Life is like a cabinet of Delicato balls*

Ibland händer allt på en gång, som om man öppnar ett badrumsskåp med pingisbollar (som någon tipsade om i Maggans vett-och-etikett-spalt om man ville att folk skulle sluta snoka i ens skåp). Men skillnaden är att för ert favoritrussin är pingisbollarna just nu bra bollar, fyllda med möjligheter och energi. Kanske lite som om det vore ett skåp med Delicato-bollar?

- Förlovningen då, det bästa på länge.

- Michael har skaffat nytt jobb som kommer innebära en del större förändringar (mer om det framöver)
- Yours truly, landade också ett nytt jobb i förra veckan (här finns plats för stående ovationer)!
- Jag har nått ett personligt hälsomål (drygt minus 10 kg sedan augusti om ni är nyfikna, även här ges plats för ovationer).

Vad gör två DINKS (double income no kids) då? Firar såklart! Det blev en trevlig kväll på Stearin. 3-rätters med drycker. Kastanjesoppa(!), långa med bland annat svartrötter och chokladkräm med punchparfait. Bäst var efterrätten (bra där, jag förutsätter att Stearin läst mitt inlägg), mest överraskande var kastanjesoppans goda smak, tråkigast var långan (seg och smakade… stekt ägg). Servicen var snabb och trevlig, om än något förvirrad ibland. Trevlig miljö, intressant meny och något som såg ut att vara gött barhäng. I’ll be back!

Måndag idag alltså, och tillbaka till vardagen. På tal om vardag så upptäckte jag att mitt projekt med matkassen hamnat lite i bakvattnet. Vi testade alla fem rätter, om än att det tog drygt 2 veckor för oss att bocka av samtliga. Jag misstänker att vi har en livsstil som inte direkt matchar med matkassetänket: En allätare, en (fisk-)vegetarian. En del aktiviteter på kvällarna, och jag måste äta sushi i alla fall två gånger i veckan. Dessutom tror jag att jag är alldeles för matintresserad för att låta någon annan ska bestämma vad jag ska äta! Och jag som försöker att begränsa kaloriintaget på veckodagarna fick göra ett par undantag.

Rätterna var okej. Thaifisken var fin, och även pastarätten som jag bjuder här nedanför. Varm medelhavssallad, också god. Chevrekycklingen var sådär, och wraps med örtsås var väl knappast ett recept. På plus ligger annars att det var skönt att slippa handla, och vi fick möjlighet att testa recept vi annars inte hade tänkt på.

Middagsfrid kan sammanfattas med att det var kul att ha testat, men passar inte riktigt oss. Och, det här må låta sjukt drygt men, jag gör det bättre själv.

Så till pastasåsen, som föll oss på läppen

Mild räkpasta
4 port
300 gram morötter
300 gram rödlök
1 fänkål
1 vitlöksklyfta
3 msk tomatpuré
1 burk hela tomater
2 dl creme fraiche
1/2 buljongtärning
1/2 msk äppelcidervinäger
1 tsk curry
1 burk (400 gram) räkor
salt 
svartpeppar

Gör så här
Skala och skär morötter i 1 cm stora tärningar. Finhacka lök och strimla fänkål. Fräs dem i smör med vitlök och tomatpuré, i fem minuter. Tillsätt en burk hela tomater, creme fraiche, 1 dl vatten, buljong, vinäger, curry samt 1 tsk salt och 1 krm svartpeppar. Låt puttra i fem minuter.

Mixa såsen med en stavmixer direkt i grytan. Låt räkorna rinna av och tillsätt i grytan, låt dem bli varma. Servera såsen med nykokt pasta.

Jag gillade såsen starkt! Men skulle gärna plocka bort burkräkorna och istället toppa rätten med en näve skalade färska räkor. Eller varför inte smula en riktigt salt fetaost över, tillsammans med ett gäng svarta oliver?

* det var väl så han sa, Forrest?