Tant Russins bak

Upp till bevis!

2012-03-03T10:07:00.000+01:00

Haussat var namnet. Dubbel dubbel - dumplingsstället på Kastellgatan här i Göteborg. Ingen bordsbokning (vad är grejen med det?), utan det är bara att chansa, vara ute i god tid, eller hänga i baren och hoppas på det bästa.

Vi bestämde oss för att mötas upp vid öppningsdags, det vill säga klockan 17. Jag var lite tidigt, en kvart eller så, och blev väl lite förvånad då det redan börjat köas utanför dörren! Inredningen är sparsam, bord och bara pallar att sitta på. Furuplank klädde nästan hela rummen, och materialet gjorde sig påmint i akustiken för jäklar vad skränigt det blev när stället blev fullt.

Bilden har jag lånat från Nöjesguiden.

Men maten då? Vi blev rekommenderade en Shandog-meny: en blandning av dumplings, wonton, mantao, sallader, såser och ris. Medan vi väntade på maten fick vi lite cassavachips och pumpachutney att knapra på, gott!

Dumplings och wonton är båda fyllda degknyten. Mantao är ett ångkokt kinesiskt bröd som man fyller likt en liten hamburgare. Dubbel dubbel satte full pott rent smakmässigt, det måste jag säga! Mantao med anka (tempeh för vegetarianen) och hoisinsås, dumplings med nöt-, lamm- och fläsk- och tofufyllning, picklad rättika och gul morot, koreansk gurksallad, krispig potatissallad. Dipsåser med smak av lök- och chili, sesam och svart vinäger.

Personalen var trevlig och kunnig och svarade gärna på frågor. Dessutom fanns det kinesisk öl på menyn. Det som gjorde mig lite besviken var konsistensen på dumplingsen och wontons, några fastnade i pappret i ångkorgen. Några föll sönder när man lyfte dem. Men jag är beredd att förlåta, för det var en riktig smakfest! Vi betalade 175 kr/p för kalaset, vilket jag tycker är prisvärt.

Anledningen till att vi träffades igår, förutom att vi faktiskt tycker om att hänga med varandra, äta och dricka, var att vi skulle utse vinnaren i Halv Åtta. Emma avgick med den totala segern! Stort grattis! Ett genialt val av tema, och väldigt väl utfört. Den hemmagjorda bearnaisesåsen var det som avgjorde var min röst hamnade. Den 21:e april då kör vi igen, och börjar hemma hos mig. Stay tuned.

Från en del av Asien, till en annan: nu måste jag börja packa för min avfärd mot Haiphong. Väderprognosen säger 26 grader och sol. Arbetsgivarprognosen säger jobb. Vi får se vad det bjuds på. 16 timmar flygtid har jag framför mig, ensam, så det gäller att ladda med pocketböcker och musik.

Vi hörs hörreni, se nu till att behålla våren här i Sverige!

A blast from the past

2012-02-29T19:47:00.002+01:00

Nu börjar det närma sig självaste tacodag.. hrm fredagen. Jag har alltid gillat konceptet med tacos, och skäms inte för att säga att jag gärna äter svensk tex mex. Och det är väl ett grymt alternativ till myskvällsmat á la köpepizza?

Jag har nog alltid haft en thing för tacos. Ända sedan det dök upp första gången i köket på Den Stora Ön i Väst. Fick 12-åriga Kim välja vad vi skulle äta, ja då kunde man lita på att det blev tacos. Det gick även så långt att när det var dags att önska sig något vid födelsedagar, konfirmation och julklappar, ja då bestämde jag mig för att börja samla på Saga Forms TexMex-servis. Fattar ni nu hur långt nere i tacos-träsket jag var?

När jag vid 16 års ålder flyttande hemifrån, då skydde jag den där servisen som pesten. Lika snygg som jag tyckte den var först, lika ful tyckte jag den var då. Jag tyckte väl att jag hade vuxit ifrån den och att det var dags att skaffa sig en mogen smak. Den fick helt enkelt stanna hemma på mammas och pappas vind. Där har den legat och bokstavligt talat samlat damm fram tills att min föräldrar förra året bestämde sig för att rensa på vinden. Mamma ringde och frågade om jag ville ha TexMex-servisen, men eftersom jag hade minnen om dess avskyvärdhet tyckte jag att den kunde de ge bort till någon stackare, alternativ slänga.

Det var Michael som hejdade mig, och tyckte att vi kunde väl i alla fall titta på den. Motvilligt gick jag med på det. Och återigen föll jag för den, ungefär 15 år senare. Gammal kärlek rostar aldrig? Lagringen hade gjort servisen kitschig och 90-tals retro. Den fick helt enkelt följa med hem. Bra jobbat där Michael! Jag säger fortfarande inte att jag tycker den är snygg, men den är kul. Och "charmig".

Sist vi bjöd hem mamma, pappa och syrran, då var det givetvis mexikanskt som serverades. För att få njuta av de härliga skålarna, glasen och tallrikarna. För att inte tala om skedarna och gafflarna! Se bara! Känner ni igen dem?

Det serverades dock inte vanlig tacos, utan mer åt vad jag vill tro är äkta tex mex. Fisk kryddad med chili, spiskummin och koriander, Margarita, svarta bönor, vitkål, mangosalsa med tequila, guacamole och en salsa på tomatillos.

Salsa Verde
500 g tomatillos
ett gäng jalapeños (smaka dig fram)
1 liten silverlök
1 vitlöksklyfta
2 dl färsk koriander
salt

Gör så här
Mixa samtliga ingredienser, pröva dig fram till rätt styrka med jalapeños. Smaka av med salt.

Det blir en syrlig, stark och smakrik sås. Ett alldeles utmärkt alternativ till en vanlig tomatsalsa, och visst är det alltid kul att variera sig lite? Tomatillos är, vad jag kan utläsa, ingen tomat egentligen utan mer besläktad med krusbär. Den ser lite ut som en physalis med sitt spröda hölje, och under höljet döljer sig en grön liten tomatliknande sak. Smakar lite syrligt och nästan pepprigt och används i det mexikanska köket. Jag tror det kan vara svårt att få tag på färska tomatillos i Sverige, något som vet bättre? Jag köpte konserverade på Extreme Food här i Göteborg.

Undrar om det var mitt undermedvetna som fick mig att rulla vietnamesiska vårrullar förra veckan? Inte så konstigt i så fall, för på lördag åker jag nämligen till ovan nämnda land. Företaget jag jobbar på har ett kontor i Haiphong, som ligger en bit utanför Hanoi, och jag ska fara dit för att försöka lära dem det som anses vara min specialitet. Spännande på många sätt och vis!

Det slog mig faktiskt inte förrän biljetten var bokad, att jag precis hade lagat vietnamesisk mat. Jag ser fram emot att få stifta en djupare bekantskap med (mat-)landet Vietnam. Tjänsteresa förvisso, men äta bör man ju ändå. (Vilken tur man har som har skaffat sig mat som hobby, och inte typ frimärkssamling eller fågelkonservering. Jag menar att äter gör man ju överallt, värre är det med fågeluppstoppning.)

Ni som har varit i landet, något speciellt i mat eller dryckesväg jag bara måste testa?

En utmaning som bar frukt

2012-02-27T22:59:00.000+01:00

Kräsen är jag inte, det vet ni väl vid det här laget. Men frukt i mat alltså. Äpple i kalla såser/rätter går bra. Citrussaft och -skal är gott. Fikon och russin kan också funka. Geléer, chutneys och liknande - visst! Men när folk börjar snacka om ananas på pizza och banan i gryta, då vill jag skicka dem till Guantanamobasen eller iallafall Azkaban för lite uppsträckning. Jag tror det är det här med frukt i varm mat som är mitt problem. Men, vad vore livet utan utmaningar? Det tog emot, men jag gjorde det till slut. Aprikoser i grytan.

Tagine är en marockansk lergryta med ett koniskt lock. Formen gör att ångan fångas upp och faller tillbaka på maten. Jag tänker mig att det är lite som vår romargryta. Grytorna man tillagar i Taginen kallas lämpligt nog också Tagine. En gång för hundra år sedan var jag i Marocko och åt någon form av köttbullastagine med katrinplommon(!) som smakade som en dröm. Bra matminne.

Jag har ingen Tagine, har dock hört att IKEA säljer, men en vanlig gryta har jag och det visade sig att den dög bra för att göra en marockansk kikärtsgryta.

Tagine utan tagine
eller marockansk veggogryta
4-5 port

2 små gula lökar
3 vitlöksklyftor
1 kanelstång
5 tsk harissa (jag använde Green Harissa)
1 tsk sött paprikapulver
1 tsk sambal oelek
saft från 1 citron
1 palsternacka
1 morot
1 bit kålrot
1 stor sötpotatis
½ aubergine
½ squash
2 burkar krossade tomater
1 pkt saffran
2 dl vatten
1 tsk socker
1 burk kokta kikärtor
1 dl torkade aprikoser
1 röd paprika
salt, peppar

matyoghurt
kamutvete

Gör så här
Börja med att skala och hacka samtliga rotfrukter i kuber. Skiva auberginen och squashen. Finhacka lök och vitlök, fräs glansiga i olivolja. Tillsätt kanel, harissa, paprikapulver, sambal och citronsaft. Släng i alla grönsaker och låt fräsa med någon minut. Tillsätt tomater, saffran, vatten och socker. Låt grytan sjuda tills kålroten är nästan mjuk, det kan ta upp till en halvtimme. Häll i kikärtorna och paprikan delad i mindre bitar. Smaka av med salt och peppar. Strimla aprikoserna och låt sjuda med en stund. Couscous är väl egentligen det mest korrekta att servera till, men jag föredrar något grövre så som matvete.

Bra söndagsmiddag - nästan långkok (var går gränsen för ett långkok egentligen?). Kryddorna gjorde grytan kraftig och smakrik, och kikärtorna tog mycket smak. Lite spicy, väldigt värmande och riktigt riktigt gott. Nästan ännu godare dagen efter, så kryddorna satt sig ännu mer. Frukten då? Inte illa, inte illa alls, men det kommer att dröja innan ni ser något bisarrt som Flygande Jakob på den här bloggen.

Uppladdning

2012-02-26T11:20:00.000+01:00

Söndagskänslan bubblar i mig som en nykolsyrad lightcola. Lite rastlöshet, lite otålighet, men mest känslan av att man vill att dagen ska vara väldigt väldigt lång. Städa behöver vi göra, sen så skulle jag vilja ta en lång promenad i solen. Räkningarna ska betalas, och helst vill jag göra någon form av väl genomtänkt söndagsmiddag. Vad behövs göras mer? Jo, slappa lite, och kanske skrota runt en aning. Kramas. Ladda med energi för vad jag misstänker blir en ganska påfrestande vecka. Mer om det framöver.

Ett bra sätt att tanka energi (både mentalt och kalorimässigt) är att gå ut och käka med folk man tycker om. Igår: Krogveckan på Hos Pelle. Restaurangen är fin och prydlig, utan att man känner sig obekväm. Mysig utan att vara för mycket vardagsrum. Surdegsbröd och ett asgott knäcke fick börja kvällen. Vi bestämde oss alla tre för att äta anka till huvudrätt. Konfiterat anklår med aigre douxsås och pak choi närmare bestämt. Vad gott det var! Ankan var så mör, och såsen passade utmärkt till. En skål med smörigt potatismos serverades till. En väl tilltagen portion som kändes genomtänkt och vällagad.

Brödpuddig med vaniljglass avslutade besöket. Ljummen brödpudding med smak av kanel, mandel, choklad och något russin. Ett ägg, som gärna hade fått vara större, serverades till. Brödpuddingen var väldigt god, om än också väldigt mäktig. Jag åt inte ens upp allt, kan ni fatta? Puddingen gav ändå mersmak och jag är numera väldigt sugen på att göra en egen variant på hemmaplan.

Servicen var genomgående bra. Trevlig och mjuk personal, som kunde sina grejer. Detta var mitt första besök på restaurangen, men jag kommer garanterat se till att gå tillbaka snart. Först och främst tack vare ankan.

(Ankan på bilden har ingenting med Hos Pelle att göra. Bildkälla.)

Nu är det dags att sätta lite fart, om den här dagen ska gå enligt plan.

Allt ska man behöva göra själv

2012-02-24T21:50:00.001+01:00

När vi var i London påsken 2010 tog Michaels polare med oss till en vietnamesisk restaurang. Det var livligt, det var BYO, det var varmt, det var stökigt och jag har ingen aning var det var. Men mitt tydligaste minne därifrån var de goda fyllda rispappersrullarna, springrolls*, vi åt. Sedan dess har det byggts upp ett vansinnigt sug efter dessa fräscha rullar. Jag har väl inte direkt letat ihjäl mig på stadens alla restauranger, men hur som helst har jag inte ätit det sedan dess. På väg hem från jobbet i veckan rullade jag förbi en asiatisk butik och bestämde mig för att helt sonika göra egna springrolls.

Vietnamesiska vårrullar med dip
8 rullar

8 rispapper
1 avokado
ett paket färska sockerärtor
250 gram skalade räkor
8 minimajs
en näve cashewnötter
krispsallad
färsk koriander

dip (Nouc Cham)
2 msk socker
2 dl vatten
drygt 1 tsk sambal oelek
1 stor vitlöksklyfta
juice av 1 lime
2 msk fisksås
färsk koriander

Gör så här
Börja med dipsåsen, den mår bra av att stå till sig lite. Koka upp vatten och lös upp sockret i det. Tillsätt sambal, riven vitlök, limejucie, fisksås och koriander. Smaka av, det ska vara en bra balans av syra, hetta och sötma. Justera med lime, sambal eller lite socker. Låt stå till servering.

Skär avokado på längden och hacka cashewnötterna. Dela majs en gång på längden. Riv krispsallad i bitar. Koka upp vatten i en bred traktörpanna, doppa ett rispapper i taget i några sekunder. Lägg pappret platt på en skärbräda, det klibbar ihop ganska lätt. Lägg fyllningen på rispapprets ena sida, vik in ändarna och rulla ihop. Fortsätt med övriga rispapper. Dippa rullarna i såsen, ät gärna med händerna! Jag åt tre. Men sen så har det varit en lång dag och jag var hungrig. Men mest av allt var det så galet gott.

Fräscha rullar med många olika smaker och texturer. Till det, dippen som gör volter i munnen. Tillsammans: ett äkta matfyrverkeri! När man pratar med sig själv när man äter (fyfanvadgott, jajäklarvadgrymduärkim) då vet man att man lyckats.

Jag har ett par rullar kvar, som jag lindat in i plast och hoppas att de ska hålla sig fräscha i alla fall en dag till. Världens bästa lördagslunch tror jag bestämt.

De här vårrullarna var helt klart en värdig start på helgen! Imorgon tar Michael och jag en tur till Trollhättan och Junkyards butik för lite (förhoppningsvis) kvalificerad shopping. Runt kvällningen ska jag testa Krogveckan för första gången. Två rätter för 200 kronor, på anslutna restauranger. Den pågår till den 29:e februari, så än finns det tid. Skynda fynda! Vi stämplar in hos Hos Pelle imorgon kväll och jag har goda förhoppningar.

*har även hört summerrolls.

Nu alla barn blir det sångstund

2012-02-23T22:55:00.000+01:00

Jag har sjungit rotfrukternas lovsång förr. Och kommer göra det igen. Jag är varken ensam om det, eller först. Så fort jag tänker på palsternacka (oftare än ni tror!), så dyker den här låter från Klas Klättermus upp i skallen.

Grönsaksätarvisan
"Den som jämt har kött till mat
och skinkor hela dagen,
han blir så däst och trött och lat
och väldigt tjock om magen.

Men
den som äter palsternackor
han går inte av för hackor,
morot, selleri och dill
är inte heller illa.

Han blir så lagom mätt i magen,
glad och munter hela dagen,
får sån spänst i bena att han
inte kan stå stilla.

Den som bara vill ha kött
och äter sina vänner,
han blir så däst och lat och trött
och får så fula tänder.

Men
den som äter palsternackor
han går inte av för hackor,
det finns kraft i morotssaft
för den som håller stilen

han blir så snäll mot dem han känner,
han får så många goda vänner
och får väldigt fina tänder,
liksom krokodilen!"

Konstigt att den här sången inte fått sig ett uppsving, för den ligger ju verkligen i tiden. Varsågod Vegan-rörelsen, för den idén.

Eftersom jag är bättre på att laga mat än vad jag är på att sjunga så bjuder jag er på veckans soppa.

Palsternackssoppa som inte går av för hackor
4 port.

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
300 gram palsternacka
200 gram mjölig potatis
1/2 dl hackad persilja
2 msk fond (brynt schalottenlök)
1 liter vatten
2 dl mjölk
salt
peppar

stor mängd svamp
smör
vitlök
persilja
salt
peppar

Gör så här
Hacka lök och vitlök, fräs glansig i olivolja. Skala och hacka palsternacka och potatis i bitar, låt fräsa med någon minut. Häll på vatten, persilja och fond. Låt sjuda tills rotfrutkerna är mjuka. Undertiden delar du svampen och steker den med mycket smör, vitlök och persilja. Mixa soppan lätt med en stavmixer, personligen tycker jag att det kan få finnas en del hela bitar kvar. Häll på mjölk och koka upp. Smaka av med salt och peppar.

Häll upp soppan i skålar och toppa med en rejäl hög svamp. En liten hög finriven parmesanost hade nog inte varit dumt heller.

Bild? Den besparar jag er just idag, jag fick inte riktigt till det. Och eftersom ni alla säkerligen vet hur en palsternacka ser ut tänkte jag istället pryda den här inlägget med en bild på hur palsternackan blomma ser ut. Fin, eller hur?

Källa

Update: Åsa hittade den på You Tube! Lyssna och njut.

Ich bin nicht eine Wiener

2012-02-21T20:35:00.000+01:00

Är semlan ett sådan fenomen som delar svenska folket itu (så som Ranelid)? Semla är inte min typ av bakverk, men som sagt så bakar jag ju gärna.

Till dagens kafferep gjorde jag en enkel variant, en wienervariant. Wiener och wiener, smördegsvariant är närmare sanningen. Smördegsplattor som får tina, forma dem gärna lite runda. 225 grader, i tio minuter och sen ska de svalna ordentligt innan man skär av ett lock och fyller med vad-det-nu-är-man-vill-ha. Jag gjorde en mandelmasseröra på oskalad sötmandel, florsocker, mjölk och lite kardemumma. En klick grädde, och sen monterar du locket. Enklare byggsats än på IKEA.

Frasigheten visste inga gränser, och semlan blev lätt som en fjäder. Mandelmassan blir mer nötig med mandelskalen och när du gör mandelmassan själv kan du välja hur söt du vill ha den.

En överraskning väntade mig när sällskapet anlände. Det är ju på det här viset att nästan varje tisdag vankas det kafferep hemma hos oss. Kafferep och tv-serietittande. Jag "offrar" mig allt som oftast och testar nya och gamla bakverk på den tappra truppen. Win-win! Och ännu mer win för mig idag då jag fick två paket! Som tack för alla godsaker. Man blir ju blödig för mindre, tack ska ni ha. Paketen var från Bagaren & Kocken, så de har numera säkrat framtida sötsaker också.

Nä nu får det vara nog med semlor, jag har inte ätit en enda, men har ändå tröttnat. När är våffeldagen?

Jag RASAR

2012-02-20T17:13:00.000+01:00

Det är något som är ruttet i restaurangvärlden Göteborg. Njae, nu kanske jag är lite dramatisk, men det är något som är skevt iallafall. Jag har länge funderat på det här, och tänkt skriva ett inlägg om något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Nämligen desserter. Jag äter ute en del, det är liksom så som vi umgås i stora delar av min bekantskapskrets. Äta ute, eller äta hemma hos någon. Hur som helst äter vi. För att det är gott, för att vi gillar mat och för att aptit är något bra. Jag har sån tur jag att jag delar intressent för god mat med mina nära och kära.

Även om det äts en del ute, så vill jag verkligen inte påstå att jag testat alla restauranger i Göteborg med omnejd, men jag tycker mig se ett mönster. Det här med desserter, det är inte många som tar det på allvar. Creme brulée. Pannacotta. Glass med chokladsås. Chokladfondant, men då får man ha tur. Baklava. Chokladtryffel. Tiramisu. Am I right? Är man mer inne på fine dining tror och hoppas jag att desserterna är mer uppfinningsrika än så, men där har jag inte nog underlag att göra ett uttalande.

Jag tycker ovanstående exempel är goda desserter, missförstå mig inte, men jag har liksom sett det där förut, och dessutom tycker jag ganska ofta att jag gör det bättre själv. Desserterna känns ofta ofullständiga och som jag sagt innan utan fantasi och helhet. Det finns några undantag som jag stött på: Hello Monkey och Sjöbaren är några jag kommer på på rak arm. Där har jag ätit värdiga desserter. Och då menar jag inte värdiga mig (okej lite då), utan värdiga den maten som jag precis ätit, en värdig avslutning helt enkelt. Jag gissar att det hör ihop med att "statusen" på desserterna helt enkelt inte är lika hög som hos övriga rätter. Inte lika ball att vara konditor som kock helt enkelt.

Jag längtar efter att bli överbevisad: så har ni något tips på ett ställe där de serverar god mat och fina desserter till rimliga priser - ge mig! I Göteborg främst, men jag är inte främmande för andra förslag.

Typ av dessert jag vill ha: Smördegsinbakad västerbottenost med björnbärsmarmelad och friterad persilja (Sjöbaren) eller Vit choklad- och persikoparfait med kiwisalsa och jordgubbschips (Hello Monkey).

Vad jag ofta istället får: Pannacotta med hallonsås.

Och till krögarna: det är dags att ta desserterna på allvar hörreni!

Imorgon är det en stor högtidsdag, det vet ni ju. Michael påminde mig, inte så konstigt kanske eftersom han är en semmeljunkie av rang. Semlor är inte riktigt min grej, det är likadant som med vanliga tårtor: för mycket vispad grädde helt enkelt. Men bakar det gör jag mer än gärna. Får se imorgon vad det blir för typ av semla. Jag spånar på någon form av weinersemla.

Känner du för att göra ett annorlunda semmelbak i år kan jag rekommendera Semmelmuffins: snabbt och enkelt och gott! (Klicka på bilderna för att komma till inläggen)

Ett mer traditionell semla, med fullkornsmandelmassefyllning*, som jag gjorde förra året, hittar du här hos gp.se.

Kanske jag borde skriva något om vår kväll på Oakleys också, men jag gör det när sviterna efter den utekvällen lagt sig. Alltså inte än. Om man vill vara lustig skulle kunna kalla det en riktig Kristus-fylla, dvs återuppstånden först på tredje dagen.

*Som Anne påpekade, fullkornsmandelmassa...? Oklart hur oskalad mandel och rårörsocker blev fullkorn.

Pimp my pizza

2012-02-18T11:27:00.002+01:00

Igår gjorde jag som Fröken Dill, nämligen lagade Fredagspizza. Efter en ganska lång och förkyld vecka kändes det som bra comfort food. Jag som hela hösten och vintern gått runt och känt mig väldigt kaxig för att jag inte varit förkyld eller sjuk en enda gång. Det får jag äta upp nu. Smaksinnet är lite avtrubbat tyvärr, rödvinet smakade inte alls bra till (och då är det illa!), men pizzan, den smakade förträffligt.

Jag körde snabb-varianten på pizzabotten: fullkornstortillabröd, men vägde upp det med att toppa pizzan med egenpicklad rödlök. Tillsammans med tomatpuré, stekta skogschampinjoner, stekt renskav, getost och timjan blev detta en fullträff till pizza.

Picklad rödlök
2 rödlökar
3 msk ättikssprit (12%)
6 msk strösocker
9 msk vatten
saft av 1/2 citron

Gör så här
Skiva rödlökarna mycket tunt. Blanda ättika, socker, vatten och citronsaft. Vänd ner rödlöken och låt stå gärna två timmar eller mer. Blanda om då och då. (Man kan även koka upp vätskan och hälla på löken, jag misstänker att det går fortare så).

Den picklade rödlöken kan du ha till det mesta: som tillbehör till grillat och stekt kött och fisk, som topping på snittar och smörgåsar, i sallad, till tacos.

Jag har två små burkar kvar i kylen, där jag tror de håller sig ganska länge. Misstänker dock att jag kommer vara och nalla i de där burkarna så fort jag kommer åt... för så gott det är, och passar till nästan allt! Dessutom får löken världens radioaktiva neonrosa färg, hur fint som helst.

Under dagen ska jag försöka att driva ur förkylningen ur min stackars kropp, någon som har numret till Max von Sydow?, för ikväll promenerar vi ner till Tredje Långgatan för mat och show på Oakleys. Ha en bra helg!

Från pulver till gryn via rågkorn

2012-02-17T09:00:00.000+01:00

Jag är jättedålig på frukost. J-Ä-T-T-E-D-Å-L-I-G. Kanske är det till och med så att jag drar skam över hela släktet matbloggare när jag erkänner att jag länge, alltså i ÅR, ”åt” en Nutrilettshake varje vardagsmorgon. Nu när jag ser tillbaka på det så är jag ba': ”?” Kunde lika gärna druckit ett glas vatten, det är gratis och det får man inte kväljningar av. Den där "choklad"smaken, fy fan. Till dess försvar kan jag säga att det går fort, har lång hållbarhet och att det antagligen är bättre än att inte äta något alls.

Nu har jag avancerat: 1 skiva rågbröd med hela korn med smör. Ner i en liten påse och avnjuts tillsammans med dagens första kopp automatkaffe vid skrivbordet på jobbet. Efter tjugo minuters cyklande har jag jobbat upp en form av aptit, så det smakar inte dumt alls. Blev tipsad om smoothie av Plommonet, och det är väl inte helt omöjligt att jag lägger in den högre frukostväxeln så småningom.

På helgen däremot är det andra vanor. Ett tag åt vi fruktsallad varje lördag och söndag, till havrefras och naturell yoghurt. Det är gott det! Men jag har så svårt att hålla mig borta från havregrynsgröt, det kan i många avseende vara det bästa. Jag kan äta det som frukost, men även lunch och ibland har det blivit gröt till middag. Sällan på samma dag dock.

Här är senaste gröt-upplevelsen. Havregrynsgröt med blåbär, kardemumma och linfrön. Och för att öka på mättnadsfaktorn, toppas gröten med banan.

