Någon dag innan julafton försökte mig på att göra en hund i marsipan för att ge bort. Det fick mig att fundera över flera saker till exempel, hur ser en hundkropp ut egentligen? Varför gillar så många marsipan? Varför fick jag för mig att göra det här? De gamla vanliga existentiella frågorna helt enkelt. Det var frustrerande där ett tag och jag var allt utom nöjd när jag var klar. När jag tittar på bilderna såhär i efterhand får jag nog säga att det inte såg så illa ut som jag tyckte från början och att han besitter en hel del charm.
Funderade ett tag på att sätta en stjärnanis i de bakre regionerna på hunden, men det skämtet kändes inte, eh, rumsrent.
Vi kan väl alla komma överens om att vi hädanefter lämnar sådana här komplicerade aktiviteter till proffsen, och att jag återgår till marsipangris nästa år? Fast man vet ju hur man funkar, nästa år vid den här tiden är detta glömt och jag får väl för mig att modellera en schimpans eller något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar