Vilken kväll det var igår, för det var nämligen hummerfest på Den Stora Ön i Väst. Pappa och hans kamrat brukar fiska hummer på höstarna, och i år hade vi "barn" tur och blev inbjudna till en kväll i frossandets tecken. Hummer alltså. GOTT! Även lite kräftor, räkor och hjärtmusslor fick plats på buffén. En lite otippad aioli gjorde intryck på mig, den var nämligen smaksatt med pepparrot och visade sig passa alldeles utmärkt till skaldjur. Jag fick tryckt i mig en och en halv hummer med devisen att man vet ju inte när man får hummer nästa gång.
Som om inte skaldjursfrossan vore nog, så åt vi även efterrätt. Gissa vem som anmälde sig frivillig till baket? Äntligen fick jag tillfälle att testa den kaka jag spanat in länge. Receptet är ursprungligen från Leilas "Guldkant på vardagen".
Pinjekaka med rosmaringlass
8-10 portioner
100 gram smör
2 ägg
1 1/2 dl råsocker strö
1 1/2 dl strösocker
2 dl vetemjöl
2 tsk vaniljsocker
4 msk kakao
1 nypa salt
1 dl pinjenötter
100 gram mandelmassa
5 kvistar färsk rosmarin
1 liter vaniljglass
Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader, smörj och bröa en 24 cm springform. Rosta pinjenötterna i en torr stekpanna. Vispa ägg och socker fluffigt. Smält smör och rör ner. Blanda vetemjöl, vaniljsocker, salt och kakao. Vänd ner det i smeten. Riv mandelmassan och rör ner tillsammans med nötterna. Häll smeten i formen och grädda i drygt 15 minuter. Kakan ska fortfarande vara kladdig.
Plocka rosmarinkvistarna och hacka fint. Blanda med mjuk vaniljglass. Servera kakan ljummen med glassen. Njut!
(Visste ni förresten att jag gick marinbiologisk inriktning på NV-programmet på gymnasiet? Där skulle vi lära oss allsköns vattenlevande organismers latinska namn, bland annat Homarus gammarus (hummer), Fucus vesiculosus (blåstång) och Ulva lactuca (havssallad). Vissa namn är för alltid inpräntade.)
Ja, när det bjuds på skaldjur är det bara att passa på. Hummer äter man ju inte i tid och otid direkt. Pepparrots aioli låter ju smarrigt. Och den kakan. Den har jag spanat in. Kan inte bestämma mig om rosmarin i glassen lockar. Det är en krydda jag kan ha lite svårt för ibland. Men när det gäller dessert kan det vara värt att prova!:)
SvaraRaderaJag var också lite skeptisk, men det blev jättegott i glassen!
RaderaPepparrot i aiolin? Säkert smarrigt, men lite konstigt måste jag säga ;) Pinjekakan däremot vill jag mer än gärna testa! YUM :D
SvaraRaderaTesta båda vetja :)
RaderaDet ser underbart gott ut =)
SvaraRaderaKRAM
Tack, det var nog ännu godare än vad det ser ut att vara!
RaderaPinjekakan mmm något för mig istället för den där andra stora krabaten ;)
SvaraRaderaOm det skulle bli en bloggträff mitt i Småland i vår/sommar... skulle du vara intresserad av att komma? Jag och Remsan försöker se om intresse finns i bloggkretsen...
Pinjekakan var helt klart en höjdare!
RaderaSvar JA!
Ojdå, det var ingen dålig skaldjursbjudning, vi älskar både hummer och havskräftor!
SvaraRaderaPepparrotsaioli låter oerhört spännande och gott, det måste ju testas.
Vi tror absolut på din efterrätt, testade en gång att baka en rosmarinkaka som blev hur god som helst.
Och man fick äta hur mycket som helst...!
RaderaRosmarinkakan får jag leta upp i ert kök, tack för tipset.
Haha, Sonen pratade om hummer igår och menade på att han bara smakat hummer, han tycker inte att det räknas att man har ätit något så länge man inte ätit sig mätt på det, jag sa då att hummer kanske inte direkt är något man äter sig mätt på. Ack så fel jag hade!
SvaraRaderaHär på västkusten är äta sig mätt på hummer en vanlig fredagssyssla ;)
RaderaFy fabian så fubbigt! Jag vill också frossa i hummer och andra skaldjur. Om man kan smaka på himlen så smakar den nog som en skaldjursbuffé...
SvaraRaderaDen där pinjekakan med rosmaringlass har jag blivit bjuden på och sedan själv bjudit på. Mycket gott ihop kan jag skriva under på!
Det lär den göra!
RaderaÅh, så du har också fallit för kakan, great minds think alike.
Jag inbillar mig att den där halva hummern var för min skull, så tack :)
SvaraRaderaAioli med pepparrot måste jag testa och kakan med rosmaringlass låter som en lyckad kombo. Tack för finfina tips!
Det är klart att den var, blev tvungen att offra mig för din skull :)
RaderaMycket fina tips indeed. Jag ska försöka komma ihåg dem själv, men det är väl det man har bloggen till?