Blåbärsgröt med kardemumma
1 port

1 dl havregryn
2 dl vatten
1/2 krm salt
2 krm kardemumma
1 msk linfrön
1 dl blåbär
1/2 banan

Gör så här
Blanda gryn, salt, vatten, kardemumma och linfrön i en liten kastrull. Låt koka upp och sjud i 2 minuter, rör om då och då. Häll i blåbären, rör runt så att en del av bären mosas. Låt sjuda i en minuter. Toppa med en skivad halv banan och mjölk.

Jag gillar även ägg och bacon. Och mackor. Och färskpressad juice. Och kokt ägg med kaviar. Dock har vi sällan framförhållning nog att variera och utöka vår frukostrepertoar. Det kanske ändå kan vara en idé för mig att kolla in Månadens Sötsak som är just frukost? Blåbärsgröten får bli mitt bidrag.

Helgen i antågande, det är gôtt det! Idag blir det till att ta det lite lugna puckar på hemmaplan, för på lördag blir det ut att socialisera, äta ute, underhållas och dricka dryckespaket. Hade jag inte vetat att jag skulle med, hade jag varit avundsjuk.

Matbloggsträff och nästan nakenchock

2012-02-15T17:42:00.001+01:00

Det här med matbloggsträffar, jag kan inte nog prisa detta påfund och dess deltagare. Matnördar som äter, bjuder, pratar, peppar, berömmer, skvallrar. Om mat, javisst men även om andra aspekter i det som kallas livet. Vi fick återigen exil i Matrepubliken av Charlotta, och fick även träffa självaste Calle (aka pojkvännen). Temat var kärlek, kitschigt eller hur?

Ann-Louise var där med en passionerad quinoasallad med tillhörande hummus. Rebecka hade bakat hjärtlig roskaka. Sofie hade med Spidekaga och hjärtformade kärleksmums. Karin hade gjort paj med mycket kärlek, så även Linda. Lingonbröd direkt från ugnen fick vi av Charlotta. Johanna hade såklart med sig godaste knäckebrödet. Om vi var mätta och glada? Jadå! Vad vi kom fram till? Att aptit är sexigt.

Även Mårtenssons var där! Jojomen, om än inte i egna höga personer utan i kex-form. Jag lånade nämligen ett recept på svartpepparkex (mycket goda!) från dem, som jag bakade ut i hjärtform. Till kexen, och morotsstavar, hade jag gjort en röra/gucka/spread/dipp av kronärtskockshjärtan och cannellinibönor. Svingod om jag får säga det själv.

Röra av kronärtskocka och bönor
1 burk konserverade kronärtskockshjärtan
1 burk cannellinibönor
1 klyfta vitlök
½ dl crème fraiche
½ dl riven parmesanost
1 msk olivolja
salt
svartpeppar

Gör så här
Mixa kronärtskockorna, cannellinibönorna och vitlök. Vill du ha lite bitar i röran, mixa lite halvdant. Annars kan du mixa den helt slät. Rör i crème fraiche, ost och olivolja. Smaka av med salt och peppar. Dippa allt du kommer åt! Eller bred på kex/bröd. Eller ha som tillbehör till sallad. Eller ät med sked.

Jag tror även att dippen gör sig fint utan mejeriprodukterna, den blir krämig nog ändå. Lite citronsaft i kanske, och lite hett paprikapulver?

Idag hade jag tänkt att dra till simhallen efter jobbet. Jag har nämligen anmält mig till Vansbrosimmet, det "riktiga" den här gången. Men i morse hittade jag inte min baddräkt och dessutom så... ja, det var den enda ursäkten jag behövde. Jag känner mig inte så upplagd på att streaka i Valhallabadet i rusningstid. Till helgen kanske..? (obs. simma inte streaka).

Idag får det istället bli bloggläsande, restätande och Mästerkockstittande. Dessutom ligger det avsnitt av bland annat The Walking Dead, Äkta människor, Once Upon a Time och HIMYM på lager. Jag har även en sprillans nylånad bok, Sömngångerskan av Essie Fox, att läsa till nästa bokcirkelträff. Oj oj, det är mycket nu.

Min helg mol allena

2012-02-13T16:25:00.000+01:00

Blev på ett ögonblick inte alls allena. "Du kan väl komma upp hit så att vi kan få rå om dig". Ja men okej då. För eran skull Ma och Pa.

Frisk skärgårdsluft, färska räkor och lammstek. Och bäst sällskap.

Som sagt, det gick ingen nöd på mig. Nu är det ny vecka och nya tag som det så käckt heter. Veckan börjar iallafall himla bra, för ikväll är det matbloggsträff i Matrepubliken!

Vi dricker ändå Zoegas

2012-02-11T09:46:00.000+01:00

Får ni ofta oväntat besök? Det får inte vi. Jag vet inte om frekvensen av gevalia-besök står i direkt relation till följande faktum: jag inte öppnar dörren när det ringer på om jag inte vet att någon är på ingång. Vem vet vem som kan stå där: Jehovas vittnen, radiotjänst*, galen våldtäktsman (typ Babyface) eller, gud förbjude, några osnutna grannungar. Så ja, tant-poängen är skyhöga när det gäller oväntade påringningar. Nu har vi och för sig fått sånt däringa kikhål på dörren, så kanske kanske öppnar jag nästa gång du ringer på.

Om man inte är så (dörr-)skeptisk som jag är, så kan det hända att man får bjuda den oväntade på något till kaffet. Då har jag det (nej, inte jag för det var nämligen Pernilla som planterat det här snabbt groende fröet i min hjärna): Trifle!

Trifle är en engelsk dessert, där man varvar sockerkaka med grädde, vaniljkräm, bär och frukt. Men jag tänker att den nya triflen är: ta det du har hemma, blanda och ge! Lite mjuk kaka och bär från frysen, en banan, vispad grädde, riven choklad: som ni ser är möjligheterna obegränsade. Vi fick väntat besök i måndags, men jag bjöd på Trifle ändå.

Typ Trifle
4 pers.

4 chokladmuffins
1 burk kesella vanilj
225 gram frusna hallon
1 bit daim

Gör så här
Tina hallonen i mikron, skiva muffinsen. Varva muffinsbitar, hallon och kesella i glas. Toppa med hackad daim. Färdigt!

Jäklar var poppis den efterrätten (läs: jag) var, det blev succé. Smakade lite som en god och ogräddig tårta i portionsform. Det här kommer jag göra fler gånger, sanna mina ord!

Tankarna fortsatte att snurra efter att Triflen var uppäten: citronkaka, blåbär, lemon curd, chokladsås, maränger, banan, jordnötter. Ja ni hör ju, det är bara att börja "trifla" (kvalar väl direkt in på nyordslistan från Språkrådet 2012).

Om man vill bjuda på något omständigt till kaffet, då kan man göra macarons. I lördags morse satte jag igång detta mandel-socker-projekt. Tååååålamod. Digital våg. Petighet. Det gick bra! Jag gjorde enligt det här receptet, men bytte ut lite mandelmjöl mot kakao och fyllde macaronerna med nostalgisk Nötcreme.

Fötterna på bakverken flöt ut lite utanför hatten, men vad fasen, jag är ändå supernöjd! Det trista med macarons är att jag tycker de är bra mycket snyggare än vad de är goda... men alltid imponerar man på någon och då är det ju värt allt slit.

Jag har över helgen härbärgerat mig hos mor och far, vilket betyder att det inte går någon nöd på mig överhuvudtaget. "När mamma och pappa bjuder på räkor, då infinner man sig" - gammalt djungelordspråk. Vi hörs snart, hoppas ni har en fin helg!

*en historia jag ska berätta en annan gång.

Nääästa!

2012-02-09T17:33:00.002+01:00

Som andra rätt ut från Middagsfridkassen var ”Chèvrekyckling med äppelsallad”. Och det var ingen dålig utmaning som just den rätten hade framför sig, för juryn idag bestod nämligen av två kycklingskeptiker: Lotta och jag (traumatisk kycklingfiléupplevelse anno 2008). Inte nog med att vi sällan äter kyckling, frukt i maten är vi inte heller förtjusta i. Nu kanske det låter som om jag är väldigt kräsen, man faktiskt är dessa två saker nästan det enda som inte faller mig i smaken. Så, det var två hårda kritiker som tog sig an följande kycklingrätt:

Chèvrekyckling med äppelsallad
ca 600 gram kycklinglårfilé
180 gram chèvreost
2 majrovor
200 gram morötter
1/2 purjolök
1 äpple
1 buljongtärning
1 msk smör
1/2 tsk timjan
1/2 tsk dijonsenap
salt
svartpeppar

Gör så här
Sätt ugnen på 225 grader. Halvera kycklinglårfiléerna och lägg dem i en gunsfast form. Krydda med 2 krm salt och 1 krm svartpeppar. Smula över chèvren (jag skar dem i rundlar) och gratinera i mitten av ugnen i 25 minuter.

Koka ris/gryn till 4 personer. Koka upp 1 liter vatten med 1 buljongtärning i en kastrull. Skala och skär majrovorna och morötterna i stavar. Koka i tre minuter, häll av buljongen (spara 2 msk) och lägg grönsakerna åt sidan.

Skölj och strimla 1/2 purjolök. Kärna ur och skär äpplet i tunna klyftor. Fräs purjon och äpplet i smör på medelhög värme i 3 minuter.

Blanda buljongvatten, timjan, senap, 2 krm salt och 1 krm svartpeppar i en skål. Tillsätt grönsakerna och frukten. Blanda.

Servera kycklingen med riset/grynen och äppelsalladen.

Vad blev då utfallet? Det smakade ganska gott, no more no less. Vi saknade någon form av sås till, den smälta osten gjorde det krämigt, men ändå blev det lite torrt. Ett stort plus att det var kycklinglårfiléer istället för vanliga filéer (Broilervarning!). Frukt i mat, det funkar sällan för mig, speciellt inte om den är varm/ljummen. Förövrigt föll salladen mig i smaken, speciellt den fina och bortglömda majrovan.

Jag hade nog valt att krydda kycklingen mer, samt att ha smulat på osten efter halva tiden, den förångades nästan helt. Osten förresten bidrog till ett plus i kanten för: ost är ost och ost är gott!

Sammanfattningsvis: Ingen rätt direkt skapad för mina smaklökar, men helt okej. 2,5 av 5.

Nu är det snart helg hörreni, vad gött va? Något annat som är himla trevligt är att när jag cyklar (dubbdäck ftw) hem från jobbet runt 16-tiden, då behöver jag inte ens ha på cykellampan. Oh the Joy!

Jag är gräsänka fram till måndag, så vi får se vad som händer och sker i helgen, jag kanske borde passa på att komma hem klockan 05 varje morgon, äta pizza och dricka folköl? Eller så somnar jag i vanlig ordning i soffan strax efter Skavlan, men ett halvt glas rödvin bredvid mig. Hursomhelst, så tror jag att det här med gräsänkandet är klart överskattat.

Har juryn enats om ett utslag?

2012-02-07T20:01:00.000+01:00

Juryn, det var idag Michael, Skolm, Stickan och jag. Vad vi skulle bedöma? Thaiinspirerad kolja från Middagsfrid.

Först och främst måste jag berätta om hur jag imponerades av råvarorna som vi fick hem. Mycket var färskt: fisk, kycklinglårfiléer, blandfärs och inte att förglömma alla jättefina grönsaker (världens snyggaste fänkål!). Det börjar bra!

Rätten var lättlagad utan knepiga moment. Här är receptet i sitt originalutförande (alltså direkt från Middagsfrid):

Thaiinspirerad kolja
1 bit ingefära
2 lime
ca 600 g koljafilé
1⁄2 purjolök
1 röd paprika
1 klyfta vitkål (ca 400 g)
250 g broccoli
1 burk kokosmjölk

4 portioner valfritt ris
1⁄2 krm cayennepeppar
1 msk smör
1 vitlöksklyfta
salt & svartpeppar

Gör så här
Skala och finriv 1 bit ingefära (2-3 msk) och lägg i en bunke. Skölj och riv skalet från 1 lime och lägg i bunken med ingefära. Tillsätt saften från 1 lime, 1⁄2 tsk salt, 1 krm svartpeppar och 1⁄2 krm cayennepeppar i bunken. Lägg ner ca 600 g koljafilé i bunken och gnugga in marinaden.

Koka valfritt ris till 4 personer. Halvera 1 purjolök på längden. Skölj och strimla 1⁄2 purjolök. Skär 1 röd paprika och 1 klyfta vitkål (ca 400 g) i 1 cm breda strimlor. Skär 250 g broccoli i buketter och bitar.

Smält 1 msk smör i en traktörpanna och fräs purjon, vitkålen och broccolin på medelhög värme i 5 min. Tillsätt 1 burk kokosmjölk, 1 pressad vitlöksklyfta, 1 tsk salt och 1 krm svartpeppar i pannan. Koka upp och låt puttra under lock på medelvärme i 2 min.

Tillsätt fisken med marinaden och paprikan i pannan. Låt sjuda under lock på medelvärme i 7 min. Skär 1 lime i klyftor. Servera fisken och såsen med riset och limeklyftorna.

Oj, vad mycket mat det blev! Minst sex portioner räknade jag det till (matlåda - woho!). Lite för mycket grönsaker i förhållande till fisk och sås.

Och till väsentligheterna: smaken. Koljan, en helt klart underskattad fisk, var riktigt god, marinaden gjorde sitt och man kände verkligen att den var färsk. Kokssmaken var "lagom" tydlig, även om vi önskade att konsistensen på såsen kunde vara krämigare. Grönsakerna blev mjuka utan att tappa tuggmotstånd. Bra mix av grönsaker! Om jag skulle gjort något annorlunda? Kanske lite fisksås och färsk chili, vi saknade den extra lilla stunsen. Överlag var vi dock nöjda och glada och utslaget ligger runt 4 russin av 5 möjliga.

Jag ser redan fram emot morgondagens middag, det här var ju kul!

Breaking news

2012-02-06T17:52:00.000+01:00

Oh Henry. Om bara världens ledare hade lyssnat ett uns på dig, då hade den här planeten varit så mycket trevligare att leva på. Det här kanske låter storslaget, men efter gårdagens tretimmars session med Mr Rollins, så blir man inspirerad, imponerad och rörd. Samhällsreflektioner, blandat med reseupplevelser och dråpliga vardagsbetraktelser. Humor, politik, kultur och samhälle – all in one. Han besöker Malmö idag (lite för sent för det kanske...) och Stockholm imorgon, så har ni möjligheten - GÅ!

Henry gillar också mat. Obs, bilden är ett montage.

Idag anländer min matkasse från Middagsfrid och jag är sådär förväntansfull över leveransen som bara en matbloggare kan bli. Hur ser råvarorna ut? Vilken kvalitet? Eko? Färska/frysta? Jag har bestämt mig för att låta bli att fingra och ändra i recepten, så under den här veckan kommer jag följa instruktionerna till punkt och pricka. Middagsfrid, upp till bevis! Även om jag vet att jag inte kommer bli någon matkasseprenumerant så ser jag fram emot lite inspiration och rolig matlagning.

Menyn ser ut som följande:
Mild räkpasta
Chèvrekyckling med äppelsallad
Thaiinspirerad kolja
Varm medelhavstallrik med halloumi
Wraps med örtsås

Jag har bjudit in lite kompisar under veckan, så jag får support i smaktestandet. Återkommer med utvärdering och kanske något recept. Vilken rätt tippar ni som smakvinnare?

Ni som äter och/eller köper Quorn då och då, håll utkik efter den här foldern som ska hänga i närheten av frysdisken. Den innehåller nämligen ett recept kreerat av Yours truly. Hurra!

Mer nyheter: Nu finns jag på twitter också (OMG. She's everywhere)!

Tweet tweet.

Julmusten varar inte heller till påska

2012-02-05T13:07:00.001+01:00

Jag har det för bra jag. I och med att det inte lagas kött på regelbunden basis i vårt hushåll, får jag ibland allmosor från Ma och Pa. Förra leveransen till mig, en bättre behövande karnivor, bestod av ett paket med revbensspjäll. Och inte vilka revben som helst, utan julmustglacerade. De gjorde sådan succé hos kockarna att de bunkrat upp med julmust för att slippa vänta tills påskmusten gör entré. Efter att ha smakat, så förstår jag dem. Finger lickin' gooood.

Julmustglacerade revbensspjäll
6 portioner
1 300 g tjocka revben, knäckta
salt och svartpeppar

3 dl julmust
3 krossade enbär
½ dl soja
1 kanelstång
3 nejlikor
1 stjärnanis
1/3 tsk chiliflakes
½ dl honung el sirap
1 msk färsk, riven ingefära

Gör så här
Värm ugnen till 175 grader. Koka ihop samtliga ingredienser till glacen och låt koka ner vätskan till halva mängden, det tar ca 5 minuter på hög värme.

Salta och peppra revbenen och lägg dem i en ugnsfast form. Pensla med glacen och ställ in i mitten av ugnen. Häll lite vatten i botten av formen och fyll på då och då så det inte blir torrt. Stek revbenen i 1,5–2 timmar, eller tills de känns möra när du sätter i gaffeln i dem. Vänd på dem då och då under tiden och pensla dem med glacen. Skär revbenen i portionsbitar och servera dem varma eller kalla.

Har man ingen glömd julmust i skafferiet och inte vill vänta till påska, då tänker jag att man kan testa med Coca Cola.

Och vet ni vad jag hade till? Rotmos! Jag vet inte vad det kom ifrån, men plötsligt fick jag ett sådant sug efter just rotmos. Jag tror knappt jag ätit det i vuxen ålder, men det var sannerligen dags. Fast det blev inte så mosigt, utan mer något som kan kallas för stomp. En bit kålrot, en morot och en potatis tärnades och kokades i buljong. Sen mosade jag dem lätt, och hade i salt, peppar färsk timjan och lite smör. SÅ GOTT! Men det var ju trots allt rotfrukter i, så vad annat kan man vänta sig?

Och så var det söndag igen... och knappt har man fattat att det var helg innan den försvann. Idag botar vi söndagsångesten med fika med kompis, middag på Texas Longhorn och spoken word med världens bästa (och grinigaste) Henry Rollins! Sämre söndag kan man ha.

Bästa bönan

2012-02-02T21:01:00.000+01:00

Lovorden har haglat över både My New Roots och Green Kitchen Stories i vissa delar av matbloggosfären.

Jag har varit inne och spanat ganska mycket, men aldrig lagat något därifrån. Jag har i ärlighetens namn tyckt att det har verkat lite fööör nyttigt och lite fööör hälsosamt. Alltså nästan lite provocerande... Men nu! En soppa med namnet ”White Velvet Soup” kan inte ens jag motstå. My New Roots gästbloggade på Green Kitchen Stories med det här receptet, så där gjorde jag två flugor på smällen.

Den innehåller två av mina favoriter: vitlök och blomkål. Och så något som hette limabönor. Jag är osäker om det är samma sak som de Stora vita bönor på burk som jag brukar köpa, men Stora vita bönor blev det. Dessa vita bönor är min favoritböna. Förutom kaffebönan, och chokladbönan, men de är ju i en helt annan kategori förstås.

Här hittar du originalreceptet, och så här gjorde jag.

Vit sammetssoppa
(eller soppa på rostad blomkål och SVB)
4 port

1 huvud blomkål
8 vitlöksklyftor
2 gula lökar
3 tsk olivolja
saft av 1 citron
Flingsalt
2 burkar stora vita bönor
½ liter grönsaksbuljong
½ liter vatten (+ ev mer)

Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Skär blomkål och gul lök i munsbitar, skala vitlöksklyftorna. Lägg allt på en bakplåtspappersklädd plåt, och drizzla över olivolja och salt. Rosta i ugnen i 40 minuter, grönsakerna ska ha fått lite färg. Låt grönsakerna svalna lite och mixa dem sedan med vita bönor, buljong, citronsaft och vatten. Spara några buketter blomkål och bönor att toppa soppan med. Häll över allt i en stor kastrull och värm upp soppan, tillsätt mer vatten om du tycker det behövs. Smaka av med mer flingsalt. Toppa soppan med någon bukett blomkål, ett par bönor och en nypa paprikapulver.

Rostningen av grönsakerna gör att de får en mjuk och söt smak, vilket blir prima tillsammans med bönorna. Krämigt, och ja sammetsmjukt med mycket smak. Syran från citronen är det som ger den sista fina touchen. Jag sällar mig i kön för att prisa både MNR och GKS. Hurra! Sarah B for president! och så vidare.

Idag åt vi soppa igen, men det är en helt annan historia.

Not so fond of herr Ågren

2012-01-31T20:51:00.001+01:00

Det sägs att man kan få ångestkänslor vid bakrus. Någon mer som skriver under på det? I och med jag sällan dricker alldeles för mycket eller gör något dumt på fyllan nuförtiden (hörde jag vuxenpoängen trilla in?) så är den där olustkänslan oftast ogrundad, men ändå.

Spenderar man hela dagen i soffan, då blir det inte bättre vill jag lova, så det bästa man kan göra är att vara riktigt produktiv. I söndags: grönsaksfondkok. Tro mig, jag har egentligen inget särskilt emot varken halv- eller helfabrikat, there I said it, och köpt buljong och fond är inget undantag. Detta var mest ett tids- och tålamodskrävande experiment.

Jag hade Amla Maters guide till hjälp, och ska du testa att göra egen så rekommenderar jag verkligen att du kollar där. Så här gjorde jag:

Grönsaksfond
- 1 bit kålrot
- 1 stjälkselleri
- 3 morötter
- ett par torkade trattisar (umamibomb)
- paprikapulver
- torkad timjan
- färsk persilja, med stjälkar och allt
- salt
- tomatpuré
- 2 gula lökar
- 4 vitlöksklyftor
- ett par kryddpepparkorn
- en klick dijonsenap
- svartpeppar
- lagerblad
- en skvätt vitvinsvinäger
- TID

Gör så här
Stek grönsakerna i lite smör i en stor kastrull, tillsätt övriga ingredienser. Häll på vatten så att det täcker grönsakerna. Låt koka i minst 4 timmar, häll på mer vatten efter hand så att det alltid täcker.

Låt allt rinna av i ett durkslag, sedan sjuder du buljongen tills du har en tjockflytande fond. Jag frös in min i ispåsar.

Tomatpurén var ett infall från min sida, och jag ångrade mig ganska snabbt efter att jag klickat i den. Men, mustig och god blev den, och nu väntar jag på ett bra tillfälle att använda den. Återkommer med rapport!

Obs! Hela den här batchen resulterade i 8 stycken iskubsstora tärningar, så vill du ha mycket fond, bör du satsa på en jäääkligt stor gryta.

Nästa dagen-efter: skaldjursfond.

Väx upp

2012-01-29T13:41:00.000+01:00

Klassikernas klassiker i baksammanhang måste väl ändå vara chokladbollar (eller vad du väljer att kalla dem, en ganska trött diskussion eller hur?). Trots det, eller kanske just på grund av det, har jag inte bakat chokladbollar på kanske en femton-tjugo år. Men när jag tog ut havregrynspaketet till frukosten i morse, då insåg jag att det var dags att ta sig an dessa godingar. Mycket har hänt med mig på femton år, och då tycker jag att även chokladbollarna kan få bli vuxna. Och det vi ju alla vad som skiljer unga från vuxna: alkohol (eller?).

Vuxna chokladbollar
30 små

75 gram mjukt smör
1 1/2 dl socker
1 krm vaniljpulver
4 dl havregryn
2 msk kakao
3 msk Triple sec

hackade hasselnötter
kokosflingor
pärlsocker

Gör så här
Rör ihop samtliga ingredienser. Forma till små bollar och rulla i hasselnötter, kokosflingor och/eller pärlsocker. Ställ i kylen, eller frys in dem. Ja eller ät dem med en gång. Jag tycker personligen att de är godast kalla. För den som är riktigt sockersugen är väl pärlsocker det rätta valet, men jag gillade nog de nötrullade bäst: knaprigt och inte så fasligt sött.

Varsågod Söta Saker, mitt bidrag till Månadens sötsak: klassiker.

Igår var jag mogen och vuxen hela kvällen, alltså drack alkohol (och åt god mat, skrattade, pratade, partytrixade). Så idag mår man precis som man förtjänar. Over and out.

En tur till Toscana

2012-01-28T09:55:00.002+01:00

När man avbryter varandra flera gånger under middagen för att säga "Vad grymma vi är", "Asså, det här var bara så jävla gott" och "Vad nöjd jag är", det måste bara betyda att maten var lyckad.

Igår kväll tog Michael och jag en tur tillbaka till sommarens semestermål Toscana. Från ett område söder om Siena i Toscana kommer pastasorten Pici. Pici är en lite knubbigare släkting till spaghetti. Det fina med den här pastasorten är att man inte behöver ha någon pastamaskin, eftersom den ska handrullas. Här hittade jag receptet och så här gjorde vi igår kväll.

Pici all'aglione
2 port

250 gram 00-mjöl
1 1/4 dl vatten
1 msk olivolja

2 burkar konserverade hela tomater
3 stora vitlöksklyftor
1/2 dl olivolja
2 nypor chiliflingor
salt

Gör så här
Börja med pastadegen: Sila mjölet ner i en hög på diskbänken. Gör en grop och tillsätt vatten och olja. Blanda ner mjölet i vattnet, försiktigt så att kanterna inte går sönder (här sket det sig för oss, men det gick bra ändå). Knåda degen tills den är smidig och slät, tillsätt mer vatten om du tycker det behövs. Lägg den att vila invirad i plastfolie i kylen i en halvtimme.

Fortsätt med tomatsåsen: Mortla vitlöksklyftorna. Låt tomaterna rinna av lite och skär dem i mindre bitar. Värm upp olivolja i en panna och tillsätt vitlöken och chiliflingorna. Fräs på svag värme tills vitlöken gulnat. Tillsätt tomaterna och låt puttra i drygt 20 minuter. Salta.

Nu ska du rulla picin, här kan det vara bra att vara flera. Här kan man göra på två olika sätt: antingen kan du kavla ut degen, skära den i remsor och sedan rulla dem. Eller så kan du göra som vi gjorde: dela degen i små bitar och rulla ut dem direkt. Hur du än väljer att göra så ska slutresultatet bli pastasnören som är cirka 1/2 cm i diameter. Det är nog en smaksak hur tjocka man vill ha dem, men tänk på att pastan sväller lite vid kokning. Lägg den färdigrullade picin på ett mjölat bakplåtspapper. Det här tog lite tid, så därför är det mycket trevligare om man är (minst) två.

