala dem, skiva potatisen tunt. Koka dem snabbt till de är nästan mjuka och låt svalna. Skiva lök och stek den gyllene och mjuk i smör. Bred färskost på pizzadegen, lägg potatisen omlott och fördela löken över. Strö över hackad färsk rosmarin och riv över så mycket ost du önskar.

Grädda i mitten av ugnen, 225 grader tills degen är färdig och osten smält, 15 minuter? Droppa över olja med tryffelsmak och klicka ut turkisk yoghurt. Ja, sen njuter du.