Buda och pest

Nu har vi åkt iväg över påsk i tre år, så nu får det väl ses som en tradition? Den årliga påskresan gick till Ungern och Budapest. Hurra för Budapest!
Budapest var en trevlig stad på många sätt och vis. Tjusiga hus, pampiga slott, ganska lättnavigerad och prisvärd.

Ungern, då tänker ni att vi frossade i paprika, gulasch och langos. Där gick vi bet faktiskt, vi hoppade dessa traditionella rätter. Men tro inte att det gick någon nöd på oss inte.

Vi har sedan länge gett upp tanken på att "vi strövar omkring här i en okänd stad och så slinker vi inte på den där fantastiska restaurangen som vi bara råkade gå förbi". Ni vet vad jag menar, man börjar bli hungrig och går planlöst omkring efter ett matställe, blir lite gnällig, hittar inget man är nöjd med, blir ännu gnälligare och till slut bara tar ett ställe som man egentligen inte kände så mycket för. Nä numera kollar vi upp ställen innan vi ger oss ut, märker ut på kartan och tar oss dit. Mindre spontant, men mer lyckat jag lovar!

Resan var en födelsedagspresent, så då måste vi ju också äta födelsedagsmiddag. Den gick av stapeln på Costes, Ungerns enda restaurang med en stjärna i Guide Michelin. Femrätters meny (som under kvällen generöst omvandlades till en åttarätters) med vinpaket. 1900 sek. Sa jag att det var prisvärt? Och vilken mat sen. Jag kan tyvärr inte bjuda på några bilder, då jag inte riktigt kunde med att ha med mig kameran. Men ni får ta mig på orden då jag garanterar en spektakulär middag. Det var primörer arrangerade som en orkidée, tryffelskum, kefirgnocchis och andra fantastiska konstigheter. Top notch som de säger de där stekarna.

En godisask som bevis för att vi faktiskt var på Costes

Middagen kvällen därpå kontrasterade mot Guide Michelin-middagen vill jag lova. Men var minst lika uppskattad av oss båda. Vi bokade in oss på ett TexMex-place som hette Iguana. Margeritas i pitchers, chilis och cheese poppers värdiga påven. Tur att man inte måste välja mellan att vara gourmand och gourmet säger jag bara.

Ungrarna verkar om möjligt mer förtjusta i tacos än svenskarna
Väggmålning på ett mex-ställe

Att fika gillar de tydligen ungrarna. Bakverk såsom tårtor och bakelser var populärt och det kryllade av både nya och anrika caféer. Någon Budapestrulle såg vi däremot inte skymten av...


Saluhallen i Budapest är välkänd hos både turister och inhemska. Inhyst i något såg ut som en stor gammal tågstation dignade det av torkad chili, korvar, kryddor och det mesta du kan tänka dig. Obligatoriskt besök givetvis!


I resväskan slank det ner paprikapulver (2 sorter) som har fått bekänna färg i en linssoppa (tummen upp!), en flaska Tokaijvin som ska avnjutas så småningom samt en väldigt stor flaska väldigt billig tequila.

Jag rekommenderar Budapest varmt för en weekend!