När två personer rullar pici får pastan två olika karaktärer. Mina slarviga i förgrunden och Michaels exemplariska raka i bakgrunden.

Koka upp 4 liter vatten, när vattnet kokar saltar du rikligt och lägger i picin. Se till att pastan inte fastnar i varandra eller i botten. Efter några minuter kommer picin att flyta upp till ytan, och då låter du dem koka någon minut till.

Häll av pastavattnet och blanda picin med tomat-och vitlöksåsen. Servera med parmesanost i flagor och rödvin och du är i mat-himlen. Jag lovar!

Helt vansinnigt gott!
(trots att samtalet helt osökt gled in på binnikemask)

Jag trodde nästan att vi hade tagit oss vatten över huvudet när vi började med pastan. Jag har aldrig gjort pasta innan, men se, det gick ju hur bra som helst. Såsen smakar gudomligt, men jag tror inte att jag ska stå så nära någon idag...

Just det här med några få råvaror som blir något så ljuvligt, det är italiensk mat för mig. Jag ser fram emot att till sommaren göra den här rätten med färska solmogna svenska tomater.

Halv åtta hos Johanna IV

2012-01-25T21:02:00.000+01:00

Lite ur fas kan man säga, men nu kommer det: inlägget om höstens sista halv åtta-middag! Vi var visst busy bees under december, så vi fick hålla oss ändå till i lördags. Men det var det värt, för Johannas Nobelmiddag gick inte av för hackor!

Nobelfest var som sagt temat, och jag rotade fram mina gamla bal-handskar för att komma i form inför festligheterna.

Johanna välkomnade oss i långklänning med en bubblig fördrink innan hon försvann in i köket igen. Vi fick sätta oss till bords, finservis och allt, till en tolkning av 1999 års förrätt:

Jordärtskockspuré med skaldjurstoast
4 port

200 g jordärtskockor
½ dl vispgrädde
1½ msk smör
några droppar citronsaft
salt
vitpeppar

4 skivor formbröd
1 msk rapsolja
1 vitlöksklyfta
2 dl skalade räkor
1 tomat
1/4 rödlök
salt
nymald svartpeppar
4 kräftor
svart stenbitsrom

Gör så här
Skala jordärtskockorna och koka dem mjuka i lättsaltat vatten.
När de är klara häll av vattnet och mixa skockor, smör och hälften av grädden till en slät creme. Tillsätt några droppar citronsaft, salt och peppar. Smaka av och tillsätt mer grädde om du tycker det behövs.

Ta ut rundlar av formbröden och gnugga in vitlöksklyftan på alla sidor på bröden. Stek bröden i rapsoljan tills de är gyllenbruna. Finhacka rödlök och tomat. Dela räkorna i större bitar. Blanda räkorna med tomat, rödlök, salt och peppar. Fördela skaldjursröran på bröden, toppa med en kräftstjärt och svart stenbitsrom.

Ni vet det, jag vet det: jordärtskockor – MUMS. Och en sådan len creme sen. Tjusigt upplägg också! Skaldjur + jordärtskocka = sant

Till huvudrätten förflyttade vi oss till år 2004 och bjöds på oxfilé med fina tillbehör.

Helstekt oxfilé med potatiskaka, rödvinssås och rotfruktsragu
4 port.

700 gram oxfilé

potatiskaka (räcker till 8 pers)
2 1/2 paket bacon, skivad eller italiensk pancetta
5 st bakpotatis(ar), stora
1 msk maizena
200 gram parmesanost
2 msk basilika, färsk, finstrimlad
1 msk körvel, finstrimlad
1 tsk timjan
salt och peppar

rotfruktsragu
150 g purjolök, strimlad
1 msk smör
150 g morötter, tärnade
350 g palsternacka, tärnad
1/2 st apelsin
1/2 msk dragon, torkad
1 st grönsaksbuljongtärningar
2 1/2 dl vatten
1/2 tsk salt
1 krm peppar, nymald

rödvinssky
1 msk smör
1/2 st gul lök
1 st vitlöksklyfta
2 dl rött vin
1/2 msk kalvfond
1 krm torkad timjan
1 st lagerblad
1/2 msk maizena
1 nypa strösocker
salt och peppar

Gör så här
Börja med potatiskakan, den ska göras minst tre timmar i förväg:
Sätt ugnen på 185 grader. Kläd en avlång sockerkaksform med baconskivorna genom att lägga skivorna rakt över formen så att ändarna hänger ut på kanterna. Lägga baconskivorna som ”takpannor” där skivorna överlappar varandra.

Skala och riv potatisen och parmesanosten grovt. Blanda potatis, parmesanost, basilika, körvel, timjan och maizenamjöl i en stor bunke. Smaka av med salt och peppar.

Pressa ut vätskan från potatisblandningen och fyll den baconklädda formen. Vik över baconändarna så att skarvarna möter. Placera ett smörpapper ovanpå potatiskakan och ställ en tung form eller annat ugnståligt tungt material ovanpå för att potatiskakan ska ligga under press när den gräddas. Risken är annars att baconskivorna släpper från formen.

Grädda potatiskakan i mitten av ugnen i ca 60 minuter. När potatiskakan är klar så ska den kallna under press i kylskåpet minst 2 timmar. Det är för att man ska kunna skära upp potatiskakan i fina skivor. Det går också bra att förbereda kakan dagen innan.

Oxfilén:
Sätt ugnen på 150 grader. Putsa oxfilén och stek den gyllenbrun runt om i en stekpanna. Salta och peppra. Stek oxfilén medium med innertemperaturen ca 55 – 58 grader och låt filén sedan vila i folie ca 10 minuter.

Rödvinsskyn:Gör rödvinsskyn genom att fräsa lök och vitlök i lite smör i en kastrull. Häll på rödvin och kalvfond tillsammans med timjan, socker och lagerblad. Låt skyn koka ner till hälften och red av med lite maizenamjöl. Sila skyn i en finmaskig sil och smaka av med salt och peppar.

Rotfruktsragu:
Fräs purjolöken i 1 msk smör utan att den tar färg. Lägg i resten av smöret, morötter och palsternacka och låt det fräsa ytterligare några min. Häll i apelsinsaft och skal samt dragon. Tillsätt buljongtärningar och vatten och låt allt sjuda, ca 5-10 min tills grönsakerna är mjuka. Salta och peppra.

Oj oj oj, vilket vällagat kött. För att inte tala om potatisen. Och såsen... Festen i Blå Hallen kan slänga sig i väggen.

Det var snart dags för dessert och den klassiska nobelparfaiten fick en skepnad av choklad och lingon.

Chokladparfait med lingonglass
8 port

chokladparfait
150 g mörk choklad
1 äggula
1 msk florsocker
2 1/2 dl grädde
ev. 1 msk gin

lingonglass
1 äggula
2 msk florsocker
2 1/2 dl grädde
1/2 dl rårörd lingonsylt

Gör så här
Smält chokladen i en skål över vattenbad. Rör ihop äggula och florsocker. Vispa grädden. Rör ner äggröran och lite av grädden i den smälta chokladen. Rör i resten av grädden. Häll smeten i en skål med rund botten. Sätt ner en mindre skål med plastfilm runt i chokladsmeten. Låt stå i frysen i minst 2 tim.

Rör ihop äggula och florsocker. Vispa grädden. Blanda den med äggröran, lingonsylten och ev. gin. Häll lite varmt vatten i den lilla skålen så att den lossnar och lyft upp den. Häll lingonsmeten i hålet. Frys igen i minst 2 tim. Doppa skålen i varmt vatten och stjälp upp parfaiten på ett fat. Låt en stå i rumstemperatur i ca 30 min. Garnera med lingon.

Vilken imponerande glassbomb (undrar om Alfred Nobel gillade namnet, hö hö). Explosivt god var den!

Kvällen fortsatte i ett rasande tempo, och vi hade så trevligt att Johanna glömde av att hon hade förberett ett Nobel-quiz. Då, min vänner, har man en bra kväll.

Tack Johanna för en förträfflig middag!

Vid nästa halv åtta-träff ska vi utse vinnaren, och sedan: Ja då kör vi en omgång till!

Back to my roots

2012-01-23T20:30:00.001+01:00

Hur mycket jag än uppskattade Kina-resan, med upplevelser och äkta kinesisk mat i alla dess former, så är det ganska så skönt att vara hemma också. Kanske var det vistelsen i Asien som gjorde att jag igår blev sjukt sugen på något klassiskt nordiskt: nämligen rotfrukter. Rotfrukter är svaret på många middags-dilemman i Casa del Russin. Varför? Jo: rotfrukter är nyttigt, billigt, närproducerat, hållbara och jäkligt gott!

Låt mig presentera det senaste inslaget på rotfruktstopplistan: lasagne proppfylld med rotfrukter och svamp.

Rotfruktslasagne
6 port.

1 liter färska champinjoner
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
3 morötter
2 palsternackor
½ liten kålrot
olivolja
1 burk krossade tomater + ½ burk vatten
salt
svartpeppar
kanel
paprikapulver
timjan
3 burkar keso, chili chipotle
9 lasagneplattor
1 dl riven ost

Gör så här
Sätt ugnen på 225 grader. Skiva svampen och stek den med lite salt tills det mesta av vätskan har försvunnit. Ta åt sidan. Hacka lök, skiva vitlök, riv rotfrukterna grovt. Fräs i olivolja i en stor panna. Tillsätt tomater och lite vatten. Krydda med salt, peppar, paprika, kanel och timjan. Låt puttra en stund.

Varva rotfruktsröran med svampen, keso och lasagneplattor i en ugnsfast form. Avsluta med keso och toppa med riven ost. Grädda i mitten av ugnen, tills plattorna är mjuka, det tar kanske en tre kvart. Servera med valfri sallad (jag rekommenderar inte isbergssallad, tomat och gurka vid den här årstiden, lyssna på den som erfarit denna sura upplevelse precis).

Den här annorlunda lasagnen blev en perfekt söndagsmiddag, och som en bonus passande till matlåda. Mättande, smakrik och med lite hetta från keson. Det kanske låter konstigt med kanel i kryddningen, men rotfrukter och just kanel passar förvånansvärt bra tillsammans.

Övriga rotfruktsfavoriter:
(Fisk)soppa
Rotfruktsgratäng
Ugnsbakade rotfrukter

Vad brukar ni göra med dessa gudabenådade råvaror?

Och ser ni, nu har jag äntligen fått färdigställt min länklista! Kolla på fliken längst upp, till höger. Har ni fler tips på trevliga/roliga/inspirerande (mat-)bloggar så kommentera på sidan.

I Kina käkar dom hundar*

2012-01-21T14:26:00.002+01:00

Mycket konstigheter såg jag på menyerna, men faktiskt inte en enda liten vovve. Groda, komage, ankfötter, gamla ägg, manet, kycklingmage. Vill ni att jag ska fortsätta? Jag är inte på något sätt kräsen, så en del konstigheter smakade jag på, men långt ifrån allt.

Första mötet med den kinesiska maten skedde på inrikesflyget mellan Peking och Shanghai och ska jag vara ärlig så smakade den maten riktigt illa. Jag tänkte i mitt stilla sinne, att fortsätter det såhär, ja då kommer jag gå ner ett par kilo på kuppen. Det artade sig, som tur var! And it was goood!

Att resa i tjänsten är ju som kanske ni vet, ingen semester. På gott och ont väljer man inte vad man får se och inte se. Under tre intensiva dagar tror jag att jag fick smaka, lukta och se en del av det riktiga Kina. Alltså inte alls vad som skulle upplevas om jag hade varit där som turist.

Vi hade knappt tre intensiva dagar utanför Shanghai, i en stad som heter Zhangjiagang. Jobb, jobb och jobb. Men äta måste man ju göra ändå, eller hur?

Lunch på varvet. Bara att börja smaka sig fram.

Anka. Det som ser ut som en fot, ja, det är en fot.

Vi blev bjudna på en "quick lunch".
Det började så här:

fortsatte så här:

och slutade så här:

Så mycket mat på ett och samma bord har jag aldrig sett innan!

Färsk och välkryddad fisk. Mycket god!

Min kollega och jag gav oss en kväll ut på middag på egen hand. Inte lätt när man inte kan ett ord kinesiska. Och de inte kan ett ord engelska. Men vi lyckades beställa, och var väldigt nöjda!

Groda. "Tastes like chicken".

Mina efterlängtade dumplings! GODA!

Innan vi skulle åka hem igen fick vi några timmar i Shanghai. Bäst att passa på tyckte jag, och vi tog en turbo-tur i en liten del av stan.

Gatukök i Shanghai

Det är något med kineserna och deras torkade mat.
Får det lov att vara lite snacks?

Shanghai Pudong skyline

Jag hade som sagt stora planer på att uppdatera er från Kina, men vet ni vad? Både blogspot och facebook var blockade... "The great fire wall of China".

Nu mina vänner, ska jag vila mig i form. Jet lag:ad är jag, men känner mig ändå ganska hyfsad. Det är bäst att jag håller mig i den formen, för ikväll ska jag nämligen på Nobelmiddag! ...to be continued...

* Dansk film från 1999.

Länkkärlek, choklad och Kina

2012-01-15T17:00:00.000+01:00

Jag vill tacka Mrs Sunshine, Amy och Tant Gul för många fina ord och utnämningen Liebster Award. Tusen tack! Jag är inte den som är den när det gäller smicker, bring it on! Istället för att skicka vidare awarden (Oh no, fjorton års olycka och fotsvamp för evigt), tänker jag istället se till färdigställa min länklista som jag filat på en tid men aldrig fått tummen ur att göra klart. Den funkar ju lite på samma sätt, eller hur? Så håll utkik framöver så kommer ni få flera fina bloggtips.

Idag händer det grejer. Ikväll åker jag till Shanghai! Det kanske kommer lite plötsligt, men det gjorde det för mig med. Jobbärende, så det är inte fullt så exalterade som om det skulle vara en privatresa, men ändå. Kina! Och jag tänker, så som ni, på all spännande mat som jag förhoppningsvis kommer att få äta. Jag hoppas kunna uppdatera er någon gång under veckan.

Har ni ätit gott hela helgen? Lika bra att fortsätta på det spåret då, kanske en chokladig efterrätt hade suttit fint efter söndagsmiddagen (eller vilken veckodag som helst). I fredags bjöd vi mamma, pappa och syster på det här krämiga underverket.

Chokladkräm med citrussallad
(originalreceptet från Arla säger 4 port
men det var alldeles lagom till 5 personer)

1 1/2 dl grädde
1 1/2 dl mjölk
3 äggulor
100 gram hackad mörk choklad
1 nypa salt
1 nypa vaniljpulver

1 blodapelsin
1 blodgrape
1 apelsin
skal av en halv lime
1 msk flytande honung
1 msk triple sec

Gör så här
Rör ihop grädde, mjölk och äggulor i en kastrull. Värm på svag värme tills det tjocknar lite (ungefär 85 grader). Hacka chokladen och häll äggsmeten i en finmaskig sil över chokladen. Rör tills chokladen har smält, tillsätt salt och vanilj. Fördela i portionsglas och ställ in i kylen 2-3 timmar.

Filéa citrusfrukterna (Karin vet hur!), blanda med likör, honung och limeskal. Låt stå en stund så att smakerna blandas. Fördela salladen i glasen. Servera!

Åh, gott gott gott! Avsaknaden av socker i smeten gjorde mig lite frågande från början, men det alldeles utmärkt sött av chokladen och citrussalladen. En något mäktig efterrätt om man överdoserar, men alldeles förträfflig i lagom portioner. Tryffelaktig chokladkräm och pigg sallad! Den här kommer jag göra om.

Ha en bra vecka nu, jag hoppas som sagt på att kunna avge någon form av livstecken under mina dagar i Shanghaiområdet. En vild gissning: antagligen i form av en bild på något jag ätit.

Det är skillnad på vin och vin

2012-01-14T00:23:00.000+01:00

Vin. Jag gillar vin. Rött ska det helst vara. Men ett glas bubbel eller ett glas vitt som matchar till maten, det går an det med. Jag har länge haft svårt för vitt vin. Jag misstänker att det har något att göra med att vi bryggde eget i Eriks badrum under gymnasiet. (Mamma och pappa, ni kan sluta att läsa här).

Givetvis slängde vi i mer socker än vad som var brukligt. Enkel gymnasiekemi: ju mer socker desto mer alkohol. Själva bryggningen gick ganska bra, men jag tror inte att jag skulle ha använt en duschslang som hävert om jag hade gjort om det idag...

Problemen uppstod vid själva tillslutningen av flaskorna, vi karvade nämligen korkar med kniv för att få dem att passa i de flaskor vi samlat ihop. Ganska ambitiöst projekt ändå, tycker ni inte? Behöver jag säga att flaskorna inte var täta, och att vinet således blev dåligt? Riktigt dåligt. Sedan kan ni ju räkna ut själva vad som hände. Ah, those were the days.

Men som sagt, jag jobbar på att lära mig gilla vitt vin. Till mat går det ofta utmärkt, men jag tror att det dröjer innan jag blir den som beställer in ett glas vitt vin på krogen.

Jag är ingen vinexpert, jag tror jag behöver några fler år på nacken för det, men jag kan numera avgöra om det är ett bra eller dåligt vin. Dåligt vin: hembryggt av desperata 17-åringar. Ett av flera bra viner: Gnarly Head (no 6597. 89 bagis).

Mjukt och lent, med mycket blåa bär och vanilj tycker jag. Syltig och generöst fruktig lägger Systembolaget till. Passar både till mat (lamm och nöt) och som snackevin (som Mårtenssons brukar säga).

Trevlig helg önskar eder Tant Russin.

A yummy cake, I made

2012-01-11T19:06:00.001+01:00

Är det inte det ena så är det det andra. Nu mår jag bra och är tillbaka på jobbet. Men vad sjukt ont jag fick i rygg och ben(!) av att ligga raklång i soffan i två dagar. Kommer ni ihåg hur det kändes att ha växtvärk? Så kändes det. Okej, jag kanske är lite av hobbit-längd, men växtvärk, verkligen?

Nog med gnäll. Över till viktigare saker. Tårta.

Varken tårtätning eller tårtbakning är min bästa gren. Det är inte så att jag inte gillar tårta, jag gillar ju det mesta som går att äta och som dessutom är sött, men det finns saker jag mycket hellre äter. Mat, glass, kakor, godis till exempel. Och ost. Gräddtårta ligger alltså inte på min topp-tio-lista. Inte heller är jag något proffs på att göra tårta, och övar tämligen sällan.

Ungefär en gång om året gör jag tårta, och det brukar vara runt där Michael fyller år. Det har blivit lite av en tradition att jag gör en tårta, gärna med tv-spel eller scifi-tema. One-up svampen från Mario, Tetrisklossar och PacMan har fått agera tårtmotiv.

Jag presenterar: årets tårta! Kan ni eran populärkultur?

Alltså: en Death Star Cake fylld med blåbärsgrädde och citronmarsankräm. Toppad med sötlakritsfluff (Kickgodis smält på svag värme i grädde. Låt svalna över natten. Vispa upp till fluff).

Om jag är nöjd? Oh ja! Mycket! Om det var god? Enligt tårtmaffian: Ja! (även om det kom in små diskreta önskningar om ännu mer lakritsgrädde).

Botten, som blev jättehög och var enkel att dela, gjorde jag enligt en tårtbottentabell hos Tårtkalas. Super!

Själva utformningen är inte oerhört komplicerad, jag skar ur en cirkel med en vass kniv, och formade urgröpningen sfärisk med en tesked. Fluffet är ju väldigt formbart och är bra för att täcka och forma. Täck resten av tårtan, och sen drar du bara några streck med en kniv. A good cake, you have.

Helande sallad

2012-01-09T11:03:00.000+01:00

Jag är hemma från jobbet idag. Nej, det är ingen "måndagssjuka", jag är faktiskt dålig på riktigt även om jag måste erkänna att det var mycket värre under gårdagen. Några detaljer känner jag inte att jag behöver dela med mig av, men vi kan väl säga såhär: igår åt jag bara en banan och några skedar yoghurt, mer hade varit att kasta pärlor till svin. Inte en enda tanke kunde jag skänka till mat, utan att må riktigt riktigt illa.

Jag blir alltid lika förvånad när jag blir sjuk. Överlag är jag sällan varken sjuk eller förkyld så jag blir liksom helt förbluffad. Vad är det som händer? Ska jag ligga hemma, menar du? Nämen jag är nog inte sjuk på riktigt ändå...

Idag mår jag som sagt bättre, och kan faktiskt tänka på mat även om det inte är lika passionerat som i vanliga fall. Men den här salladen, som vi fick serverat till lunch på nyårsafton, den lovar jag att den mår ingen dåligt av! Jag tror till och med att den kan göra folk friska. Ja, kanske till och med kan den få lama att gå och blinda att se, för så god var den. Hallelujah!

Ädelostsallad med päron, mandlar och fikondressing
4 portioner

4 port kall kokt quinoa
140 gram ädelost
1 huvud romansallad
100 gram grönkål
2 st färska fikon i halvor
100 gram mandlar
1 st päron
1 förpackning valfria bönor

dressing
2 st färska fikon i skivor
5 st myntablad
2 msk balsamvinäger
1 tsk socker
4 msk olivolja
salt
peppar

Gör så här
Börja med dressingen: dela 2 st fikon på mitten och gröp ur innehållet.
Mixa med olivolja, balsamvinäger, socker, salt, svartpeppar och myntablad tills du får en krämig dressing.

Skölj romansallad och grönkål och skär dem i grova bitar. Sila av ett paket blandade bönor. Blanda quinoan med dressingen, bönor, sallad och grönkål på ett stort fat. Toppa med smulad ädelost och mandlar. Dekorera med fikon och päron skurna i klyftor.

Sött, salt, krispigt och matigt. Underbart! Dressingen kommer jag nog använda under andra omständigheter också. Se till att testa den här salladen nu när grönkålen fortfarande finns i affärerna! För det gör den väl?

Auf wiedersehen!

Ett inte så traditionellt långkok

2012-01-06T23:16:00.001+01:00

Jag har precis kommit ut ur Zeldadvalan och är redo att anta helgens utmaningar. Det var ett fint spel, det var det. Jag har lite bristfällig tv-spels-motorik och -lokalsinne, men där täckte Michael med sina superskills upp. Det är viktigt att göra saker tillsammans sägs det ju. Vi har inget hus att renovera så vi spelar tv-spel.

På helgen finns det tid till långkok, vilket inte alltid behöver betyda högrev, oxsvans eller fläskkarré. Nej då, bönchilin som jag lagade till vår nyårshelg är helt vegansk. Mina grundliga studier har dock visat att den går hem hos både veganer, vegetarianer och köttätare. Inget för kryddkänsliga dock, då den kan bli rätt så spicy.

Kom bara ihåg att lägga bönorna i blöt kvällen innan. Receptet jag utgick från hittade jag hos Blod, svett och svartpeppar.

Mean bean chili
6-7 pers

500 gram torkade svarta bönor
3 gula lökar
4 vitlöksklyftor
1 msk spiskummin
1 msk malen koriander
3 stjärnanis
1 tsk socker
2 tsk torkade chiliflingor
2 burkar hela cocktailtomater + 1 burk vatten
1/2 dl whisky

1/4 habanero
3 tsk salt
25 g mörk choklad av bra kvalitet

Gör så här
Blöttlägg bönorna över natten. Hacka lök och finhacka vitlök. Låt fräsa med olja i en stor gryta.

Mortla stjärnanis och torkade chiliflingor med socker och häll ner i grytan. Tillsätt koriander och spiskummin. Låt fräsa några minuter.

Spola av bönorna i kallt vatten och tillsätt i grytan. Häll på tomater, vatten och whisky och låt grytan småkoka i ungefär 2 timmar. Bönorna ska vara mjuka. Salta efter smak. Finhacka färsk habanero (eller annan stark pepparfrukt) och tillsätt. Ta så mycket du vågar. Bryt i chokladen och rör ner. Låt sjuda en kvart eller så.

Den må inte se så mycket ut för världen den här chilin, speciellt inte i början av kokningen, men låt inte ytan lura er. Den är full med smaker och hetta. Passar bra med svalkande gräddfil, heta salsor och krispig vitkål (och en och en annan Margerita såklart).

Fint som snus säger jag bara. Perfekt att servera till många och varje gång jag gör den så blir jag lite förvånad hur något så fult kan vara så fantastiskt gott! Jag har tidigare lagat den med rött vin istället för whisky, och nästa gång tänkte jag testa med espressokaffe.

Nu är det dags att börja buffra sömn inför nästa vecka... Ha en bra helg!

To-kill-ya eller tequila?

2012-01-04T18:55:00.000+01:00

Igår var det ingen vanlig dag, för igår var det Michaels födelsedag!
Hurra hurra hurra!

Förutom att vara bäst på att vara pojkvän så är Michael även en av de få som tycker att tequila smakar gott. Vad passar bättre att göra på födelsedagen om inte gå på tequilaprovning? Igår klockan 19 stämplade vi in på Puta Madre, där ett tequilabord var uppdukat. 7 sorter i olika prisklasser, kvaliteter och med olika karaktärer.

Tequilamaestro Kiki guidade oss genom provningen. FYI görs en äkta tequila på en lilje-växt och INTE på kaktus. Vi fick veta att säger man till en mexikan att tequilan är gjord på kaktus så ligger du risigt till. "Puta Madre" säger han med all säkerhet.

Spännande? Ja! Intressant? Ja! Gott? Nja. Men vad jag vill påstå är att det är väsentlig skillnad på den ”tequila” du dricker (drack?) med salt och citron vid sena natt-timmen och en vällagrad äkta tequila. Lite mer som konjak enligt mina smaklökar.

Vi tog med oss samtliga glas till bords, beställde mat från menyn och sedan fick maestro tipsa oss om vilket av glasen som passade bäst till den rätten vi åt. Kul grej! Kiki var superkunnig och vänlig, så jag kan verkligen rekommendera den här provningen, oavsett om man tycker att namnet "tequila" kommer från uttrycket "to-kill-ya" eller inte.

Och maten på Puta Madre, den är så god så god. Spännande smaksättningar, rustikt och rejält med fina kryddor. Att man gillar färsk koriander är nog nästan ett måste skulle jag tro...

Små tacos med chorizo och potatis till förrätt.

Tonfisk kryddad med svart- och rosépeppar, i en tomatsås med kapris och oliver.

Så vansinnigt god och vällagad.

(Damn you, dåligt ljus på restauranger!)

En bit av deras fina tårtor fick avsluta middagen. Ja, det var på en tisdag, men det var ju ändå födelsedagstisdag! Helt plötsligt kändes veckan lite roligare.

Jag tänker fortsätta på tequilaspåret, för en av ingredienserna i den hyllade mangosalsan som bjöds till böngrytan under vår nyårshelg, var just tequila.
Receptet hittade jag i förtjusande boken Matmolekyler.

Magnifik mangosalsa
250 gram tärnat mangokött
2 msk nypressad limejuice
finrivet skal av 1 lime
2 msk strösocker eller sockerlag
1 krm salt
2 msk finhackad koriander
1 1/2 msk tequila
några stänk habanero (eller fryst färsk)
1 msk mycket finhackad schalottenlök

Gör så här
Mixa alla ingredienser utom löken till ett fint mos. Blanda ner löken och låt stå och dra minst en kvart. På så vis hinner alkoholen reagera med syrorna och bilda fruktiga estrar. Smaka av med mer habanero och salt om du tycker det behövs.

Salsan passar enligt författarna till grillat fläskkött, stekt kyckling eller som taco-tillbehör.

Nu kanske jag överdriver en smula men stående ovationer kändes nära till hands när salsan serverades tillsammans med nachos, gräddfil, guacamole, tomatsalsa, vitkål och bönchilin (coming up). Snälla, snälla testa den!

Tjugohundratolv

2012-01-02T18:42:00.002+01:00

Jag överlevde nyår, tequilan till trots. Vi hade en riktigt trevlig helg i Strömstads omgivningar. Mat, mat, mat och dryck. En och en annan promenad. Titta på brasan och lyssna på tystnaden som man inte hittar i stan. Kaffe och kakor. Bubbel, fyrverkerier och nya ambitioner inför 2012.

2011 har bjudit på både uppgång och fall. Bäst i år har varit de resor i kommit iväg på: främst Stora Australienresan då. Och matmässigt Italien såklart. 2011 har också varit året då den här bloggen fick luft under vingarna, och jag är så glad över all tid och energi jag lägger här och på att hänga på andra fina bloggar.

Privat har det svajat lite, jag har tampats med lite dålig självkänsla av olika anledningar. MEN det är så mycket bättre nu och jag känner mig hoppfull inför 2012. Nu kör vi!

Tillbaka till nyårshelgen: Fredagen kickade igång med mex-mat och margaritas. Bönchilin som jag hade förberett på hemmaplan är nog redan en klassiker och mangosalsan som serverades till: jag är beredd att sjunga en lovsång, eller i alla fall skriva en ode. Salsan tackar jag Matmolekyler för! Recept på båda dessa underverk kommer upp här inom kort, missa för guds skull inte!

Linda och Martin bjöd på en lunchsallad som hette duga. Godare sallad får man leta efter. Eller vad sägs om fikon, grönkål och ädelost? Stay tuned även för det receptet!

Martin, som är en passionerad hembryggare, inbjöd till ölprovning efter lunch. Fattar ni hur många olika ölsorter/typer som finns? Öl som inte smakar öl, öl som smakar glögg, öl som smakar havregryn och så vidare. Mina smaklökar gick nästan in i väggen tror jag. Tack Martin för intressant och smaklig aktivitet!

Nyårsmiddagen varvade klassiker i ny tappning med reseminnen och rundades av med en len dessert. Med tanke på att vi hade en ganska begränsad köksyta, ingen ugn och att vi inte villa lägga hela nyårsaftonen på att laga mat tyckte jag att vi lyckades riktigt bra!

Michael och jag roddade förrätten: en insalata caprese med en twist. Långsamt ugnsbakade körbärstomater (för att alla vet hur vanliga tomater smakar då här års). Halvera tomaterna, blanda med olivolja, balsamvinäger, salt, peppar, oskalade vitlöksklyftor, socker. 100 grader, ungefär 3 timmar.

Stefan och Karin hade låtit sig inspireras av sin Siciliensemester och bjöd på färsk pasta, mozzarella, spenat i en sås på egenkokt fond till huvudrätt. Toppas med cocktailtomater och riven parmesan. Vi tackar och bockar!

Creme brulee med lakritssås i botten fick runda av middagen. En creme brulee är alltid en creme brulee, på det fantastiska sättet och att gömma lite lakritssås i botten var ett välkommet trix.

Jag gillar kalas, festligheter och helgdagar, tro inte något annat. Men nu när vi lagt jul och nyår bakom oss kan jag inte låta bli att tycka att det ska bli ganska skönt med lite ordning och reda, rutiner, vardagsmatlagning och att vara hemma. Mer hemmavid betyder mer bloggande och mer bloggläsande, jag känner att jag ligger steget efter hela tiden. Bättring! Nu tar vi nya tag och gör det här året till ett riktigt bra (mat-)år!

God fortsättning alla goingar önskar Tant Russin!

Jag och Henrik Fexeus

2011-12-29T17:49:00.001+01:00

Jag är lite av en tankeläsare, så jag tror jag vet vad ni alla tänker på i detta nu. Nyårsmenyer. Har jag rätt? Eller har ni kanske funderat klart?

Imorgon åker vi upp till Strömstad för att under helgen husera i ett sommarställe. Hemskt trevligt ska det bli! Raggsockorna och tequilan ska packas ner. Och en massa mat förstås. Italiensk nyårsmeny säger ryktet. Stay tuned...

Jag lovade ju er ett recept från vårt julbord. Bästa rätten om du frågar mig. Jag har bloggat om den förr, för ganska precis ett år sedan, men det tåls att pushas för igen. Här kommer den: rätten som gör sig bra som förrätt tillsammans med lite grönt, på en buffé (jul eller inte) och till en krämig rotfruktsgratäng.

Gravad oxfilé
500 gram oxfilé
1/2 dl socker
1/2 dl salt
1 msk nykrossad svartpeppar
4 msk finhackad lök
1 tsk basilika
1 msk matolja

sås:
1 msk vit vinäger
1 msk senap
2 msk socker
1 krm salt
1 krm svartpeppar
1 dl rapsolja
1/2 tsk riven pepparrot
1 vitlöksklyfta
1 msk finhackad persilja
1 msk finhackad gräslök

Gör så här
Blanda kryddorna med löken och rör i oljan. Bred blandningen på filén och lägg den i dubbla plastpåsar. Låt ligga i kylen i 2-3 dygn, vänd filén 2 gånger per dygn. Skiva mycket tunt och servera med såsen.

Såsen: blanda alla ingredienser utom oljan, persiljan och gräslöken. Tillsätt oljan i fin stråle under omrörning. Blanda till sist i persiljan och gräslöken.

Pappa in action

Ja, det kräver lite tid och förberedelser. Men oh, så gott. Jag tänker mig att den även kan serveras med lite parmesan och ruccola. Eller en krispig sallad på vårlök med en hint av tryffel?

Ha nu ett fint nyår, ät gott oavsett om det blir storlagen fest eller mysig hemmakväll. Drick champagnen innan ni är sliriga. Ge ett orimligt nyårslöfte som vi kan bryta lagom till trettonhelgen. Håll avstånd från fyrverkerier och var snälla mot varandra. Hälsar (moral-)tanten.

Puss och kram!

Julen

2011-12-27T15:11:00.000+01:00

Mellandagarna är här. Vi har bunkrat upp med snabblagad mat, dragit ner mörkläggningsrullgardinerna och tagit plats i soffan. Den gröna spetsiga mössan är på och svärdet är draget: dags för Zelda - Skyward Sword. Som vi har längtat!

I en paus får jag passa på att berätta, i bilder, om vårt julfirande. Hoppas ni haft en bra jul allihopa. Såg här såg vår ut.

Michael och jag började med grötfrukost och julklappsutdelning på morgonen den 23:e. Jag blev ett Jelly Beankakfat och en vispbunke rikare. Hurra!

Såhär fint kan det se ut på Vann (dock såg det inte ut riktigt sådär den här helgen). Bilden har jag lånat från Vanns hemsida.

Vi åt en riktigt bra middag på dan för dan. Ingen kamera med, men jag kan intyga att det var riktigt gott och riktigt fint.

Hotellfrukost. Finemang.

Julafton bjöd på sol och plusgrader. Gullmar'n låg blank.

HÄR har vi en jul-tradition: jag och pappa löser julrebusen i GP.

Mellanmål eller second breakfast, kalla det vad du vill. Vörtfrallor - bra idé!

Vi badade och gonade oss. Russinfingrar på Tant Russin såklart.

Julklädd inför julbordet.

Imponerade sötsaksbord! Bara en bråkdel på bilden.
Äggosten fick MVG av äggost-experten mamma.

Vätskedepåerna måste fyllas på. Oppigård Winter Ale och eko-snaps.

Julbordet, som jag inte fick med på bild (hur får men en buffétallrik att se aptitlig ut?), fick höga betyg på många plan. Många sillsorter, om än att de var ganska ättiksstarka, mycket lax. Kallskuret innehöll både oxtunga, sylta och grisfötter (varav jag gärna hoppar samtliga) och även det småvarma hade många alternativ.

Jag brukar sikta in mig på sillen och laxen, vilket jag gjorde även den här gången. Sen var jag så mätt, så mätt att jag bara smakade lite Janssons och en del kålsorter. Och så godisbordet såklart. Överlag ett bra julbord med mycket att välja på. Om man äter kött och fisk det vill säga... (som vanligt alltså)

På juldagen åkte vi hem till mor och far och åt lite till. Något som vi alltid har haft på julbordet, och som jag sällan hittar någon annanstans. Inte speciellt juligt kanske, men så oerhört GOTT. Jag håller er på halster någon dag till.

Nu mina vänner, tillbaka till Skyloft!

källa

ps. Jag tänkte förtydliga något som för mig var oklart fram till ett par år sedan. Han i den gröna dräkten som man spelar i Zelda-spelen, är inte Zelda. Han heter Link. Nu vet ni. ds.

Julhälsning

2011-12-23T11:57:00.001+01:00

Dan för dan, och jag vill passa på att önska er alla en GOD JUL!
Ta det lugnt i trafiken och runt granen. Ät bara det du tycker är riktigt gott. Tänk på att det med allra största sannolikhet blir en jul nästa år också, så skit i om du har glömt något.

Helt förtryffligt!

2011-12-21T21:39:00.000+01:00

Nu börjar det närma sig - jullovet. Jag envisas med att kalla det jullov och inte röda dagar + inarbetade dagar, det känns liksom så mycket roligare så. Jag har nämligen turen att ha ledigt mellan jul och nyår, det känns oerhört lyxigt och oerhört rätt. Och framförallt oerhört välförtjänt.

I år kör vi i min familj en jul helt osedvanlig, och även det känns helt rätt: jul på spa. Känn på den! Två nätter på finfina Vann. Utsikt över Gullmarsfjorden, julbord utan att behöva lyfta ett finger (underbart säger latmasken i mig, lite trist säger matbloggaren i mig), avkoppling och bad.

Hemmagjort julbord eller inte, de här sjukt goda tryfflarna kan man äta oavsett årstid, dagsform och humör. Johanna bjöd på dessa tryfflar på festen i lördags och då blev jag påmind om dess förträfflighet. Originalreceptet kommer från Nigella och innehåller pistagenötter.

Förträffliga nöttryfflar
300 gram mörk choklad
1 burk sötad kondenserad mjölk
30 gram smör
120 gram saltade nötter (jag hade mandlar, jordnötter, pecan och valnöt)

Gör så här
Hacka chokladen och låt smälta på låg värme tillsammans med den kondenserade mjölken. När de smält samman, rör ner smör i bitar. Till sist vänder du ner nötterna. Häll i en bakplåtspappersklädd form och låt stelna i rumstemperatur. Skär upp i kuber och förvara i kylskåp.

Achtung! Farligt god smet!

Mesta möjliga smak för en väldigt liten insats, det är ibland precis vad man vill ha. Konsistensen på tryfflarna är något utöver det vanliga, lena som silke och krämiga men ändå fasta i formen. Testa, ni kommer inte att ångra er!

Kanske inte riktigt extra allt, men ändå extra mycket choklad och gärna lite för mycket nötter. Varsågod Söta Saker, mitt bidrag till Månadens sötsak - extra allt!

Ett fint grönt tips och några genvägar...

2011-12-19T16:12:00.000+01:00

I fredags var jag bakis. Sockerbakis. Den ljuvliga anledningen heter Matbloggsträff. Charlotta, president i Matrepubliken, bjöd hem oss för knytkalas. Ann-Louise, Charlotta, Johanna, Pernilla, Rebecka, Åsa: bättre deltagare på ett knytkalas är svårt att hitta.

Saffranskakor med pinjenötter, tryfflar, fudge, bountybollar, knäckebröd, skinny buckeyes, pepparkakor, salta mandlar, körsbärskaka med grädde, glögg. Ja men ni hör ju hur bra vi hade det. Mellan tuggorna avhandlades det intressanta mat- och icke matrelaterade ämnen. Trevligt som alltid!

Som jag misstänkte så dignade bordet av sötsaker, så jag bestämde mig för att ta med mig något salt istället. Valet föll på en grönkålspaté. Enkel att göra, enkel att äta.

Grönkålspaté
500 gram hackad grönkål (tinad och avrunnen eller färsk förvälld)
1 gul lök
2 klyftor vitlök
70 gram grovhackade valnötter
1 dl finriven pecorino
4 ekologiska ägg
250 gram kesella
1 msk potatismjöl
en nypa muskot
1 tsk salt
1 kram svartpeppar

30 gram grovhackade valnötter
kärnor från ett granatäpple

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Hacka lök fint. Fräs i lite olja tillsammans med pressad vitlök. Löken ska inte ta färg, bara bli glansig. Blanda grönkål, ost, ägg och kesella i en bunke. Rör ner lök, potatismjöl och nötter. Krydda med muskot, salt och peppar. Häll smeten i en avlång brödform, där du klätt botten med bakplåtspapper och smörat insidorna. (Ugnsfasta portionsformar går också bra!) Grädda i nedre delen av ugnen i cirka 45 minuter, patén ska vara fast. Låt patén svalna innan den serveras. Garnera med valnötter och granatäpplekärnor.

Portionspaté

Jag anser att den här patén borde ha en given plats på varje julbord. Ingen har väl dött av lite grönt som komplement till att kött, fett och ättiksstarkt. (Nej, dillvippan på ägghalvorna räknas inte!) Om inte annat, så kommer du göra din eventuella vegetarian-gäst glad. En annan variant av grönkålspatén hittar du hos Charlotta, som även bjuder på en fin bild.

Jag må vara ute i sista sekunden, för jag gjorde ett pepparkakshus igår, den fjärde advent. Jag köpte en färdig byggsats. Den produkten kan vara det bästa och det sämsta som finns. Super tycker jag att man kan köpa färdiga bitar och bara göra det roliga jobbet, men allvarligt talat, hur många har någonsin fått en byggsats som inte varit trasig? Emballageutveckling please. Mina delar var trasiga nästan allihopa. Tur då att mycket florsocker och godis täcker de flesta skarvar.

Nu till mina husmorstips för en lyckad montering och garnering:
1. Skit i sockerfogarna, svaret heter limpistol. Ingen vill väl ändå äta av det dammiga pepparkakshuset vid trettondagen? Limmet skyddar också mot oönskade godissnattare. Win!

2. Fönsterrutor av gelatinblad. Blir superfina rutiga fönster som blänker. Bara att limma på insidan.

Häpp!

Vildaste fredagen på länge!

2011-12-17T13:16:00.000+01:00

Ni som, från rubriken av inlägget, förväntar er få läsa om rejv, knark och orgier kan sluta läsa här. Det blev en vild fredag, men inte à la Mötley Crüe utan i ett annat avseende.

Det var en sådan kväll då jag skulle vara ensam hemma och således fick bestämma alldeles alldeles själv vad jag skulle äta. Tänkte först färska räkor, men det kändes inte riktigt prisvärt med 300 kr/kg. Jag blev sugen på något lite flötigt. Typ kebabrulle. Problemet är bara att jag inte alls gillar kebab-kött. Vem vet liksom hur kebab-djuret har haft det innan det hamnade på rullen? Dessutom är smaken inget för mig.

Renskavskebab blev svaret. Och vilken bra idé sen! Som kebab - fast godare!

Vild kebab
1 rulle

100 gram renskav
1 libabröd
2 portabellosvampar
1/2 rödlök
1 tomat
krispsallad
olivolja
salt
peppar

1/2 dl matyoghurt/creme fraiche
2 msk lingon
sambal oelek efter smak
salt
peppar

Gör så här
Blanda matyoghurt med lingon och sambal. Skiva svamp och lök, stek tills löken blivit mjuk. Lägg undan att svalna och stek renskavet för sig. Glöm inte att salta och peppra både svampen och renskavet. Dela tomaterna i kvartar och ta bort kärnhuset, skiva tomatköttet. Riv salladen i bitar.

Rulla in grönsakerna, köttet, svampröran tillsammans med dressingen i libabrödet. Vira lite aluminiumfolie runtom för bästa take away-effekt.

Så nöjd jag blev med min middag. Lingon och sambal var väl inte riktigt enligt plan, jag hade först tänkt pepparrot till lingonen men det glömde jag att köpa. Oväntat bra blev det ändå med chilihettan till syrliga lingon. En matig rulle, som ändå på något sätt kändes fräsch. Det här kommer jag göra igen!

Apropå renskav då. Polarica hette fabrikören. Jag stod först och höll i ett paket av något som kallades Viltmästarskav. Den visade sig vara kött från hjortar på Nya Zeeland. Inte alls vad man föreställde sig av paketet och namnet att döma...

En typiskt Nya Zeeländsk förpackningsdesign...? källa

Renskav blev det. Det kom i alla fall från svenska/finska renar.

Vildare än så här blev det alltså inte igår. Två filmer och På Spåret hann jag med. One day (sådär) och Water for Elephants (lite bättre än sådär).

Har vi tur så blir det desto vildare idag, då vankas det en hederlig hemmafest hemma hos (halv åtta-)Johanna (halv åtta-middagen kör vi i januari). Tjoho! Jag tänker röda strumpbyxor, men undrar om det istället för den eftersträvade juliga effekten mer blir strandskate-looken?

Att hitta balansen

2011-12-14T18:01:00.002+01:00

Julkorten är adresserade (lyckan när man hittar ett sparat dokument med alla adresser redan nedskrivna!) och lagda i postens julkortspåse. Mitt bidrag till morgondagens bloggträff med tema jul är färdiglagat. Två traditionella luciatåg fick jag möjligheten att bevittna igår. Två väldigt olika luciatåg.

Julkortspåsen är packad! (Hallå Posten, gärna större påsar nästa år).

Det ena gick av stapeln på jobbet vid 8-snåret. Lyckligtvis har jag redan gjort min insats i luciatruppen och fick istället förmånen att vara publik. Det var mer skojigt än vackert, så skulle vi diplomatiskt kunna säga.

Det andra luciauppträdandet var av en halt annan karaktär och var mer vackert är skoj. Om än lite väl kristet för min smak, vilket i och för sig inte är så konstigt då konserten var i en kyrka... Oscar Fredriks kyrka, finast i Göteborg om du frågar mig. Pampigt värre var det med tre olika körer och musik.

Källa

Vi var och förlustade oss lite innan kyrkbesöket (jämvikten i livet ni vet) och käkade middag på Le Village. Väldigt god mat, oxfilén jag åt var väldigt väl tillagad, även om jag inte fick välja själv hur den skulle vara stekt. Riktigt fin miljö är det, men personalen får gärna vara mer tillmötesgående.

Dagens middag fick väga upp allt julande och all julefid. En het salsa till ugnsstekt torsk. Fräscht, piggt och spicy.

Torsk med exotisk salsa
4 port

600 gram torsk
olivolja
salt & peppar

4 tomater
1 liten rödlök
1 liten paprika
en liten bit gul habanero
1 dl tärnad mango
2 tsk olivolja
saften av 1/2 citron
spiskummin
salt
svartpeppar
(färsk koriander)

Gör så här
Börja med salsan: finhacka tomat, paprika och lök. Hacka habaneron fint fint fin. Blanda med tomatröran, mangon, citron och olja. Smaka av med kryddorna. Låt stå och götta te saj (som vi säger i Göteborg) medan du gör i ordning fisken.

Sätt ugnen på 175 grader. Salt och peppra fisken, lägg i en smord ugnsfast form. Stek i mitten av ugnen i 10-15 minuter.

Servera med bulgur, ris, potatis eller som jag gjorde med brysselkål. (Amen, där smög sig julen in lite ändå!)

Det var så självklart, det jag kom på när jag ätit upp och ställde in i diskmaskinen: koriander! Jag saknade koriander i salsan. Klart att det var gott ändå, men koriander hade lyft salsan en snäpp till. Så nu vet ni.

Den borde heta Munterkaka

2011-12-11T22:19:00.001+01:00

Söndag. Jag överlevde julfesten med marginaler. Tro det eller ej, men jag lyckades med konststycket att inte överäta mig på julbuffén. En seger i sig. Julbordet var bra, ett standardjulbord utan överraskningar. No more, no less. Det bästa var sillen, men det tycker jag ju alltid.

På söndagar kan man baka. Har man tur har man varit så förutseende att man redan handlat allt man behöver till baket, så slipper man gå utanför dörren. Win! Utanför dörren kom vi ändå till sist, för det serverades söndagsmiddag hos svärmor. Mat i utbyte mot en kaka, det får ses som ett bra utbyte. Karin bakade saffranskaka i veckan och den såg så himla fin ut så jag ville självklart göra en egen.

Saffransbutterkaka med mandelmassa
75 gram smör
2 1/2 dl mjölk
25 gram jäst
1 dl socker
1 krm salt
1 paket saffran
7-8 dl vetemjöl
100 gram mandelmassa
50 gram mjukt smör
1 ägg
1 dl skalade hackade mandlar
pärlsocker

Gör så här
Smält smöret och blanda med mjölk. Värm till 37 grader. Smula jästen i en stor bunke och lös upp den med en del av degvätskan. Häll på resten av vätskan, socker, salt, saffran och det mesta av mjölet. Arbeta degen smidig, den ska släppa från bunkens kanter. Låt jäsa övertäckt i 40 minuter.

Riv mandelmassan grovt och rör ihop med smöret till en slät kräm. Kavla ut degen till en rektangel, ca 30 x 40 cm. Bred på fyllningen och rulla ihop. Dela rullen i bitar som är ungefär 2 cm breda. Klä botten av en springform med bakplåtspapper. Placera bullarna i formen, jag fick plats med 12 bitar. Om det blir några bitar över kan du grädda dessa som vanliga bullar.

Låt jäsa övertäckta i en halvtimme till, och sätt ugnen på 200 grader. Pensla med uppvispat ägg, strö över mandel och pärlsocker. Grädda bullkakan i mitten av ugnen i cirka 25 minuter, använd en provsticka för att se att mitten av kakan är torr.

Michael tyckte att det var den godaste saffransbullen han hade ätit och han som är så go' själv borde ju veta tycker jag. Saffran och mandelmassa: what's not to love? Konstigt det här med namnet butterkaka egentligen. Den här kakan kan ju inte göra någon vresig. Eller?

Two in one

2011-12-10T12:15:00.001+01:00

Idag sov vi länge, och det var välförtjänt. Vad hade vi då gjort för att förtjäna detta? Ja, inget speciellt egentligen förutom att ha tagit oss igenom ännu en vecka, med göteborgskt väderkaos och jobb. Vi startade fredagskvällen med hemlagad laxpasta och avslutade den med tredelad konsert på Musikens hus.

Det finns ett hard core punkband från LA som heter The Bronx. Dessa gossar har ett annat band som spelar Mariachi-musik (tänk ugglorna i Rango (som för övrigt är en väldigt sevärd film)): Mariachi del Bronx. Båda dessa band spelade på Musikens Hus igår, med en mellanakt i form av Tim Kasher. Nog med namedropping, Mariachi del Bronx var enligt mig kvällens höjdpunkt!

Marichi el Bronx (källa).

Marichi el ugglor från filmen Rango (källa).

Nu skulle man kanske kunna tro att jag ska bjuda på ett tacos-recept, men nej nej. Jag tänker istället bjuda på kola. Om ett gäng med musiker kan ha två olika men väldigt karaktäristiska band, så kan väl en kola ha två karaktäristiska smaker?

Lingonkola

2 dl tinade och mixade lingon

1 1/2 dl grädde

2 1/2 dl socker

1 msk ljus sirap

Saffranskola

2 dl grädde

1/2 dl ljus sirap

1/2 dl socker

50 gram smör

1 pkt saffran

Gör så här

Blanda alla ingredienser i en vid kastrull. Låt smälta på svag värme, sjud sedan under omrörning tills smeten har en temperatur av 120 grader, eller klarar ett kulprov. Häll i en bakplåtspappersklädd form, eller i tryffel/knäckformar.

Eller, så kan du göra som jag gjorde: fyll halva formen med den ena kolan och toppa med den andra smaken. Finfina lingon-saffranskolor! Lite syrligt från lingonen och det mjuka kryddiga från saffran.

Och ett smart husmorstips! Ibland vill man ju slå in sina kolor, gärna i cellofan. Cellofan hittar jag sällan i vanliga matbutiker, och det är inte alltid man vill ge sig iväg till en bokhandel. Vanliga stekpåsar är svaret. Cellofanliknande material, men lite tunnare och alltså lättare att slå in de små godingarna.

Ikväll väntar årets första julbord, det är nämligen julfest med jobbet. Önska mig lycka till, så kanske vi hörs imorgon...

Halv åtta hos Emma IV

2011-12-08T19:09:00.001+01:00

Men hörreni, jag har ju inte berättat om Emmas halvåtta-middag?! Den kommer vi sent att glömma, för hon hade verkligen tänkt på allt. Men först och främst vill jag utfärda en liten varning, för innehållet i det här inlägget är barnförbjudet. Så är ni under 18, sluta läsa här, jag vill inte ha moralpaniksmonster efter mig.

Emma hade valt en förträffligt tema, nämligen: Sexig höst. Jepp, vi hade alltså en helkväll framför oss, det utlovades både sexquiz och trattkantareller.

Fördrinken som serverades innehåll bland annat vodka, apelsin- och mangolikör och apelsin- och tranbärsjuice. Jag är osäker, men visst bör det vara en Sex on the Beach? Gott vare!

Till förrätt fick vi varsin crepe fylld med gräddkokta trattkantareller och gratinerade med parmesanost. Riktigt krämig och god - varför gör jag inte crepe oftare? Den serverades med en liten sallad.

Huvudrätten var den jag såg fram emot allra mest: Planka med halloumi, kantareller, sockerärtor, mos och hemmagjord bearnaisesås! Den uppfyllde sannerligen förväntningarna, såsen var så god att vi skrapade emaljen ur kopparna.

Emmas bearnaisesås
150 g osaltat smör
8 vitpepparkorn
1-2 kvistar färsk fransk dragon
4 schalottenlökar
3 msk vitvinsvinäger
3 äggulor
1 dl vatten
1-2 tsk torkad eller färsk dragon
1 nypa salt

Gör så här
Smält smöret och ställ det åt sidan för att svalna. Krossa vitpepparn med bladet på en kockkniv och hacka schalottenlöken, lägg det tillsammans med vatten, kvistar av färsk dragon och vinäger i en liten kastrull. Låt koka ihop tills en halv deciliter återstår av vätskan. Sila bort lök och kryddor och slå sen tillbaka vätskan i kastrullen.

Koka upp vatten i en större kastrull. Sätt ner den lilla kastrullen i vattenbadet. Nu ska vattnet inte koka, bara sjuda. Tillsätt äggulorna, en i taget, under vispning. Vispa i lugn takt tills det tjocknar. Ta kastrullerna från värmen och tillsätt det avsvalnade smälta smöret i en smal stråle, under lite kraftigare vispning. Tillsätt den torkade dragonen och smaka av med lite salt.

Återstod gjorde nu efterrätten. Det utlovades en choklad- och marängtårta. Ja ni hör ju, kan inte bli annat än gott. Om jag inte minns fel så var vi tvungna att förtjäna efterrätten, alltså klura på sexquizet. Frågorna var svåra, och trots att vi anser oss tämligen kunniga inom området så hade vi inte alla rätt. Den som kom närmast var givetvis Johanna. (Visste ni förresten att en ejakulation kan uppnå en hastighet av 45km/h?!? Säg inte att jag inte varnade er för snuskerierna.)

Sen fick vi äntligen äta tårta! Marängbottnar och chokladkräm. Så god så god, om än ganska mäktig.

Marängtårta med chokladkräm
6 äggvitor
4 dl strösocker
½ tsk pressad citron

6 äggulor
1,5 dl socker
1,5 dl vispgrädde
100g smör
120 g mörk blockchoklad

Gör så här
Börja med marängen. Sätt ugnen på 100 grader. Vispa äggvitorna till skum (går enklast med en elvisp). Tillsätt socker och pressad citron. Vispa till ett styvt och blankt skum som inte rinner ut när man vänder på skålen.

Lägg bakplåtspapper på en ungsplåt och rita två stora cirklar med blyerts på bakplåtspappret. Bred ut marängmassan inom cirklarna i ett c:a 1 cm tjockt lager. Blir det marängmassa över så kan den såklart klickas ut bredvid på plåten. Sätt in plåten i nedre delen av ugnen och grädda i ca 1 ½ timme. Marängen är klar när den känns lätt och släpper bakplåtspapperet.

Rör ihop äggulor, socker och vispgrädde i en kastrull på låg värme. Det får inte bränna fast! Ta av från plattan, tillsätt smör och choklad och rör tills det har smält. Ställ smeten i kylen för att kallna. Kräma på chokladcremen mellan marängbottnarna, toppa med grädde och valfria dekorationer.

Vilken kväll Emma bjöd på, genomtänkt hela vägen, fin dukning och GOD mat. Som en liten bonus fick vi varsin burk med torkade trattkantareller med oss hem, bonuspoäng för det! Kampen om vinsten blir visst stenhård...

Johanna är näst på tur, sista middagen för den här omgången. Det, mina vänner, blir fint det.

Och som en lite bonus bjuder jag (å Emmas vägnar) ännu lite mer snusk i form av bordsdekorationer. Kanske något för släktmiddagen?

Tomten finns inte

2011-12-06T20:25:00.001+01:00

Tack för alla snälla kommentarer om julpysslet, men innan ni blir helt till er i trasorna över mina hemmagjorda kort så kan jag ge er ett tips/trix/fuskknep när det gäller julkort. Panduro har färdigpackade materialsatser till julkort. Du får klippa och limma till förbannelse, men det brukar ofta bli väldigt väldigt fint. Man kan göra julkorten enligt olika motiv, eller så hittar du på själv. Bara att välja ambitionsnivå (obs, Elinor och Veronica var exemplariska julkortsmakare och gjorde egna från scratch till skillnad mot sin mer bekväma vän.).

Den uppmärksamme läsaren kunde i förra inlägget se en burk med sötsaker på vårt pysselbord. Kanske kände främst Sofie igen dem? Det var nämligen hos henne jag hittade receptet. Den lenaste fudgen i mannaminne! Enkel och snabb är den också. Så tomten finns alltså inte längre, vi åt nämligen upp honom.

Skumtomtefudge
12 skumtomtar
50 gram smör
1 dl grädde
2 dl socker
100 gram vit choklad (150 g i originalreceptet)

Gör så här
Blanda alla ingredienser, utom den vita chokladen, i en kastrull. Smält på svag värme. Under omrörning låter du den småkoka i 10 minuter. Hacka chokladen och vänd i den. Låt den smälta, och rör till massan blivit slät och blank. Häll i en mindre form, klädd med bakplåtspapper. Låt stelna i kyl, skär sedan upp den i kuber.

Jag tror banne mig att detta var min första fudge, ever! Kola har jag kokat igen och igen, men jag undrar om inte fudgen tar många utförande-poäng, det är ju så mycket enklare. Och vem kan motstå smaken av en skumtomte?

Och nu börjar min hjärna spåna, vad säger ni om skumbananfudge? Eller Ahlgrensbilarfudge?

Jag vet att jag precis sa att fudge var enklare att göra än kola, men jag kunde inte låta bli att koka två sorter. Varav den ena såg ut såhär vid uppstart.

Stay tuned for recipes!

Klipp och klistra

2011-12-04T17:53:00.001+01:00

Idag har en traditionsenlig aktivitet gått av stapeln, nämligen det årliga Julpysslet. Sedan vi lärde känna varandra, Elinor, Therese, Veronica och jag, har vi träffats en dag varje år och pysslat, ätit clementiner och druckit glögg. I år var vi tyvärr bara tre, då Therese har styrt kosan tillbaka till sin hemstad, så hon fattades oss givetvis. Hemmasnickrade julkort brukar alltid stå på schemat, så även i år.

Jättefina engångs-glöggmuggar från Åhlens.

The making of the julkort

Jag passade också på att baka vörtbröd, något som jag aldrig testat förut. Det luktade helt vansinnigt gott i köket, och bröden smakade riktigt bra och inte alls likt de industribakade sockerstinna vörtlimporna jag är van vid. Win! Russin i? Ja, men det är väl självklart!

Leilas vörtbröd
4 mindre limpor

50 gram jäst
3 dl porter
2 1/2 dl julöl
1/2 dl rapsolja
1 dl mörk sirap
50 gram smör
1/2 msk mald pomerans1 1/2 msk mald ingefära
1 msk mald nejlika
1/2 msk malen kardemumma
1 msk salt
3 dl russin
13 dl rågsikt

Gör så här
Smula jästen och lös upp den med porter, julöl, olja och sirap. Smält smöret i en kastrull tillsammans med salt och kryddor. Låt det svalna något innan du blandar det med degvätskan. Tillsätt russin och blanda sedan i mjölet lite i taget. Arbeta degen tills den är smidig och elastisk. Låt jäsa till dubbel storlek under duk, räkna med en timma.

Sätt ugnen på 200 grader. Dela degen i fyra delar, forma till limpor och placera i limpformar. Jag köpte engångsbrödformar på Åhlens, perfekt att ge bort (lite säsongsmönster hade inte skadat Åhlens!). Låt jäsa ytterligare en timma under bakduk. Grädda i mitten av ugnen i cirka 40 minuter, sänk värmen till 175 grader efter 15 minuter.

Cupcake-stället får agera fruktfat under julmånaden.
Ibland blir jag överväldigad över min egen uppfinningsrikedom.

Ett bröd åt vi upp genast, Elinor och Veronica fick med sig varsitt hem och det sista tar väl slut snabbare än vad ni hinner säga julskinka.

En liten sneak peak på årets julkort

Flashback

2011-12-02T21:25:00.001+01:00

I vanlig ordning har veckan gått fort. Vi är inne i december men det är 9 grader plus. Jag skrattar döden, eller jag menar vintern, rätt upp i ansiktet! Muahahaha! (Något säger mig att det här kommer bita mig i arslet så småningom, men det får det vara värt.)

Är det tacos hos er ikväll eller tillhör ni motvallskärringarna? Om ni tröttnat på hårda skal som smular sönder, eller oblat-liknande tortillas så bjuder jag på majsplättar!

För knappt ett år sedan (åh herregud är det snart ett ÅR?) befann vi oss på Australiens östkust, närmare bestämt ett ställe som heter Anna Bay. Där, på en strandservering, åt jag en liknande majsplätt. Jag kommer inte ihåg vad den kallades, men jag kommer ihåg att den var god! Den serverades med tomatsås, stekt fläsk, avokado och gräddfil. Ett av många starka (mat-)minnen från den resan.

Majsplättar som i Anna Bay
1 liten burk majs
1 dl vetemjöl
1 ägg
1 tsk bakpulver
salt

smaksättning såsom:
spiskummin
chiliflingor
hackade gröna jalapeños

olivolja

Gör så här
Mixa majsen till en puré, ha gärna kvar lite bitar. Blanda med ägg, mjöl och bakpulver. Blanda i din smaksättning, spiskummin och chili var en hit! Glöm inte att salta.

Klicka ut smeten och stek i olivolja, några minuter på varje sida. De kan serveras både varma och kalla. Smaklig spis!

Det är inget bröd, men inte heller någon grönsaksbiff, utan något mittemellan. Jag åt dessa till en tomatsoppa, men jag kan tänka mig att de passar till en chiligryta, till tacos som sagt eller varför inte göra mindre plättar, toppa med guacamole och äta som snittar?

Å andra sidan skulle jag säkert kunna äta bajs och tycka det var gott,
med den här utsikten.

Vad händer annars i helgen? Jo hörreni: jag fyllde år i somras och önskade mig ett flådigt restaurangbesök. Det fick jag! Och imorgon kväll är det instämpling på 28+. Vilken TUR tänker jag att det var 28 jag fyllde, annars hade jag ju inte fått komma in. Eller? Vad det är vi ska äta, det vet jag inte, det är kära far som håller i trådarna. Vad jag däremot vet är att det kommer bli en trevlig kväll med fint sällskap och god mat.

Nu väntar jag på att min skumtomtefudge ska svalna så att jag kan avsmaka skapelsen. Sen, ja då tror jag det blir sängen. G'natt!

Bananas are for humans

2011-11-29T19:31:00.001+01:00

För ungefär ett halvt år sedan hände något omvälvande i min lilla russin-värld. Jag började nämligen cykla. Till jobbet först och främst, men sedan nästan vart jag än skulle (inom rimliga gränser givetvis, jag är ju ingen atlet).

Flera av mina vänner har länge cyklat till jobbet/skolan, i ur och skur, och jag har då alltid tyckt att "Men herreguuuud så hurtigt, kan ni inte ta vagnen som vanligt folk någon gång ibland?". Ett viss mått av avund har det nog alltid funnits där ändå, jag ville ju också vara aktiv och vardagsmotionera som det så fint heter. Så, ni hade rätt kära vänner - cykla är grejen!

Nu vill jag aldrig sluta. Därför är jag lite avig när det kommer till snön och kylan, för då finns det kanske risk att jag behöver ställa den rosa springaren för säsongen. Och det betyder spårvagn, denna apatins hemvist. Tanken på att ta vagnen till jobbet på morgonen, den är mer än motbjudande. Man är mer trött när man stiger av än när man går på ju. Värdelöst.

En sådan här har jag. Jo, det är sant! Källa

Så jag har inte ångrat att jag plockade fram cykeln. Men idag, då var jag när att ge mig. På morgonen var det inte så farligt, det blåste men enligt yr.no skulle det inte regna på hela dagen. Oskillat av mig, men regnkläderna tog jag inte med mig. Desto värre väder var det på vägen till Friskis, motvind och, just det, regn. Dessutom har man missat att sadelspamma (ni vet sadelkådisarna med reklam på som delas ut till höger och vänster) mig så sadeln var våt. Eländes elände. Men iväg till träningen kom jag, genomförde det, och cyklade hem.

Efter ett pass Indoor Walking och ett pass Outdoor Bike riding from hell så skulle det suttit fint med en återhämtnings-banan. Jag känner mig nämligen allmänt skeptisk mot den fula lilla (säkert rabiessmittade) apan som pratar om Gainomax.

Låt er inte luras av den här lille rackaren, ni har väl sett Outbreak? Källa.

Då ångrade jag mig således lite att jag skickade med den här goa banankakan till Michaels jobb i morse. Annars hade den fyllt mitt behov efter träningen: Banan (och socker och fett då).

Chunky Monkey Banana Bread
150 gram rumsvarmt smör
1 dl strösocker
2 dl florsocker
3 mogna bananer
2 ägg
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 nypa salt
100 gram hackad mörk choklad
1 stor näve hackade valnötter
+ ett par hela till garnering

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader, smörj och bröa en avlång brödform. Vispa smör, socker och florsocker till en krämig vit smet. Mixa bananerna till en puré och rör ner i sockersmeten. Tillsätt även äggen.

Blanda alla torra ingredienser i en bunke, rör även ner choklad och hackade nötter. Vänd försiktigt ner detta i smeten. Rör inte för mycket.

Häll smeten i brödformen, garnera med de hela nötterna och grädda i mitten av ugnen i ungefär 30 minuter, kakan ska vara torr (av någon anledning tog det 50 minuter i min ugn).

Jag tycker det är rätt sjysst att ha några nötter att garnera med, speciellt om man ska mata okända med kakan. Finns det nötallergiker så behöver de ju inte ens tänka tanken på att smaka. Receptet är grundat på ett bananbrödsrecept från Leila.

Det dåliga med den här sortens kakor är att man inte kan provsmaka sig en liten bit, det blir liksom så tråkigt att ge bort en redan tjuvsmakad kaka.

Anyway, jag är helt övertygad om att den smakade riktigt jävla ap-gott!

The wrath of Berit

2011-11-27T19:20:00.001+01:00

Stormar det lika mycket hos er som hos oss? Berit är inte nådig hon.

Idag har jag julpyntat, det vill säga hängt upp julstjärnan och plockat fram våra tvenne adventsstakar. Det får räcka tycker jag. Jag försökte även göra det lite fint på balkongen med en ljusslinga, men se där fick jag se mig besegrad då bara en fjärdedel av lamporna ville lysa.

Inga lussekatter heller idag, dock en fisksoppa med touch av saffran. Det satt fint som söndagsmiddag, med Berits yl kring knuten.

Som ni ser har jag plockat fram mina juliagste servetter och värmeljus.

Trevlig första advent önskar jag er, för även om jag inte är någon julfantast så vet jag att det är många av er som ser fram emot just det här. Jag kan till och med sträcka mig så långt (för er skull då) att jag kanske önskar mig lite lite snö på julafton...

Det här med kött

2011-11-26T10:51:00.001+01:00

När katten (Michael) är borta (spelar flipper-SM) dansar råttorna på bordet (lagar Kim kött).

Men det här med kött är för mig ganska komplicerat. Vi är väl många som tampas med samvete och moral när det gäller den frågan. Jag tänker inte ha någon större utläggning om detta och jag är inte ute efter att skapa någon form av diskussion, men jag vill bara berätta om något jag hörde på radio i tisdags. Lotta Lundgren var på besök hos Morgonpasset och det pratades om just kött och köttkonsumtion.

Hon hade ett resonemang som jag fastnade för: Köp och ät kött som är så dyrt att du inte har råd att köpa så stora mängder. Dyrt kött är lika med bra kött (eko och närproducerat). Köper du och äter mindre mängd kött, så blir allt liksom lite bättre. Låter det rörigt? Det lät väldigt logiskt när Lotta sa det, så gå in och lyssna här (ungefär 1 h 35 min in i programmet).

Jag tänker anamma detta, ska jag köpa kött ska det vara bra (dyrt) kött. Igår blev det således en Boeuf bourguignon på ekologiskt nötkött och eko-bacon.

PK- Boeuf bourguignon
120 gram eko-bacon
500 gram eko-grytbitar av nöt
1 rågad matsked mjöl
3 dl vatten
3 dl rött vin
2 msk viltfond
1 gul lök
en tufs färsk timjan
1 lagerblad
2 msk tomatpuré
2 vitlöksklyftor
salt
peppar
300 gram svamp
(jag hade ostronskivling och torkad svart trumpetsvamp)
12 steklökar

Gör så här
Klipp baconet i bitar och stek på. Ta upp och låt rinna av på papper. Skölj inte ur pannan utan stek grytbitarna, några i taget, i baconfettet. Ta upp och lägg i en gryta. Strö över mjölet och rör om. Häll vattnet i stekpannan och fånga upp stekskyn. Häll skyn och rödvinet i grytan, tillsätt fond, timjan, lagerblad, tunt skivad lök, tomatpuré, pressad vitlök, salt och peppar. Låt koka lätt under lock i ungefär två timmar eller tills köttet är mört. Stek på löken och svamparna. Låt dessa, tillsammans med baconet, koka med de sista tio minuterna.

Det här blev precis så gott som jag hade hoppats på! Svampen och fonden gav grytan en vild touch. Rödvinet, timjan, och det salta från bacon. OMG.

Jag serverade med ugnsstekt potatis i pommes strips-form och en extra knippa timjan. Och resten av rödvinet såklart. Avnjöts framför På Spåret.

Idag mina vänner står tvätt på schemat - vilken lördag va? Det bättrar sig till kvällen för då är det Halv åtta-middag hos Emma. Utan att berätta för mycket kan jag avslöja att några av beståndsdelarna i middagen är trattkantareller, hemgjord bea och chokladmaräng...

Jätteviktigt!

2011-11-21T19:46:00.001+01:00

Jag är ibland av den åsikten att har jag ingenting vettigt att säga, så tänker jag vara tyst. Idag är en sådan dag, så jag tänker inte säga mycket mer än följande vettiga: Baka kakor. Det är bra för själen. Speciellt kryddiga och sega vintercookies. Glöm inte att äta dem också. Receptet hittade jag här och dessa kakor är mitt bidrag till Söta sakers månadsutmaning: Vinter.

Kryddiga vintercookies
1/4 tsk kanel
1/4 tsk svartpeppar
1/4 tsk malen ingefära
en nypa* muskot
en nypa malen nejlika
en nypa vitpeppar
1 3/4 dl socker
2 tsk honung
110 gram rumstempererat smör
1 ägg
1 krm äkta vanilj
3 1/2 dl mjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk rivet citronskal
3/4 dl hackade kanderade apelsinskal
2/3 dl grovhackade skalade sötmandlar
2 1/3 dl grovhackad vit choklad

Gör så här
Värm ugnen till 200 grader. Blanda kanel, svartpeppar, ingefära, muskot,
nejlika och vitpeppar i en lite skål. I en större skål rör du ihop smör, socker, ägg och vanilj. Blanda mjöl, bakpulver och det mesta av kryddblandningen i ytterligare en skål.

Rör ner de torra ingredienserna, tillsammans med apelsinskal, citronzest, mandlar och choklad, i smeten. Klicka ut matskedar av smeten på en bakplåtspappersklädd plåt. Jag rekommenderar två plåtar x 12 kakor. Grädda i mitten av ugnen i drygt 8 minuter, kanterna ska precis ha fått färg. Medan kakorna fortfarande är varma strör du över några nypor av resterna från kryddblandningen.

* pinch stod det i det amerikanska receptet. Hur mycket är då en pinch? Googlar och får fram att:
-En "pinch" är när man tar tummen, pekfingret och långfingret och nyper kryddorna.
-En "small pinch" är en nypa från bara tumme och pekfinger.
-En dash visade sig vara ett ganska minst 1/16 och max 1/8 av en tesked.

Okej, nu kanske jag sa lite mer ändå. Men allt som rör kakor och bakning räknas väl ändå som ytterst viktigt? Jaaa-aaa!

PS. Jättegoda! Som en blandning mellan pepparkaka och Subways cookies.

Rocky vs Roky

2011-11-20T17:48:00.001+01:00

Helgen har varit tämligen lugn för min del (till skillnad från min bättre hälft, som idag nog bör kallas min sämre hälft. Puss på dig!).

Fredag kväll somnade jag framför the Walking dead runt 22-snåret. Och det är inte för att det är ett tråkigt program, utan för att en varm soppa och ett glas rött vin samt det faktum att det var fredag, satte sina sömniga spår.

Efter fredagens middag anser jag oss vara proffstyckare om Santa Marias Indiska brödsortiment. Till soppan, som är värd topplisteplacering, köpte vi 100-procent halvfabrikat: Papadum och Naan-bröd. Naanbrödet ger vi tummen ner, inte alls den konsistens man ville åt och det smakade mest Hönö-kaka. Papadum får tummen upp! De var ap-goda och hade rätt look. Go Santa Maria!

En stund av lördagen spenderades i mina funktionsbrallor som jag har när jag springer (läs lufsar). Något hade hänt, för jag kände mig tamigfan som Rocky Balboa!

Lördag. Källa.

Men jag rör ju mig inte utan ett syfte, det kanske ni vet. En middag på Yamato hägrade. Kimchi Sashimi Donburi - kimchimarinerad sashimi på ljummen risbädd toppad med en äggula - sjukt gott! Några glas vin till det och min lördag var komplett.

Om jag kände mig som Rocky Balboa i lördags känner jag mig mest som Roky Erickson idag. Lite sliten alltså.

Söndag. Källa

Jag piggade upp mig själv med en vintrig sallad med betor, där jag låtit mig inspireras av det här, här och här.

Sallad med betor och blodgrape
8 polkabetor
1 blodgrape
1/2 påse röd mangold
1/2 påse babyspenat
40 gram chevre
1/2 dl grovriven parmesan
lite strimlad rödkål
1 schalottenlök
bladpersilja
salt
peppar
olivolja
honung
citronsaft

Gör så här
Skala betorna och dela dem i munsbitar. Koka dem mjuka, men ha kvar lite tuggmotstånd. Låt svalna. Fileea blodgrapen och dela mindre bitar. Bred ut de olika gröna bladen på ett fat, toppa med rödkål, ost, grape [gräp], riven bladpersilja och lök. Dressa betorna med en blandning av olja, citronsaft, honung, salt och peppar. Smaka dig fram. Avlsuta med att lägga betorna ovanpå salladen. Servera!

Glöm icke för allt i världen att väga upp alla nyttigheterna nu, med ett glas vin eller två. Eller varför inte lite choklad?

Man kan aldrig ha för mycket deg, eller hur?

2011-11-17T21:53:00.000+01:00

Tack för alla snälla kommentarer om den rosa middagen! Och jag säger det igen, halv åttamiddagarna är något av det bästa vi gjort. DO try this at home, kids.

Jag vet att ni kanske har varit lite oroliga för mig sedan bakstuge-äventyret. "Hur går det för Tant Russin och hennes brödmättnad?", "Kommer hon någonsin vilja äta bröd igen?". Ingen panik, bröd-motviljan gick över snabbt. Det vände istället och uppbringade ett än större bröd-sug. Trots att frysen är full med hönö- och rågsiktskakor, så ville jag testa ännu ett bikarbonatbröd. Det typen av bröd, fullt med frukt och frön, passar perfekt till frukost. Mättar bra, ända till lunch. I alla fall för en kontorsråtta till ingenjör som äter lunch 11.15.

Bästa fröiga och fruktiga frukostbrödet
2 dl grahamsmjöl
1 ½ dl rågsikt
1 dl rågkross
1/2 dl solrosfrön
1/2 dl pumpafrön
½ dl linfrö
1 tsk salt
1 tsk bikarbonat
ett par aprikoser i bitar
en näve hackade valnötter
1 rivet sött äpple
½ dl ljus sirap
5 dl naturell yoghurt

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader. Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Riv ner äpplet och vänd nötterna och aprikoserna. Tillsätt sirap och yoghurt. Rör om ordentligt. Klicka ut i en avlång brödform, toppa med en näve pumpafrön. Grädda längst ner i ugnen i knappt 90 minuter.

Veckans dilemma: Bentolåda eller Sashimi Kimchi donburi på Yamato på lördag? Ack, livets svåra val...

Sen så tycker jag att man borde kunna prenumerera på bakplåtspapper. Mitt är ALLTID slut.

Halv åtta hos Kim IV

2011-11-15T19:59:00.001+01:00

I lördags var min tre halv åtta-gäster inbjudna till en ROSA AFTON. Från början hade jag inte tänkt att ha något tema överhuvudtaget, förutom kanske "gott" eller "jättegott", men när jag väl bestämt mig kändes det självklart.

Jag upptäckte under arbetes gång att en färg var ett ganska roligt tema att jobba efter, speciellt när det gällde dukning och allt runtomkring själva maten. Jag dukade med rosa servetter, tårtpapper och presentsnöre, allt från Lagerhaus.

Dress coden var såklart rosa, ju mer desto bättre och mina gäster får VG+ på den punkten. Och Flemming var förstås med som bästa accessoar.

Man skulle kunna tro att Emma och Flemming ringt varandra innan för att se vad den andra skulle ha på sig. Vilken matching!

Inspiration har jag fått på många fina bloggar, så det tackar jag för! Vi började kvällen med rosaröd drink (tack till Remsan för den!):

Bubblig lingondrink
1 del Jokk lingondryck
1 del mousserande vin
färsk mynta och lingon

Till drinken serverades en supermegarosa och supermegagod rödbetspesto (idé från Provköket):

Rödbetspesto
2 stora rödbetor
1 näve valnötter
1 vitlöksklyfta
1/2 dl finriven parmesan
1/2 dl creme fraiche
salt
svartpeppar

Gör så här
Skala och skär rödbetorna i mindre bitar. Koka dem mjuka och låt svalna. Mixa med nötter, vitlök och creme fraiche. Rör ner osten och smaka av med salt och peppar. Servera på kex.

Mina gäster fick sedan underhålla sig med ett rosa quiz och för varje rätt svar skänkte jag en slant till Rosa Bandet. De var grymma och jag blev lite fattigare men det var det värt.

Medan de klurade på vem som spelade Rosa Pantern i originalfilmen gräddade jag minipizzor med kantareller och getost. Med 00-mjöl i degen så klart, och serverade med mangoldblad, fintrimald rödkål och röd- och polkabetor marinerade i citron, olja och salt. Degreceptet fick jag från min kompis Elinor som hittade det på pizzabloggen.

Pizzadeg Speciale
räcker till 12 minivarianter

3 dl kallt vatten 
50 g jäst 
550 g 00-mjöl
1 msk salt 
1 msk socker 
1 msk olivolja 

Gör så här
Smula jästen i en bunke. Häll i vattnet och rör tills jästen löst sig. Tillsätt salt, socker, olivolja och det mesta av mjölet. Knåda degen i knappt en kvart. Låt jäsa under duk i en timme. Baka ut tunt.

Jag toppade mina pizzor med getost, ma&pa-plockade kantareller, valnötter, lite honung och färsk timjan.

Grädda så varmt du vågar, ca 10 minuter. Då jag inte har förmånen att äga en pizzasten, körde jag på följande trick: Låt plåten stå inne i ugnen tills den uppnått temperatur. Då får man en helt okej frasig botten.

Blanda finhackad timjan, citronskal, olivolja, salt och peppar och ringla över din pizza precis innan servering. Häpp!

Till pizzan, det är klart man ska dricka öl! En ljusröd öl till på köpet. Timmermans Kriek föll några i smaken, andra inte. Söt, körsbärssmak. Dr Pepper sa någon. Men det var ett kul inslag tycker jag själv.

Till huvudrätt, en variant av en fiskrätt som pappa ibland lagar. Till den serverades pommes duchesses smaksatta med dill och citron, lättkokta morötter och rädisor samt såsernas sås: Pickipickis fänkålssås.

Färserad rödtunga
2 port

4 små eller 2 större rödtungsfiléer
50 gram lax
75 gram räkor
1 ägg
en knivsudd sambal oelek
1 msk hackad dill
salt
peppar

Gör så här
Mixa ihop allt utom rödtungan till en slät smet. Låt stå kallt minst 30 minuter. Ta fram en traktörpanna eller en gryta. Smörj två ugnsfasta små formar och klä insidan med rödtunga. Fyll dem med laxsmeten. Ställ formarna i pannan och fyll på vatten så att det nästan går upp till kanten på formarna. Brassa på och låt det sjuda tills innertemperaturen på laxfärsen är 55 grader, det tar kanske en kvart. Lyft försiktigt ur dem ur formarna, förslagsvis med två skedar. Toppa med lite rom och ett par färska räkor.

Jag var nöjd med både smaken och utseendet (även om jag önskar att mos-spritsandet hade blivit lite tjusigare). Emma fick den underbart goda grönsaksbakelsen istället för fisk.

Rosévin till huvudrätten givetvis!

Vi väntade ett slag med efterrätten, som jag hade förberett redan kvällen innan. Smart drag av mig om jag får säga det själv. En söt, krämig och fint fint rosa pannacotta fick avsluta kvällen (tack till Johanna på Kaffekalas för recept! Jag valde dock att dubbla kolasåsen, sockergris som jag är).

Lingonpannacotta med chokladtryffel och kolatopping
4 port

kolasås
2 dl vispgrädde
4 msk farinsocker strö
4 msk ljus sirap
2 krm äkta vanilj

tryffel
1/2 av kolasatsen
50 g hackad god mörkchoklad 70%
1 msk krossade kaffebönor
4 små krm krossat flingsalt

pannacotta
2 dl vispgrädde
1 dl gelésocker multi
1 krm äkta vanilj
2 dl lingon
2 dl tjock naturell yoghurt

Gör så här
Koka upp samtliga ingredienser till kolasåsen. Låt sjuda runt tio minuter tills den tjocknat. Häll hälften av kolasåsen i en liten skål, det är till toppingen.
Låt resten av kolan koka lite till, sedan rör du ner chokladen tillsammans med kaffebönor och salt. Häll i fyra glas och låt stå i kylen tills de stelnat.

Koka upp grädde, gelésocker, vanilj och lingon. Mosa bären en del. Låt sjuda en minut eller två. Ta av från plattan och rör ner yoghurten. Fördela i de fyra glasen, ovanpå tryffeln. Låt stelna i alla fall ett par timmar. Sedan klickar du på kolasåsen och garnerar med exempelvis nötflarn, chokladflarn med kaffebönor och lingon. Söt/syrlig/krispig/len - allt en efterrätt bör ha!

Jag var nöjd med kvällen, och det gissar jag att även mina gäster var! Det rosa temat var kul, om än lite svårt att få till i vissa rätter.

Emma står för middagen nästa gång, och jag längtar redan. Nu har jag ju gjort mitt, så jag kan bara slappna av och njuta!

Svenssonlunch, fast lite bättre.

2011-11-13T19:36:00.001+01:00

Har ni haft en bra helg? Det har jag. Lördagen var vigd åt min halv åtta-middag. Förberedelser, småstädande, klädbyte. Middagen gick bra och jag kommer att återkomma till den senare i veckan tänkte jag. Men jag an iallafall bjuda på en liten förhandsvisning, en så kallad före och efter-bildserie:

Visst ser vi ut att ha haft trevligt?

Såhär på söndagskvällen vill jag ta tillfället i akt att presentera veckans lunchlåda: *trumvirvel* Ugnsstekt middagskorv med potatis- och blomkålsmos!

Tro det eller ej, men Quorn har gjort en korv av typen falu och jag kunde inte låta bli att handla den. Vad jag tycker? Utseende- och konsistensmässigt får den höga efterliknelsepoäng. Till och med den orangeröda plasten har de kopierat. Men smakmässigt: ja då smakar den quorn rätt och slätt.

Varvad med tomat, rödlök, dijonsenap och toppad med riven ost och timjan, ja då duger den alldeles utmärkt. Moset gjordes på potatis och blomkål, som jag sedan smaksatte med ännu mer timjan och som sig bör: getost. En upphottad version av falukorv i ugn kan man säga.

Och ja, jag äter samma låda hela veckan. Frågor på det?

Slow food blev fast food

2011-11-11T21:51:00.000+01:00

Jag ursäktar mig med att jag hade faktiskt tänkt att göra egna gnocchis [njåckis] först, men när jag ändå var inne på Aldardo vid Kungstorget i andra ärenden kunde jag inte motstå frestelsen att ta den snabba vägen. Där i disken låg perfekta gnocchis, och vem är jag att konkurrera? En annan gång, jag lovar.

I saluhallen köpte jag vaxbönor, haricots verts och kvisttomater. In i ugnen tillsammans med olivolja, honung, salt och peppar. Koka gnocchin.

Klart! SÅ JÄKLA GOTT.

Jag var på Aldaro i syftet att handla mjöl. Det så kallade 00-mjölet som ska vara perfekt till pizzadeg. Det kan man köpa bakom disken på just Aldaro. Man får fråga efter det, och då känner man sig lite speciell, som om man känner till en hemlighet. Dyrt kilopris för mjöl kan man tycka: 20kr/kg, men inte så ofta man bakar pizza väl? 00-mjölet har en extra hög halt av gluten vilket ska göra det perfekt till pizza (och även pasta). Vi hade det till pizzadegen när vi bakade i stenugnen, och där var saken klar!

För pizza blir det imorgon, på min halv åtta middag! Flådigt och lyxigt är orden! Eller? Vänta ni bara…

Här ser ni delar av ingredienserna till morgondagens meny, någon som ser den *host* rosa tråden?

Årets julklapp har annonserats, visste ni det? Här är den!

Bara drinkar av Michael Krantz och Håkan Aspnäs.

Perfekt till alla mammor, systrar, farmödrar, och andra som kan tänkas gilla drinkar och karlar. Tack Michael för att vi fick möjligheten att komma på releasemingelfesten!

Smacznego!

2011-11-09T21:38:00.000+01:00

Polen, jag vet vad ni som inte varit där tänker. För jag har tänkt precis likadant. Grått, tråkigt, kallt, korrumperat och att man får sin bil snodd. Ja?

Helgen i Polen var faktiskt mitt tredje besök i landet, innan har jag varit i Krakow och i Gdansk (nöjes- respektive jobbresa). Båda dessa städer både förvånade och överraskade mig positivt. Polen är ju fint! Och billigt, vilket bör locka de flesta svenskar. Andra världskriget gick ju hårt åt landet, men många byggnader som fortfarande står är otroligt tjusiga.

Torsdag kväll körde vi alltså mot Ystad, där färjan skulle avgå till Świnoujście vid 22.30. Vi fick våran hytt, gick ett varv på båten och kröp ner i de smala sängarna. Båten imponerade inte direkt med sitt utbud, och ärligt talat så har den nog sett sin bästa dagar rent interiörmässigt.

Drygt sju timmar tar resan söderut, och den sov vi oss igenom, perfekt.

Polen visade sig verkligen från sin bästa sida rent vädermässigt i helgen. Sol och 13 grader. Bokskogarna vi körde genom var alltigenom roströda.

Östersjökusten är en enda lång sandstrand, tydligen väldigt populärt sommartid. Dessa berömda sandstränder hade jag på min måste-se-lista så vi navigerade oss ditåt. Badorterna var öde som sig bör i november, men det hade sin charm ändå.

Färden fortsatte söderut, drygt en timma, till Szczecin. Orutinerat av oss att varken ha en karta eller gps med oss, bara en adress till hotellet. Ren tur kanske att jag läst att det skulle finnas ett stort köpcenter bredvid hotellet, vilket vi fick syn på ganska snart vi kört in i staden. Rummet på Radisson stod klart när vi kom fram, trots att klockan inte var mer än 10. Två polska tummar upp för det!

Vid incheckning fick vi en spa-tidtabell, där det stod när vi skulle infinna oss för de behandlingar som ingick i paketet. Ord och inga visor! Den senaste tiden har både Michael och jag förvandlats till riktiga hurtbullar, så vi drog med en gång ner till gymmet (rör man sig mer får man äta mer är min devis).

Vi tog sen en lite runda i köpcentrat, för att kasta oss in på food courten. Varför har vi inte fler riktiga food courts i Sverige? Va? Vi testade en fisk-variant som jag tyckte var riktigt smart. Man valde en typ av fisk, olika pris beroende på vilken fisk det var och hur den var tillagad, och sedan fick man plocka på sig vilka tillbehör som helst.

Smart, och dessutom var det gott!

Vi drog benen efter oss en stund i staden, för att runda av med en kaffedrink. Aaaah.

Sen sov vi middag. Åh, jag älskar semester! Klockan 18.00 var det instämpling på SPA:t för vår exotiska massage (ja det hette faktiskt så, någon mer än jag som får snusk-vibbar..?).

Det var gött det, med massage även om jag inte riktigt förstod delen där hon slog på mina vader med kokosnötsskal. Dessa polacker alltså.

Middag intogs på en rysk restaurang. Servicen var ojämn, likaså maten. Vinet var gott. Och efterrätten.

Rysk cheesecake - god cheesecake

Ingen restaurang jag skulle ta med någon jag ville imponera på, men det var en trevlig miljö.

Vi bestämde oss för att dricka drinkar i Sky baren. Finns det en Sky Bar, ja då måste jag dit. Goda mojitos och Margaritas! Blev lite full. Blev väldigt trött.

Dagen efter stod ansiktsbehandling och hand-behandling på schemat. Men först frukost. Tyvärr inte så imponerande. Mest sött på något konstigt vis.

Behandlingarna var trevliga, SPA:t var otroligt fräscht och fint! Sen gymmade vi igen. Och lunchade på stan på ett ställe vi hittade via Happy Cow. Som en parantes kan jag verkligen rekommendera sidan Happy Cow, för er resande vegetarianer. Lunchen var grym! Soppor, grytor, matveterisotto, rårakor. Vi rullade fram.

Eftermiddagen spenderades i wellness zonen. Massa bastus, duschar och jacuzzi. Och en snögrotta, alltså en grotta med snö. Fyfan, där gick jag inte in, jag fick knottror i huden bara av att läsa på skylten.
Vi låg 90 procent av tiden på uppvärmda vilostolar. Där passade jag på att ta en liten lur. Aaah.

Till kvällen promenerade vi några kvarter till en indisk restaurang, som vi hittade via Trip Advisor (också en bra sida). Inredningen var mysig, och vi fick ett eget litet bås. Maten var helt okej, om än lite mesigt kryddad. Min tandoori grill mix var riktigt bra, men Malai Koftan lämnade lite övrigt att önska.
Notan var inte dyr, och vi var väldigt mätta när vi gick därifrån. Sov strax efter 22.

Avresedagen började på gymmet (Jag vet! Helt sjukt! Jag borde vara vansinnigt vältränad). Frukost och sedan avgång mot färjan.

Det var en ganska så seg hemfärd, i och med att det var mitt på dagen, men vi räddade det med tre serieavsnitt (Desperate Housewives – jättebra, Walking Dead – super och Terra nova – suger) och en film (Captain America – sådär) på Paddan.

BK-middag någonstans på E6:an. Hemma vid midnatt. Sömnig igen.

Det var en fin helg, för sällskapet är ju ändå det bästa. Polen är ett trevligt land, om än lite… ja som Sverige på 80-talet. Men de är på g, det lovar jag. Vädret var toppen, Szchecin var fint, SPA:t var fräscht, jag känner mig utvilad.

När det gäller traditionell polsk mat så vill jag, baserat på mina tidigare erfarenheter, tipsa om två rätter som jag ätit och gillat: Zurek och Golonka. Zurek är en soppa, som man kan gissa är den faktiskt lite sur, innehåller ofta korv, fläsk och ägg. Golonka är en polsk variant av fläsklägg, serveras gärna med surkål.

Så, för att sammanfatta: Polen = bra!

Jag får ta och tacka Unity Line för den här lilla trippen! Dziękujemy!

Halv åtta hos Lotta IV

2011-11-07T19:53:00.000+01:00

Hej på er! Hemma från den fina lilla trippen söderut. Hemkomst runt 00.00 inatt och upp igen klockan 06.00 för ännu en härlig arbetsvecka! Ny vecka, nya möjligheter som jag brukar säga... (för övrigt anser jag att det borde finnas ett typsnitt som man kan använda när man vill vara ironisk. Ironica.).

Vi hade det alldeles ypperligt i Polen. Men innan jag berättar för er om den helgen, så vill jag dra tillbaka klockan till förra helgen. Då gick säsongens första Halv åtta igång!

Ankomst hos Lotta vid 18.30 och vi hann inte ta många steg in i hallen innan vi blev välkomnade med en blå Mojito. Lotta, hos vet hur en slipsten ska dras hon! Hemligheten ligger i att ta i en dryg tesked blå Curacao viskar Lotta.

Förrätt, jordärtskockor i soppa! En väldigt populär rätt hos matbloggarna har jag allt sett. Jag måste få erkänna att jag aldrig ätit det innan. Men oj vad gott, det ska bli fler gånger.

Jordärtskocksoppa
Ca 500 g jordärtskockor
1 st schalottenlök
2 st grönsaksbuljongtärningar
1 l vatten
0.5 dl halvtorr sherry
2 dl lättcrèmefraiche
några svampar

Gör så här
Skala och skär jordärtskockor och lök, koka i buljongen och vinet tills mjukt. Häll av en del av buljongen (spara) och mixa resten. Blanda i creme fraichen och späd med buljongen till önskad tjocklek. Salta och peppra lite, kanske lite gräslök. Servera med stekt svamp på toppen.

Till detta serverades en kräm av mascarpone och hackade valnötter på små brödbitar med riven parmesan överst. Lite överbliven sherry till soppan passar bra om man vill, låter Lotta hälsa.

Lotta bjöd på hemmagjorda ravioli till huvudrätt - are you impressed? I am impressed! Smarrig skaldjursås som hette duga till oss carnivorer och svampsås till Emma.

Lottas ravioli
Pastadeg:
2 ägg
200 g mjöl

Fyllning:
1 pkt ricotta
Rivet citronskal från 0,5-1 citron
2 äggulor
1 tsk socker
salt

Räksås:
500 g räkor
1 gul lök
1 bit fänkål
1 morot
0,5 kuvert saffran
Några msk tomatpuré
Vitt vin och ev sherry, 2 dl sammanlagt
3 dl grädde
Cayennepeppar

Gör så här
Använd en liten mixer för att blanda till en smulpajsliknande deg som man sen välter ut på bakbord. Smulorna går sen lätt att knåda ihop till en deg som skall vara helt klibbfri. Något extra mjöl behövdes knappt men blanda i lite om den känns klibbig. Knåda några minuter, platta ut den lite så att den lättare går igenom största springan på pastamaskinen, vik och kör igenom igen, upprepa några gånger. Man kan mjöla lite om degen klibbar men den bör inte göra det...

Fortsätt sen med smalare och smalare springa till önskad tjocklek. (Man kan säkert kavla också om man inte har maskin.) Lotta använde en drinkshaker för att skära ut cirklar till raviolin, men något annat med vassa kanter funkar bra, man kan också skära ut fyrkanter.

Blanda ihop fyllningen och lägg en liten sked på varje cirkel, pensla lite vatten på kanterna och vik till en halvmåne. Tryck ihop kanterna och snygga till med en gaffel. Man jobbar med lite pastadeg i taget och lägger resten i plastfolie eller i en fuktig handduk. Den deg som blir över runt cirklarna knådas in i resen av degen. Fortsätt tills degen är slut. Ravioli som blir över kan frysas (innan kokning). Koktid ca 4 min.

Gör så här med såsen: Skala räkorna. Fräs räkskal med grönsakerna skurna i grova bitar i lite smör, häll i tomatpuré och saffran. Häll över vinet och vatten så att allt precis täcks. Låt puttra ca 20 min, sila och häll tillbaks i kastrullen.Tillsätt grädde och puttra tills såsen tjocknar lite. Krydda med cayenne och tillsätt räkorna på slutet.

Hur gott förrätten och huvudrätten än smakade var det efterrätten som fick oss på fall! 10 poäng från mig! Hur låter inte det här:

Vaniljparfait med chokladmousse och kanderade citrus

Kanderad citrus:
Några citrusfrukter
0,5 dl socker
Lagom mängd vatten+0,5 dl vatten

Vaniljparfait:
2 dl vispgräddeEn halv vaniljstång
2 äggulor
0,5 dl socker

Chokladmousse:
120 g mörk choklad
2,5 dl vispgrädde
3 äggulor
0,5 dl socker

Gör så här
Citrus: Strimla smala skalbitar med kniv eller zestjärn, inget vitt skall med. Olika citrus blir gott och fint. Lägg i kastrull och täck med vatten, sjud ca 10 min. Häll av vattnet, häll på sockret och vattnet och rör tills sockret löses. Sjud lite till, skalen skall bli lite genomskinliga. Fiska upp ur sockerlagen och lägg på ugnspapper eller liknande. När de svalnat lite, lägg i en burk, häll på lite socker och skaka. Den överblivna sockerlagen kan användas i drinkar.

Parfait: Vispa grädden. Dela och skrapa ur vaniljstången och vispa vanlijfröna med äggulorna och sockret tills ljust och luftigt. Rör först i lite av grädden i äggblandningen och vänd sen ser resten av grädden. Häll i smeten i cylinderformar. Lotta använde små majskornsburkar, kanterna måste bort helt, som hon klädde med plast från en plastficka. Ställ i frysen minst 3 timmar. Parfaiten gled lätt ur formarna och sen drar man försiktigt bort plasten.

Mousse: Vispa grädden lätt. Vispa äggulorna med ägget i en annan skål, ljust och luftigt. Smält chokladen och vänd ner i äggblandningen med slickepott. Vänd försiktigt ner grädden och fortsätt tills blandningen är slät. Lägg i en form och ställ i kylen minst 3 timmar.

Forma ägg eller kulor och lägg ovanpå parfaiten. Dekorera med kanderad citrus. (Moussen skulle räcka till åtta portionsformar eller ca åtta ägg men det går utmärkt att äta upp resten som efterefterrätt (WORD! Red.amn.)

Jag dog lite av lycka.

Där slutar vi rapportera om kvällen tror jag. Alldeles lagom med vin gjorde oss 90-tals nostalgiska och break dance-moves-försöksvilliga. Inga ben brutna dock.

På lördag är det Halv åtta hos Kim som gäller. Det blir grejer det!

Mot kontinenten!

2011-11-03T18:00:00.000+01:00

Ännu en fullspäckad helg står på schemat, jag och Michael ska nämligen till Polen över helgen. Lite otippat resemål må detta vara, men det har sin förklaring. Jag vann en resa dit (vilket jag knappt vågat berätta för jag har ju haft ett sådan vansinnig flax på senaste)! Jo det är sant, Unity Line som trafikerar Ystad - [konstigt polskt namn] hade en tävling på facebook. Jag deltog, och vann en tre-dagars spa-resa. Hurra för mig! Så nu sticker vi söderut i ett par dagar, det blir härligt det.

Medan jag sitter på färjan och dricker en öl, antagligen i sällskap med polska lastbilschaffisar, så kan ni göra dessa fina veggo-biffar. Riktiga goda är de, även om det kan tyckas vara ett ganska rörigt recept med många olika typer av ingredienser. Ingen regelrätt höstmat kanske, men vill man få lite fräscha sommarvibbar så knock your self out!

Broccolibiffar med smak av fetaost
1/2 gul lök
1 dl risottoris
olivolja
2 dl vatten
1/2 grönsaksbuljongtärning
2 st potatisar
125 gram broccoli
100 gram fetaost
1 ägg
1 msk potatismjöl
1 tsk torkad oregano

Gör så här
Finhacka löken och fräs med riset i olivolja. Häll på vatten och buljongtärning. Koka upp och sjud på svag värme till vätskan kokat bort. Skala och skär potatisarna i mindre bitar, hacka broccolin. Låt potatisarna koka mjuka, när det är ett par minuter kvar låter du broccolin koka med. Mosa potatisen och broccolin, kan vara trevligt med lite tuggmotstånd kvar.Blanda moset/stompet med smulad fetaost och ägg. Rör ner potatismjölet och kryddor. Forma till biffar och stek i olivolja tills de fått fin färg.

Servera med en röra på matlagningsyoghurt, vitlök och mynta och varför inte en schysst bönsallad? Eller bara gröna ärtor, ruccola och balsamico.

Även om det sägs vara milt för att vara på den här tiden på året, så har vi bestämt oss för att släppa in Flemming. Han behöver vinterbonas tror vi. Själv rör han inte en min, han har aldrig varit så mycket för det här med känsloyttringar.

Vi kallar honom Stoneface

Snart helg!

2011-11-01T20:37:00.000+01:00

Jag har tagit ledigt på fredag, vilket i princip betyder att det är onsdag idag! Kanske borde jag skaka mig en drink, lillördag och gräsänka som jag är? Dock är vi ytterst dåliga på att ha något hemma i kylen, bara utifall att, så då får det väl bli gin/tequila/rom on the rocks..

Nä, jag tror jag hoppar starkspriten och går direkt på ett glas mjölk och Plommonets knäckebröd som jag hade lyckan att få med mig hem från bloggträffen.

Nu när det börjar närma sig helgen så tänkte jag bjuda på ett hemskt trevligt recept på en fänkålstzatziki. Hemskt trevligt om man gillar fänkål, annars är det nog bara hemskt.

Passar utmärkt till ugnsstekt lax och dito delikatessrödbetor. Häpp!

Fänkålstzatziki
2 port

1 1/2 dl fänkål
1 dl matlagningsyoghurt
1 citron
1 klyfta vitlök
salt
svartpeppar

Gör så här

Hyvla fänkålen med en osthyvel. Lägg i en skål och salta, låt stå en dryg kvart för att vatten ska dras ur. Häll av vätskan som bildas. Blanda med yoghurt, finrivet skal av citronen och pressad vitlök. Smaka av med salt och svartpeppar.

Ja jäsiken vad gott. Jag gillar verkligen krispet och den karaktäristiska smaken (här betyder karaktäristisk något bra, inte som karaktäristisk som smaken på rå stjälkselleri) från fänkålen, och citronen bidrar med en bra fräschör.

Vill man inte köra vitlöksracet, så kan jag rekommendera att byta ut vitlöken mot riven pepparrot!

Jag vill även passa på att uppmärksamma det här inlägget om Gröna bandet hos Matrepubliken. In och läs, ge en slant till insamlingen (sms, super-okrångligt) och sprid vidare.

Kram på er!

För mycket av det goda?

2011-10-30T20:00:00.000+01:00

Detta bär emot att säga, för en smörgåsälskare som mig, men idag är jag faktiskt lite trött på deg och bröd. Sex timmar i en bakstuga sätter sina spår.

Klockan nio imorse (thank god för den extra timmen inatt!) bar det av mot Ruus Bakstuga som ligger en liten bit norr om Alingsås. Där knådade, kavlade, naggade, eldade och gräddade vi tills vi var svarta av sot och mätta av bröd. Pizza bakade vi, och även Hönökaka och Rågsiktskakor. Därav att både Michael och jag känner oss en aningen mätta på bröd. Men jäklar vad gott det var, den första ljumma Hönökakan med lite smör på... Ja ni hör ju.

Svärmor fick en del bröd, och vår frys har också fått sitt. Vill ni testa rågsiktskakorna så varsågoda:

Ruus rågsiktskakor
16 st

200 gram jäst
2 dl olja
1 l vatten
1 l röd mjölk
1 ½ tsk salt
2 ½ dl sirap
2 kg rågsikt
1,2 kg vetemjöl, spara ca ½ kg till utbakning

Gör så här
Smula jästen i en (stor!) bunke. Blanda vatten och mjölk, värm till fingervarmt. Lös jästen med en del av degvätskan. Blanda sedan i resten av ingredienserna. Arbeta ihop till en deg. Låt jäsa övertäckt i en timme. Arbeta degen en stund, dela i sexton delar och baka ut till rundlar. Låt jäsa ytterligare 30 minuter. Nagga dem och grädda i ugnen 225 grader, 12-15 minuter. I en vedeldad bakugn får du köra på känslan!

Jag hoppas jag och bröden hittar tillbaks till varandra snarast. Vi har ju varit varandra så nära så länge, det hade varit tråkigt om detta vore slutet. Måste nog kolla till de i frysen, kanske behöver de lite värme (micron) och kärlek (smör)?

Vill du baka i Ruus Bakstuga? Kostar nästan gratis (75 kr/person) och man får jättebra hjälp att komma igång. Gå in på deras hemsida så hittar du kontaktuppgifter. Vi hade en supertrevlig och mysig heldag, och även bak-ovana tyckte att det var kul vill jag tro.

Pie heaven

2011-10-28T21:40:00.000+02:00

Skördefest, vad säger ni om det? Låter väl trevligt? Det har ni rätt i, det var det. Det vet iallafall ni som var där igår: Åsa, Ann-Louise, Beata, Kristiina, Linda och Johanna. Tack för ert sällskap och allt gott! Speciellt tack till Åsa som bjöd på tak över huvudet.

Matbloggare som träffas för knytkalas, det är en dröm för varje mat-nörd det. Eller som vi sa igår: It's like pie heaven!

Kronärtskockspaj med spenat, rostad kryddig butternutpumpa, sötpotatispaj, rödbetsmuffins, pumpasoppa, knäckebrödet med stort K, äkta hemmagjord grynkorv(!) och minipajer med röbeta och morot. En kvällsbuffé som inte gick av för hackor. Jag ville äta upp allt, precis allt, men det blir sådana hemska utrymmesbekymmer då.

Bilder? Mjaaa... jag tänkte, så som många andra på träffen att "Alla andra tar ju med sig sin kamera". Precis. Men kika in på de andras bloggar så ska du nog få skymten av några av godsakerna.

Jag hade med mig nämnda minipajer, vilka jag absolut kan tänka mig att bjuda på igen. De är goda både varma och kalla. Varsågoda!

Minipajer med morot, rödbeta och getost
12 st

1 dl grahamsmjöl
1 dl vetemjöl
1 dl kesella 1%
50 gram mjukt smör
1 krm salt

1 gul lök
2 vitlöksklyftor
olivolja
3 dl grovrivna rödbetor
3 dl grovrivna morötter
2 ägg
2 dl mjölk
1 rulle getost, 200 gram (vi vet den lilla rullen)
salt
svartpeppar
1 dl rostade pumpakärnor
4 msk flytande honung

Gör så här
Börja med degen. Blanda ihop alla ingredienser till en deg. Låt stå i kylen i minst en halvtimme, gärna längre. Värm ugnen till 200 grader.

Hacka lök och vitlök, fräs i olivolja. Ta pannan av plattan och blanda i rivna rödbetor och morötter. Vispa ihop ägg och mjölk, salta och peppra. Skiva getostrullen i tolv bitar.

Pensla en muffinsplåt med olivolja. Dela degen i tolv delar, som du rullar till bollar för att sedan trycka ut i muffinsplåten. Grädda i ugnen i ungefär 10 minuter. När degen förgräddats stoppar du ner en lite näve rotfruktsröra i varje form. Häll på äggstanning, placera en getostbit på varje och toppa med pumpafrön och en klicka honung.

Grädda i ca 20 minuter. Låt svalna lite och pilla sedan ut pajerna ur formen.

Vilken helg som väntar för ert favoritrussin! Jag hinner inte ens bli höst-deppig, vad är det här för stil? Så mycket roliga saker som väntar kring hörnet varje helg. Jag blir lite konfys och känner inte igen mig, för så här brukar det ju inte vara... Men kul, det är det!

Hursomhelst, imorgon kör vi igång första middagen i nya säsongen av Halv åtta! Lotta bjuder till festligheterna och vi har som sig bör höga förväntningar.

Men det får inte bli för sent eller för blött hos Lotta för min del, för på söndag morgon styr vi kosan mot Ruus Bakstuga. Japp, vi ska baka bröd i vedeldad ugn. Det ska bli himla mysigt! Pizza till lunch är planen! Jag återkommer med rapport om både Halv åtta och bakstugan.

Med en sådan här helg framför mig, känns det rätt gött att vara hemma en fredagkväll. Skrota runt. Äta lite fruktsallad. Kasta ett halvt öga på Skavlan.

Ha en bra helg, det tänker jag ha!

Vilken färg har du?

2011-10-26T20:19:00.001+02:00

Tydligen diskuteras det på min killes jobb vilken färg man har på sin Kitchen Aid. För en Kitchen Aid har väl alla, eller hur? NOT. Jepp, jag är avundsjuk på dem som har en, men allra mest avundsjuk är jag på dem som har ett så stort kök att en Kitchen Aid inte skulle ta upp halva arbetsytan. Vi har en stor lägenhet, men ett väldigt litet kök. Kvoten mellan boyta och köksyta är nog minst i stan. Jag föreslog till Michael att han skulle kontra med : "Vilka storlekar har ni på era stansringar?"

Nog med bitterhet. De här kakorna kan man göra med en vanlig elvisp, även om jag gärna gjort dem med min svarta Kitchen Aid i mitt enorma kök i min funkiskåk i Kungsladugård...

Death by chocolate cookies
150 g mörk choklad
3 äggvitor
6 dl florsocker (2,5+2,5+1 dl)
1,25 dl kakao
1/2 tsk salt
1 msk majsstärkelse
1,25 dl hackad choklad

Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Smält 150 g mörk choklad i micron. Ställ åt sidan för att svalna. Vispa sedan upp äggvitorna hårt. Vispa då ner 2,5 dl florsocker i äggen tills det blivit en fluffig krämliknande smet. Blanda 2,5 dl florsocker med kakao, salt och majsstärkelse. Och vispa sedan ner dem lite i taget, långsamt i äggblandningen. Vänd till sist ner chokladhacket tillsammans med den ljumna chokladen. Smeten blir då väldigt stel. Häll i den sista delen av florsockret i en skål och rulla bollar av chokladsmeten som du sedan rullar i florsockret. Lägg bollarna på en plåt med några centimeters mellanrum och ställ in i ugnen i ca 10 minuter tills kakorna spruckit lite. Låt svalna, servera helst med mjölk!

Utfallet på de här kakorna var något outstanding. Chokaldiga, kladdiga, frasiga! Dock önskar jag att jag hade tagit ut kakorna bara någon minut tidigare, för extra mycket kladd. "Kan ha varit det godaste du gjort", var ett omdöme. Jag är benägen att hålla med! Dock kan jag inte ta åt mig så mycket av äran, för receptet hittade jag hos Anna som för örigt har mycket annat fint och gott på sin repertoar.

Men suck, bilden gör verkligen inte kakorna rättvisa! Gå in och kolla på Annas bilder istället så förstår ni storheten i dessa små godingar.

Det du ska äta i helgen

2011-10-25T18:36:00.000+02:00

Är ni precis som jag, och börjar tänka redan på måndag/tisdag vad ni ska laga för middag till helgen? Jodå, jag visste allt att jag var i gott sällskap. Då bjuder jag på det här receptet redan idag, så hinner ni tänka på det här ända tills i helgen.

I gott sällskap var även den kummel vi åt i fredags kväll. Tanken på den här middagen var det som fick mig att komma iväg till Friskis efter jobbet och genomföra ett pass Indoor Torture. Jag har alltid försökt vara lite snål på matfett vid stekning, men den här gången gjorde precis som det stod och stekte i både smör och olja. Å herre gud, så mycket godare det blev! Jag kapitulerar, och tänker att lite smör har ju ingen dött av. Bättre att dra ner på något annat, om man nu tvunget ska räkna kalorier.

Receptet kommer från Louise, Sveriges Mästerkock-vinnaren. Hennes trevliga blogg hittar du här. Någon lubb kunde jag inte få tag på men kummel dög gott, för även om dessa två fiskar inte riktigt smakar likadant så är de båda fasta i köttet.

Smörstekt kummel med grönsaksbakelse
2 portioner

1 zucchini
3/4 dl bondbönor, urplockade från skidorna (alt. gröna ärter)
1/2 påse babyspenat
75 g getost
2 tsk honung
1 msk matolja till stekning
salt
nymald svartpeppar

350 g kummelfilé skuren i två jämnstora bitar
1/2 msk matolja + 1 msk smör till stekning
4 plommoncocktailtomater, halverade
salt
nymald svartpeppar

1/2 dl olivolja
1/4 citron, saft och rivet skal
2 vitlöksklyftor
1 dl hackad persilja
salt
nymald svartpeppar

Gör så här
Plocka bondbönorna ur skidorna och koka i lättsaltat vatten ca 3 minuter, spola under kallt vatten. Plocka försiktigt av det vita höljet runt de gröna bönorna. Skär halva zucchinin på längden, det ska bli fyra remsor, några millimeter tjocka. Grilla eller stek remsorna på hög värme ca 2 minuter. Sätt ugnen på 225 grader. Klä två stansringar (det ska även gå bra med en muffinsplåt) på insidan med zucchiniremsor. Tärna den andra halvan av zucchinin i mindre kuber. Fräs i matolja tills de är gyllene och har vattnat av sig ordentligt. Tillsätt bondbönor och babyspenat, salta och peppra. Smula och vänd i getosten. Fyll zucchiniformarna med getost- och grönsaksfyllningen, toppa med en klick honung. Gratinera i drygt fem minuter tills bakelserna får fin färg.

Salta och peppra fiskfiléerna. Hetta upp en stekpanna med matolja och smör och stek fisken gyllene på medelvärme i ca 4 minuter på varje sida. Ös smöret över fisken under tiden som du steker. Lägg i plommoncocktailtomaterna precis på slutet.
Mixa alla ingredienser till örtoljan, färgen ska vara riktigt grön, smaka av med salt och peppar.

Placera bakelserna på tallrikar och ta bort stansringen. Om gravitaionen tillåter, lägg fisken på bakelsen. Tomaterna läggs bredvid och örtoljan ringlas över. Servera!

Om än inte lika fint som på Lousies bild, så tjusigt eller hur? Och gott framförallt! Grönskerna gjorde sig bra med både fisken och osten (även om getost och vitfisk kändes lite awkward första gången jag såg receptet). Örtoljan ska jag använda vid fler tillfällen, den var en riktig höjdare.

Oscar, Emmy, Tony

2011-10-24T10:20:00.001+02:00

Jag känner mig lite mallig, för jag har nämligen fått två awards. Tack Sofie, och tack Helena - två bloggare som jag troget följer!

1. Varför började du blogga?
Sanningen att säga så var det mest för att jag insåg att jag behövde en hobby. Och så gillar jag ju mat. Att äta som hobby kändes inte så bra i längden, men en matblogg. Perfekt kombo!

2. Vilka bloggar följer du?
Hur mycket tid har ni? Jag tänkte jag skulle lägga upp en länklista här så småningom, så håll ut! Inte helt överraskande är det mest matbloggar, men en återkommande favorit inom ett annat område är Lilla Gumman.

3. Vilken är din favoritfärg?
Jag är ofrivilligt svag för rosa och turkos. Svart är bra på många vis.

4. Vilken är din favoritfilm?
Det är ju som att fråga vilken som är min favoriträtt! Beror på humör och dagsform. Och det är ju lite skillnad på favoritfilm och bästa film, är det inte? Jag gillar Tarantino och Rodriguezs' filmer, men även filmer som Pans Labyrint och My neighbour Totoro (bilden!). Och Gran Torino. Amelie från Montmartre, Livet är underbart. Och nästan alla Cohen-filmer. Jag skrattade tills jag nästan kissade ner mig till Bridesmaids. Ja ni hör ju, egentligen borde jag starta en filmblogg också. Och en tv-serieblogg.

5. Vilket land/länder skulle du vilja besöka?
Italien, Australien, Argentina och USA är länder jag gärna besöker igen. Annars ligger Nya Zeeland och Japan högt på önskelistan.

Fem bloggare jag vill skicka vidare till, det var inte det enklaste det. Finns ju så många bra personer där ute.
Tant Gul (en tant-allierad som inspirerar)
Moma (som fått min röst till Matbloggspriset. 'Nuff said.)
Plommonet (alltid lika roliga och annorlunda recept)
Miss Meister (där man alltid lär sig något nytt)
Livsaptits-Linda (som bjuder på många bra idéer och fina bilder från hennes kurser)

Efter lite eftertanke så vill jag bara säga att ni inte behöver förvalta och skicka vidare awarden om ni inte vill. Vill ni svara på frågorna, så gör gärna det, det var kul! Men vill ni inte, så bara njut av smickret!

Varför händer det här aldrig på hållplats Fjällgatan? Källa.

När man är den främmande

2011-10-22T09:17:00.001+02:00

Idag ska min kompis Josefin få "främmat". Vi är tre tjejer som jag besöka henne i Lidköping, dit hon flyttat för sin AT-tjänst. Jag har aldrig tidigare varit i staden och skulle nog aldrig åkt dit om inte hon flyttat. No offence Lidköping. Men trevligt ska det bli!

Cookies in a jar, det tror jag att de flesta har sett. Torra ingredienser till kakor varvas i en stor burk och ges bort med vidare instruktioner hur kakorna tillagas. Jag har länge tänkt att göra en variant på filmjölksbröd på samma sätt. Bread mix in a jar! Äntligen fick jag en ursäkt att testa. Nu hoppas jag bara att brödet blir gott och att Josefin inte hinner tjuvkolla här på bloggen innan vi är framme på "schlätta"

Bread mix in a jar
1 bröd (grundrecept härifrån)

1 en-liters fin burk
lite drygt 3 dl grahamsmjöl
½ dl vetemjöl
1 dl rågkross
1 dl solrosfrön
½ dl linfrö
1 tsk salt
1 tsk bikarbonat
torkade tranbär
torkade aprikoser i bitar
hackade valnötter

(½ dl mörk sirap
5 dl fil eller naturell yoghurt)

Gör så här
Häll i ingredienserna en efter en i burken, avsluta med frukten och nötterna. Skriv på en lapp: Tillsätt 1/2 dl sirap och ~5 dl fil/yoghurt, blanda. Grädda längst ner i ugnen, 175 grader, 90 minuter.

Och för er som undrar varför solrosfröna kan bli gröna i sådana här bröd, så läste jag precis att de reagerar med bikarbonaten och får färgen. Inget mögel alltså!

Den här burken passar ju utmärkt bra till Söta Sakers månadsutmaning med temat Ge bort.

Och kolla vad jag precis kom på att vi har i fönstret i vardagsrummet! Det här måste väl ändå vara ett typiskt kalebass-instrument! Ha ha, vad trög man kan vara ibland...

Trevlig helg! Må ni få äta och dricka mycket gott!

Uppdatering 26/10: I veckan gjorde jag ett bröd från samma recept som ovan. Success, I tell you!

Uppdatering 31/10: Jag har fått rapporter från Lidköping att det var "Supergott! Går det att få receptet". Bra betyg eller hur?

Facit

2011-10-20T11:17:00.001+02:00

Svaren var många på "gissa grönsaken/frukten/den organiska tingesten" i förra inlägget.
Sabeltand, enorn rättika respektive jordnöt. Bra gissningar! Sen ramlade det in både Dudhi och kalebass, vilket båda visade sig vara rätt. Amy berättade att den är vanlig i Indien och att hon brukar få det hemma hos sin mamma.
Kärt barn har uppenbarligen många namn för flaskkurbits var ett tredje namn som dök upp under fortsatta efterforskningar. Tydligen kan man även använda dessa gurkväxter till att göra instrument och skålar. En googling på flaskkurbits, och jag hamnade på flera länkar om bantingsmedel... Extra Super Fast Slim Powder - Yeah. Nog med fakta-utspottande, nu har vi ju svaret! Då återstår bara den viktiga frågan, är den god?

En annan form på kalebassen. Källa.

Mina guldklimpar

2011-10-18T19:15:00.002+02:00

Ibland undrar jag vad jag gjorde innan den här bloggen kom in i mitt liv. Sen tänker jag att jag nog: såg ganska mycket på tv och slösurfade mer. Det gör väl ingen lycklig? Rastlös kanske.

Utöver sysselsättning, matidégenerering, skrivövning och fotoövning har det gett så mycket mer. Främst från alla andra mat- och bakbloggare. Inspiration, idéer, skratt och igenkänning för att nämna något. Men det sociala, det som pågår i kommentarsfält, mail och nu på senare tid våra IRL-träffar är nog det bästa. Med risk för att bli smörig här, men jag känner mig väldigt glad att jag började blogga och mötte alla goa (vi säger så här på västkusten) människor.

Som en bonus, grädde på moset så har jag även erhållit något materiellt. Moma skickade för någon vecka sedan en liten påse med tre gula habaneros. Jag ska göra mitt bästa för att förvalta dessa guldklimpar väl. Starting with:

Rotfruktscurry
5 portioner

½ gul lök
2 vitlöksklyftor
1 kruka koriander
3 cm färsk ingefära
4 citrongrässtjälkar
saft av 1 lime
1 msk fisksås
1 grön pepparfrukt
1 lillfingernagel gul habanero

olivolja
1 ½ gul lök
1 msk bruna senapsfrön
1 burk lätt kokosmjölk
1 burk vatten
gurkmeja

2 morötter
3 fasta potatisar
2 sötpotatisar
2 dl kålrot
1 burk kikärtor
salt

Limeklyftor
Mezeyoghurt
Färsk koriander

Gör så här
Börja med att mixa ihop kryddpastan: kör lök, vitlök, fisksås, ingefära, pepparfrukt, habanero, citrongräs, koriander, limejuice och fisksås i en mixer till då får en smet.

Skala och dela rotfrukterna i kuber.

Fräs pastan tillsammans med resten av löken i olja i en gryta. Tillsätt bruna senapsfrön och låt fräsa med. När det börjar lukta riktigt gott, då tillsätter du en burk kokosmjölk och lika mycket vatten. För färgens skulle kan du tillsätta lite gurkmeja.

Släng i alla rotfrukter och låt sjuda under lock en tio minuter. Tillsätt kikärtorna och låt koka med. Smaka av med salt. Låt småsjuda tills kålroten är klar (den tar längst tid).

Servera med en klick matyoghurt, limeklyftor och färsk hackad koriander. Även ett styck naan kan nog smaka fint. Det här är en gryta som gör sig bäst dagen efter egentligen, då smakerna satt sig ordentligt.

Jag blev lite skakis faktiskt när grytan stod på kokning, jag tyckte inte det smakade så mycket alls, trots den sjukt smakrika kryddpastan. Men det tog sig helt plötsligt och fick riktigt djup smak. Inte dumt alls! Jag var kanske lite feg med habaneron, men bäst att ta det säkra före det osäkra när man inte känner varandra så väl...

Svenska rotfrukter möter karibisk hetta möter indiska kryddor. Ja tack!

Och så lite quiz! Vad i hellsike är det här som fanns hos grönsakshandlarna i Trapani?

En jättestor böna? Någon?

The totally terrific Trapani trip

2011-10-17T21:33:00.002+02:00

Kära blogg,

det känns som om jag inte gett dig den uppmärksamhet du förtjänar på senaste tiden. Mycket annat har kommit emellan, så som socialt liv (ni vet det utan dator inblandad, kommer ni ihåg?), träning och italiensk weekend. Man jag har tänkt på dig mycket, det har jag. Du är med mig nästan jämt.

Speciellt i helgen var du med mig i tankarna. Konstigt vore det väl annars när jag var iväg till världens bästa mat-land! Nej jag har inte varit i alla länder, men lite var stans har jag ätit både det ena och det andra, och kommit fram till att Italien mättar mig bäst och även mest.

I torsdags kväll lyfte vi från Göteborg City (ahahahaha) Airport mot Trapani Sicilien. Ett glas rött vin och sen snusade vi sött både jag och syrran, nästan ända fram. En bokad transfer väntade på oss och tog oss till ett vansinnigt charmigt lägenhetshotell med tre (!) egna terrasser.

Värre utsikt kan man ha

Vi vaknade senare på natten av världens regn och tänkte att det var självaste fa-an också. Men när jag vaknade några timmar senare sken solen på oss och vi upptäckte att hotellet låg alldeles i vattenbrynet. Gott kaffe finns i varje gathörn, thank god, och efter en macka och nämnda kaffe var vi redo för att röra på våra små taxben.

Det ligger en lite stad, Erice, på ett berg ovanför Trapani, dit det går en linbana. Detta fick bli dagens utflyktsmål. Linbanan var värd den långa promenaden dock, då den bjöd på tjusig utsikt.

Ungefär halva vägen upp mot berget sa det bara foff och vi åkte rätt in i en mjölkig dimma. Lite creepy, vi fick lite Silent Hill-vibbar. Väl uppe i Erice låg hela staden inhöljd i en dimma.

Dramatiskt värre!

Lunch, en promenad i staden och lite shopping (tack Pernilla för tipset om pistage-pesto) åkte vi ner igenom dimman igen.

Resten av dagen spenderade vi med att promenera lite till, äta gelato, läsa böcker.

Glass i bulle. I'm stunned.

Middag intogs på populära Tentazioni di Gusto. Jag åt, förutom den obligatoriska Insalata Caprese, den trapanska specialiteten couscous med fisk, som smakade himmel (och hav).

Couscous. Till denna fick man en skål fond som man hällde lite som sås på. Sjukt gott!

Matkulturen på Sicilen är delvis influerad av Nordamerika, därav couscousen. Sis valde bläckfiskcarpacchio (god!) och Risotto (också god!). Restaurangen bjöd förutom på fin service också på ett glas Prosecco, stort plus!

Dag två bjöd på lite sämre väder, uj uj uj vad det blåste! Vi spenderade dagen med att ströva omkring i gamla stan, besöka fiskmarknaden, fönstershoppa, äta glass och eftermiddags-snack.

Bolognese i ris. Fritera. Grymt snack!

Tjejen som jobbade på hotellet hjälpte oss att hitta en restaurang för kvällens middag, och vilket ställe sen. Det är precis så jag föreställer mig ett italienskt hak. Ljudligt, lite stökigt, sjukt charmigt och gudomlig mat! Jag åt en pasta med kumminkryddad korv och champinjoner som jag sent kommer att glömma. Jag dog lite.

Bilden gör i vanlig ordning inte maten rätta, men jag vet att ni förstår.

Tidig avfärd morgonen efter, så redan klockan 11 var vi tillbaka i ett kallt Göteborg. Underbart är kort! Men ändå underbart.

Förutom pistagepesto och många fina minnen fick jag även med mig någon form av bett. Alltså, först trodde jag att jag skaffat mig värsta muskulösa armen, men det visade sig vara något form av bett som svullnat till sjuka proportioner. Fortsättning följer om den italienska böldpesten....

Arrivederci Sicilien!

Ett recept

2011-10-12T17:35:00.000+02:00

Jag tänkte att det skulle vara på sin plats att bjuda på ett recept, det här är ju en matblogg och inte en dansblogg, eller hur?

Det är inte alltid jag gillar att laga mat. En vanlig vardag, lite trött, lite hungrig och utan fantasi, då känns det helt plötsligt ganska motigt att gå in i köket. Eller värre, att behöva handla först. Eller ännu värre, att behöva tänka ut vad man ska handla. Sällan kommer väl snilleblixtarna till en, men för någon vecka sedan så fick jag flyt och kom på att: det är klart vi ska äta pyttipanna! Ingen ful oxpytt från påse utan hemmagjord, med politiskt korrekta rotfrukter och massa bladpersilja. Visst det är en del hackande och skivande, men är man inte för hungrig så tycker jag att det kan vara lite terapeutiskt.

Då kör vi!

Potatis, sötpotatis, palsternacka, broccolistam, kålrot, morötter. Skäres i kuber, kokas tills de nästan är klara.

Zucchini och paprika. Hacka och stek.

Släng upp det tillagade på en plåt, krydda efter behag.

När pytten fått färg, toppa med rädisor (har sagt det förr men säger det igen, väldigt goda ljumma), stora vita bönor och fetaost. Jag hade i fetaost men 3% fett, den gummiga varianten just för att den ska hålla ihop vid omrörning. Persilja. Låt stå ett par minuter till i ugnen.

Serveras med ägg sunny side up och rödbetor.

Så här gör alltså jag, mindre stekande mer ugnsbakande. Så slipper man försöka röra runt i en överfull panna. Färgglatt, nyttigt och jävligt gott! Inte dumt till matlåda heller.

Om att bjuda på sig själv

2011-10-10T17:37:00.001+02:00

När jag cyklade hem från jobbet idag i motvind och horisontellt regn, kändes helgens nöjen väldigt långt borta. Jag var med fem trevliga unga kvinnor på Bokenäs spa lördag till söndag. Mer om detta vid ett annat tillfälle, men jag måste bara nämna att vi badade i havet! Dock i samband med både bastu och öl, men ändå.

Underbar helg, jag tror vi allihopa kände oss som pånyttfödda.

Jag antar att jag verkligen bad om det när jag nämnde att det fanns en film på det vidunderliga dansframträdandet. Så var så goda: Ich presentiere Die Tyroler Tanz Truppe!

Det är jag som är den kvinnliga delen i det kortare ekipaget.

Sehr gut ja?

Jag tänker inte bara bjuda på dans idag utan också en del andra tips:

- Matbloggspriset 2011 är öppet för nomineringar, men det visste ni säkert redan. Någon som vet om man får nominera hur många man vill? Jag måste nog ta tjänstledig en vecka eller två om jag ska hinna nominera alla era fina bloggar.

- Göteborgs Choklad- och delikatessfest går av stapeln nästa helg (men det är väl ingen här som gillar choklad, eller?).

- Tidningen Buffé har en tävling där man ska utse det bästa potatisreceptet. Vinnaren får ett nytt kök (!). Jag har börjat fundera (även om jag bor i hyresrätt).

Kanske kan ni ge mig ett par tips tillbaka. Någon har varit i Trapani på Sicilien? Jag och Syster Yster åker dit för en snabb weekend nu på torsdag! Vad och var äter man där?

Nu tänker jag runda av den här måndagen med Anna Calvi på Nefertiti. Sådeså.

Willkommen aus Oktoberfest

2011-10-08T10:30:00.001+02:00

Godmorgon! Ni kan aldrig gissa vad jag gjorde igår. Det är något som jag hoppas jag aldrig kommer göra igen, samtidigt som jag inte önskar det ogjort.

Tillsammans med fem av mina arbetskamrater, dansade jag polka inför resten av kollegorna, iklädda tyrolerdräkter. Yep, you heard me. Polka i tyrolerdräkt. Det var bra nervigt sekunderna innan framförandet, men publikens jubel och lättnaden när det äntligen var gjort var värt det.

Dress for success?

Det finns en film. Osäkert om det är något som varken jag eller ni vill se dock. Jag ska se om jag kan få loss några bilder, så ska jag visa er framöver hur vi såg ut. Klänningen klädde mig förvånansvärt bra, så jag funderar nästan på att bli tysk på heltid.

Oktoberfest var alltså temat för gårdagen. Det blev riktigt lyckat, med dans då, tysk allsång, öl såklart och mat. Vi caterade en tyrolerbuffée från Aquarelle. Den innehåll bland annat vildsvin, surkål, potatissallad, sparrissallad, olika korvar, röror, saltgurka. Bra mat! Snyggt upplagt, väl tilltaget, och gott.

Efterrätten i form av äppelkaka med vaniljsås fixade vi själva. Även den gick hem hos folket, men vad fel vi hade beräknat, frysen är numera full av äpplekaka. Villkoren för kakan var följande: lättbakad, ska gå att skära i portionsbitar och kan bakas dagen innan. Jag hittade en recept hos Tre tjejer i köket, som jag utgick från. Resultatet blev en fluffig men ändå lite krämig kaka, full med kryddor och äpplen.

Tyrolsk äppelkaka i långpanna
4 ägg
5 dl socker
200 gr smör
2 dl mjölk
6 dl vetemjöl
4 tsk bakpulver
2 tsk kardemumma
2 tsk vaniljsocker
7 äpplen
4 msk socker
4 tsk kanel

Gör så här
Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret. Under tiden kan du kärna ur och klyfta äpplena, lägg dem i en bunke med kanel och socker, på med ett lock och skaka runt. Vispa ägg och socker poröst. Blanda i mjöl, bakpulver, kardemumma och vaniljsocker. Tillsätt mjölk och det avsvalnade smöret.
Häll smeten på bakplåtspapper i långpanna, fördela äppelklyftorna i smeten. Grädda i ca 20 minuter. Skär upp kakan i fyrkanter när den svalnat.

Idag är jag pigg! Jag har nämligen upptäckt att man inte behöver dricka sig full varje gång det är fest, kan ni tänka er? Jag har precis kommit från en joggingrunda (helt sjukt för att vara mig) och ska äta lite frukost med GP som sällskap.

Innan jag beger mig mot kaffekokaren vill jag framföra ett stort tack till Moma, jag fick nämligen en liten present i brevlådan från henne. Gul Habanero! Den har fått flytta in i frysen så länge, men snart så... då får vi se vad det blir av den. Tack bästa Moma!

Ha en bra helg nu!
/Gretchen

This is not meant to be

2011-10-04T19:27:00.001+02:00

Men jag skulle ju inte. Baka kanelbullar alltså. Men efter en hel dags påminnelser om Kanelbullens dag i tidningar, på bloggar, på radio och i fikarummet så kunde jag ju inte låta bli förstås.

Men först, tack alla ni för röster och allmäna hejarop när det gällde ÅHK 2011. Idag fick vi besked om vilka lag som ska göra upp i finalen, och dessvärre kvalade vi inte in där. Buhu. MEN, jag är glad ändå. Nästa år, då jäklar!

Matbloggvärlden är idag full med bullar, högt och lågt. Den ena finare än den andra. Kolla bara in Karins fina näckrosor. Stora bullar, små bullar, runda, snurrade, flätade. Jag gjorde klassiska bullar jag. Efter mjölpåsens (Garant) recept. Sketabra recept ju! Bullar har aldrig riktigt varit min grej, jag har alltid jämfört mina med mammas och det vet ju alla, att då har man inte en chans. Men idag, de blev riktigt bra!

Så glad kanelbullens dag på er! Och idag, ja då luktar Tant Russins bak bäst.

TSOOL på SP

2011-10-03T20:19:00.002+02:00

Precis hemkommen från ett pass Indoor torture (eller om det var Indoor walking?), slängt i mig en portion spaghetti med tonfisksås, duschat och äntligen landat.

Jag tänkte berätta för er om vår helg, som var hur bra som helst! Slussens Pensionat var lika bra som sist, vädret var ju helt underbart brittsomrigt, maten var å så god och TSOOL var outstanding. Jag vill nog påstå att Soundtrack är just nu Sveriges bästa live-band. Joho!

Först tog vi en tur förbi Ma&Pa, där det fanns en alldeles nyfångad sådanhär:

Jag ville gärna smuggla ner den under jackan, men tänkte att när pappa ändå fångat den själv så kunde han kanske få behålla den.

Efter en promenad checkade vi alltså in här.

Vädret bjöd ju som sagt på lite värme, så vi njöt av den sista solen på verandan till vårt rum tillsammans med dessa.

Det verkade som om någon tyckte det till och med var tillräckligt varmt för ett dopp.

Det verkar vara fler än vi människor som gör oss redo för hösten:

Ett glas vin i baren, innan vi satte oss till bords och smakade på det här:

Kantareller, sill, löjrom, dill, citron och vispad creme fraiche. Gott, ja, men jag tror inte riktigt jag "förstod" tanken.

Efter den lilla munsbiten var det dags att säga hej till den här godingen:

Sejrygg, hasselnötsvinägrett, lätt soltorkade tomater, gräddkokt vitlök. Jag visste faktiskt inte att sej kunde vara så gott! Det bästa jag ätit på länge!

Michael hälsade artigt på den här innan den fick stifta bekantskap med magen:

Alla var nöjda med huvudrätten. Inte minst jag.
Jag rundade av middagen med detta bakverk:

en ovanligt smakrik smulpaj på äpple.
Hela middagen ackompanjerades av dessa drycker i olika kulörer:

Och när middagen var uppäten, ja då var det ju det bästa kvar! Väckelsemöte med TSOOL:

Hela Communion-skivan, nytt ospelat material och ett pärlband av gamla godingar! OMG. Det var så bra att vi nästan dog.

Rusiga, varma och med ett litet surr i hjärnan somnade vi in, och vaknade upp till det här:

Som ni ser, en riktigt bra helg. Och jag har ju äran att få bästa sällskapet också, lyllos mig.

Nu till slutet av veckan behöver jag er hjälp: På fredag ska vi ha en liten fest på jobbet, Oktoberfest såklart! Maten ska vi catera, men efterrätten tänkte vi fixa själva. Så, jag behöver ert bästa recept på äpplekaka/paj i långpanna, gärna en kaka som kan skäras i bitar. Bring it on! Jag vill briljera ju, vet ni la.

Always strive to excel, but only on weekends

2011-09-30T20:13:00.000+02:00

Så var det fredag äntligen. Jag verkar vara inne i en period där det känns som om jag inte gör annat än att längta till fredagen. Lite oflyt vardagen kan man säga, och då är det skönt att ställa in siktet mot slutet av veckan.

Och det är faktiskt inte vilken helg som helst. Imorgon styr vi Forden mot Slussens Pensionat. Det blir övernattning, middag, ekologisk frukostbuffé och inte minst: The Soundtrack Of Our Lives, på så nära håll att du kan känna Ebbots kaftan smeka din kind. Jag lovar att jag ska berätta mer om vistelsen, för vissa ställen vill man inte hålla för sig själv, och detta är ett sådant. Alltså. Slussens Pensionat. Kan ni inte riktigt hålla er och vill veta mer om stället nuuuu, kan ni läsa om vårt förra besök här.

Men först är det fredag. Och när veckan har varit lite sådär, med betoning på sådär, då behöver jag comfort food. Varm, mustig, kryddig soppa. Men färskt (köpe-)bröd.

Linssoppa med smak av Indien
1 gul lök
3 mindre morötter
olivolja
1 vitlöksklyfta
1 msk chilisås (jag tog även 1 msk Taste No 5)
2 dl röda linser
2 tsk curry
2 tsk spiskummin
1 tsk kanel
1 tsk chilipulver
1 krm starkt paprikapulver
2 tsk salt
1 krm svartpeppar
8 dl vatten
2 dl lätt kokosmjölk
2 tsk vitvinsvinäger
1/2 tsk socker
1 burk krossade tomater

Gör så här
Hacka löken och grovriv morötterna. Fräs pressad vitlök, lök och chilisås i olja i en stor gryta. Tillsätt linser, morötter, curry, spiskummin, kanel, chilipulver, paprikapulver, salt och peppar. Låt fräsa ytterligare en stund. Häll på vatten, kokosmjölk, vinäger, socker och krossade tomater. Låt koka i ungefär en kvart eller tills linserna är klara.

Amen tjena vad gott! Den här soppan kvalar direkt in på repertoaren! Den var spot on på de indiska smakerna. Kryddig, varm och omfamnande - där har ni orden för soppan. Inspirationen till receptet hittade jag i tävlingen Bjud Sverige på middag, men klåfingrig som man är så kunde jag inte låta bli att ändra om lite...

Det här är mitt bidrag till Kalasgotts Månadens matutmaning, för den här soppan borde alla testa.

Vi hörs snart!

Från det ena intresset till det andra

2011-09-28T20:36:00.000+02:00

Är precis hemkommen från en kväll med läsecirkeln. Vi är ett gäng som träffas en gång i månaden och pratar om en utvald bok (och även andra böcker vi läst). Många olika personligheter, mycket varierande läsning och massa bra boktips! När jag går därifrån är jag alltid fullproppad med boktitlar som jag bara måste läsa! Känns det igen? Ja, det funkar lite likadant som med recept och matbloggar helt enkelt.

En annan likhet är att jag lärt känna människor som jag nog aldrig hade fått äran att lära känna, om det inte vore för våra gemensamma intressen. Så idag känner jag mig extra glad för alla människor jag lärt känna både genom matbloggandet och läsandet. Så tack ska ni ha. ♥

Kokböcker borde ju vara den ultimata hobbyn för mig. Bild härifrån.

Jag tänker även vara extra listig och knyta ihop dessa två olika intressen på en extra punkt just idag, för vi läste precis en skönlitterär bok om restaurangbranschen: Restaurang Intim av Olle Länsberg. En halvbra bok som utspelar sig på och runt en restaurang på 1940-talet. Hierarkin är tydlig och det är verkligen eländes elände från och till. Men det finns också ganska många glädjeämnen i boken och en del festliga karaktärer. PS. Den finns som film också.

Från boktips till recepttips, idag bjuder jag på något som alltid är bra att ha hemma (så som en bra bok?).

En klassisk vitkålssallad
800 gram vitkål
200 gram morötter
1 paprika
1/4 dl olja
1/4 dl vatten
1/4 dl honung
1/4 dl vitvinsvinäger
salt
peppar
olika örtkryddor

Gör så här
Strimla vitkål och morötter tunt. Dela paprikan i bitar. Lägg alltsammans i en stor skål. Krydda med salt, peppar och örtkryddor, blanda ordentligt. Koka upp olja, vatten, honung och vitvinsvinäger. Slå den varma vätskan över grönsakerna och blanda igen. Lägg över i en (stor) burk och sätt på tättslutande lock.

Låt stå i kylen i ungefär en timme innan servering.

Det fina med den här salladen är att den håller sig väldigt bra i kylen, i upp till en vecka skulle jag tro. Så det är perfekt att göra en laddning, så har du råkost till lunchlådan hela veckan. Mycket fibrer också. Det är bra har jag hört.

Frukost och lunch

2011-09-26T18:01:00.001+02:00

Ett axplock av observationer under författarfrukost 24/9 2011:

1. Författarfrukostar är tydligen något för par i övre medelåldern. Jag kände mig som det svarta fåret.

2. Frukost på hotell behöver nödvändigtvis inte betyda hotellfrukost. Se nedan.

3. Jan Guillou betedde sig, precis som jag förutsatte, som ett svin. Inte okej att under någon annans anförande alfahannevråla ”Tiden är uuute”.

4. Bara för att man befinner sig i okänd människors sällskap lägger man väldigt mycket energi på att ha ett kultiverat bordsskick. För jag måste fråga, hur många äter hemma vid köksbordet en tunn apelsinskiva med bestick? Kan detta ha ett samband med punkt 1?

5. Mest engagerande var, enligt vad jag kunde avläsa av publiken, läkaren/författaren Nisse Simonson. Han drog putslustiga skämt om sin fru och sitt eget minne. Boken han pratade om hade göteborgska titeln Glöm inte minnet.

6. Blygast och mest osäker var lite oväntat Alex ”monsterbloggen” Schulman. Blev dock inte ett dugg mer sugen på att läsa Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött även om jag verkligen gillade Skynda att älska.

7. Zinath Pirzadeh var roligast och samtidigt den som berörde mig mest. Ångrar nu i efterhand att jag inte köpte hennes bok Fjäril i koppel.

8. Jag verkar ha ett gömt intresse för faktaböcker, för jag kom hem med Guldsot av Bernt Hermele, alltså boken om Röda Korset-bedragaren Johan af Donner.

9. Avenyn är trevligare en lördag morgon klockan 8.30 än säg sådär en 7 timmar tidigare.

10. Poseidon är på spa. Gottegris.

Frukosten var alltså inte som jag hade hoppats på en hotellfrukost utan mer en frukosttallrik. Helt okej, utan att imponera. Men mätt blev man och den var fräsch.

Detta var alltså lördag morgon och under eftermiddagen åkte vi upp till Orust för en snabb visit. Vi hann med två långa långa promenader i varierande terräng, där vi nästan gick vilse. Smart phone, I salut you!

Sådana här finingar kan man hitta på Orust

Inte helt oväntat så åt och sov vi gott. Grön ärtsoppa med mynta blev det till lunch, och vad glad jag är att jag kom att tänka på den, för jag hade glömt av hur jäkla god den är! Att den också kan passa som rekvisita i en zombiefilm är ju bara en extra bonus, eller hur? (Blev det lite för äckligt där kanske? Jag ber om ursäkt, det är ju faktiskt meningen att ni ska bli sugna på att äta soppan...).

Jag blev glad när jag påminde mig själv om den här soppan så då tänker jag att då borde ju ni bli lika glada.

Grön ärtsoppa med mynta
600 g frysta gröna ärtor
1 msk olivolja
10 g smör
1 finhackad lök
1 vitlöksklyfta
1 l grönsaksbuljong
salt
vitpeppar
2 msk hackad färsk mynta
1 burk lätt creme fraiche
1 dl färskriven parmesanost

Gör så här
Skala och finhacka lök och vitlök. Hetta upp olja och smör i en tjockbottnad kastrull. Fräs löken sakta i matfettet tills den blir transparent. Slå på grönsaksbuljongen och låt det koka upp. Stjälp i ärtorna och ge det ett uppkok, låt sedan koka i 3 minuter. Strö över hälften av myntan, mixa soppan slät med en stavmixer och smaka av med salt och peppar. Rör i 1 dl creme fraiche och låt koka upp igen. Toppa med en hög parmesan, lite creme fraiche och strö över det sista av myntan.

Nix, det här är inte min bild, den har jag lånat från Tasteline. Men den får funka som illustration idag.

Fredagsmys i ultrarapid

2011-09-23T16:17:00.000+02:00

Ni vet när man vill laga mat tillsammans med den man älskar. När man vill gå runt och mysa lite med ett vinglas i ena handen och röra lite i en gryta. Kanske äta en oliv eller lite ost för att väcka smaklökarna och hungern till liv. Ta det lite lugnt, småprata om veckan.

Sugna på det ikväll? Då tycker jag inte att ni ska laga den här rätten, för den är så snabb att man knappt hinner mysa eller ens dricka upp sitt första glas vin! Nu blev det ju väldigt gott och allt, och vi satt kvar lite längre vid bordet och pratade istället, så det gick ingen nöd på oss ändå. Men lite snopet snabb fredagsmiddag var det.

Turbopasta med lax och sparris
kanske tre portioner

1 paket färsk pasta med citronsmak
2 dl mjölk
1 msk fiskfond
en skvätt vitt vin
1 msk vetemjöl
200 gram färsk sparris
200 gram kallrökt lax
salt
peppar

ärtor, ruccola och citron

Gör så här
Bryt av det träiga på sparrisen, skär dem i 2 cm bitar och koka al dente. Blanda mjölk, vin och fond i en kastrull. Rör i vetemjölet och låt sjuda några minuter. Koka pastan, även den al dente. Klipp laxen i mindre bitar och rör ner den i såsen tillsammans med sparrisen. Smaka av med salt och peppar. Ja, nu var det klart! Servera med ärtor, ruccola och en klyfta citron.

Vad det blir för fredagsmiddag idag återstår att se, det lutar just nu åt rester... Klockan 19.00 står José Gonzalez och hans band Junip på Taubescenen på Liseberg, och då är även vi där.

Lördag morgon börjar på ett lovande vis med författarfrukost (hotellfrukost WOHO!) med bland annat MajGull Axelsson, Alex Schulman och Nisse Simonsson (Ja, jag var också tvungen att googla). Senare bär det av mot Den Stora Ön i Väst för en komma-bort-från-staden-helg. På återseende!

Lotta Lundgren har ätit min mat!

2011-09-22T19:41:00.002+02:00

Det är med en liten modifikation faktiskt sant! I somras skickade jag in ett recept till en tävling som Middagsfrid ordnade. En vardagsfavorit skulle lagas på 30 minuter. Vinnarens recept kommer under hösten att ingå i en av middagskassarna som Middagsfrids kunder får hemskickade. Juryn bestod av inte mindre än: Lotta "Hemmafru" Lundgren, Mats-Eric "E-nummer" Nilsson, Middagsfrids VD Kicki och Saltå Kvarns VD Johan Ununger. Nu visade det sig att jag inte vann, men kom bland de fem bästa! Det betyder mina vänner, att Lotta och de andra tillagat mitt inskickade recept, provätit det och tyckt om det!

Jag ska vara så ärlig att erkänna att receptet inte från grunden är mitt, jag tror originalet härstammar från Coops hemsida. Men ändå! Och priset jag får hemskickat är inte dåligt det heller: ett presentkort på en femdagars matkasse, samt (och här är det bästa!) ett signerat exemplar av de tre jurymedlemmarnas böcker: Om jag var din hemmafru, Smakernas återkomst och Året runt med Saltå kvarn. Som jag dreglat efter Hemmafru-boken men aldrig kommit till skott. Ibland lönar det sig att vara lite lat, hö hö.

Inte mer än rätt att jag bjuder er på receptet va?

Torsk med grillad paprika

600 gram färsk torsk
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
smör
150 gram grillad paprika
1 liten gul lök
skalet av en halv citron
2 dl lätt creme fraiche
100 gram stark lagrad ost
1/2 dl hackad färsk basilika

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader och smörj en ugnfast form. Lägg i torsken, salta och peppra. Täck fisken med den grillade paprikan. Hacka löken, riv citronskalet och osten och blanda med creme fraichen. Blanda i basilikan. Fördela krämen över fisken och grädda i ugnen i 20 minuter.

Bilden har jag helt enkelt lånat från Middagsfrid, det är väl inte mer än rätt?

Det fina med den här fisken är att sältan från osten och syrligheten från citronen gör sig så jäkla bra ihop. Tillsammans med den grillade paprikan... om nom nom nom. Tydligen är jag inte ensam om att gilla den (sa jag förresten att Lotta Lundgren har ätit den?)

Det här gjorde min dag vill jag lova! För för övrigt har den varit icke tillfredsställande. Ni vet när man gör sitt yttersta och det ändå inte räcker till? Just den känslan. Men nu skiter vi i det och äter torsk istället. Idag blir det inte paprikatorsken, utan den alldeles färska torsken serveras istället med polkabetor, kapris and a little bit of olive oil. Det blir bra det!

Once you (cake) pop you can't stop

2011-09-19T22:17:00.000+02:00

Lite efter är jag väl nu, men hörreni, vad kul det är med cake pops! Mitt nya eftermiddags-pill kan man säga. Bara att röra, rulla, smeta, garnera. Lite pilligt, men de blir ju så fina. Och även om de inte blir klassisk snygga så ser de så där charmigt hemmagjorda ut... eller?

Lite osfäriska, lite ojämna, men lika goda för det. Dessutom är de ju en exemplarisk munsbit till kvälls-serietittandet (just nu Boardwalk Empire, True Blood och Weeds). Lite av en frystömmare kan man säga också, för även om jag allt skulle vilja äta upp allt jag bakar på en gång, så försöker jag slänga in en del i frysen.

Jag har testat både på kladdkaka och citronmuffins, två ganska olika karaktärer, men båda lika omtyckta. Kladdkakan behövde jag inte röra ihop med något annat, den var kladdig som den var, men jag slängde i en näve hackade valnötter för lite tuggmostånd. YUM. Mörk choklad på det och jag var hemma.

Citron cake popsen fick lite extra syrlighet i form av ett solgult strössel, så dessa platsar väl fint till Söta Sakers månadsutmaning "syrligt"?

Citron cake pops
200 gram citronmuffins
60 gram philadelphiaost
smält vit choklad
strössel med citron/apelsinsmak (dr Oetker)
klubbpinnar (jag hittade mina på Panduro)
oasis

Gör så här
Smula sönder citronmuffinsen, rör i osten. Blanda till en jämn smet. Rulla små bollar och ställ in i kylen en bra stund. Smält chokladen, doppa änden på pinnen i chokladen och trä sedan på en boll. Doppa popsen i chokladen, jag hjälpte till lite med en bakpensel i silikon. Strö på strössel och sätt pinnarna i en oasis för att stelna. Mumsa!

Hittade många bra tips och smakkombos på cake pops hos Cupcakesfluffan, som för övrigt har en massa annat gott på repertoaren.

Himla konstigt, varje gång jag öppnar kylskåpsdörren finns där en cake pop färre...

Kex/chex

2011-09-17T12:52:00.009+02:00

För ett par veckor sedan vann jag en stor kartong med kex hos Coquina. Veckan därpå vann jag en likadan kartong från en tävling hos matklubben.se. Vårt skafferi höll alltså på att svämma över av alla sorters olika kex. O detta i-landsproblem!

Får det lov att vara ett kex eller två?

Igår kväll hade jag PF (pojkvänsfritt), då Michael var iväg och lirade flipper. Av någon anledning blir flippersuget inte mättat av de två spel som redan står hemma i lägenheten... Massa kex + PF = ostochvinkväll med mina trevliga unga damer!

Frukt, grönt, något sött, kex, marmelader och så ost såklart. Falbygdens ost har precis släppt en ostbricka med fyra ostar och ett frågespel som går under namnet Sällskapsbrickan. Vi testade inte spelet, men brickan var riktigt bra! Speciellt en getost med honung föll oss i smaken. Testa om du har möjlighet, brickan var bra mycket roligare än de "vanliga" ihopkomponerade ostbrickorna. Förutom den gudomliga getosten består brickan även av en extralagrad herrgårdsost, en fransk brie och en kittost. Jag kompletterade brickan av en grönmögelost och en bredbar färskost. Man kan väl aldrig ha för mycket ost, eller hur?

Ost kräva marmelader, det vet vi ju. Och ingen ostkväll utan min specialare, fikonmarmelad med portvin.

Den bästa fikonmarmeladen
250 g torkade fikon
3 dl rött portvin
1 dl ljust muscavadosocker

Gör så här
Skär fikonen i bitar, några grova, andra mindre. Släng stjälken. Lägg dem tillsammans med sockret och portvinet i en kastrull. Låt koka på svag värme tills den liknar en marmelad, det tar ungefär 20 min. Undertiden kan du ställa in din glasburk i ugnen på 100 grader i ca 15 min för att sterilisera den. Låt de båda svalna och häll sedan upp marmeladen på burken.

Jag kokade även en päronmarmelad med smak av rosmarin. Samma marmelad, fast med äpplen fick jag av mamma för något år sedan. Receptet hittar du här.

Jag hade kvar några av de små chokladganachepajerna som jag bakade förra helgen och tillsammans med ett gäng cake pops fick de fylla våra sötsaksmagar.

Rödvin till det, och kvällen var komplett!

Nu är det dags!

2011-09-16T16:39:00.007+02:00

Tack för alla snälla och peppiga kommentarer angående Årets Hemmakock!
Bidragen ligger nu ute och är redo att bedömas! Men ni vet väl redan vem ni ska rösta på, eller hur? Okej? Okej!

Vi är glada bara över att ha kommit så här långt, men det hade verkligen varit något alldeles speciellt att få komma till Stockholm och laga mat inför publik och jury! Om vi kommer att vara nervösa? O ja. Men glada? Självklart!

Klicka på bilden så kommer du till pappas och mitt bidrag!

Click it! (bilder från Arla).

Tack och puss och kram.

Äta ute i Göteborg

2011-09-15T19:02:00.009+02:00

Håll i hatten nu, för här kommer det: Tant Russins Göteborgsguide!

Björns Bar - en trappa ner under prisbelönta Kock & Vin. Ett ställe för oss gottegrisar som gillar ost, vin och andra delikatesser. Har varje dag även två varmrätter, en vegetarisk och ett köttig.

Puta Madre - Hippt (man är ganska ohipp om man använder det ordet, eller?) ställe med mexikanskt på menyn. Och då pratar jag inte om Santa Maria kryddpåse, utan geniun mex-mat. Jag åt fish tacos där som man kunde offra ena armen för. Inredning a la burleskt 20-tal och hur många tequilasorter som helst. Passar för både middag och drinkar.

Hello Monkey - "Urban Jungle Food and Drinks" som de själva säger. Nya smaker, fin miljö och trevlig personal. Välj mellan att plocka i Dim Sum, Sashimi eller ät en av de stadiga huvudrätterna. Råbiffen med vårlökssallad och tryffelvinägrett är en höjdare! Hello Monkey är ett sådant ställe där jag vill, utan undantag, gå igenom hela menyn.

Bild från Metro

Plankan - En kvarterskrog i mina hemtrakter Majorna. Dit går vi av tre anledningar: Rödbetorna med spenat och fetaost, Boston Lager på fat och närheten hem. Plankan kommer aldrig hamna i Guide Michelin men har en evig plats i mitt hjärta.

Yamato – Sushi och annan japansk mat. Bento-lådan samt Sashimi kimchi donburi (kimchimarinerad sashimi toppad med äggula) är underbar!

Sushi Eriksberg - Göteborgs bästa sushi. Så ofta som möjligt åker jag tvärs över stan till the dark side (aka Hisingen) och äter en åtta-bitars. Bäst ingen protest. Värt att nämna är också att tjejen som står i kassan har någon form av talang som går ut på att hon vet vad du ska beställa innan du själv vet det.

Bilden har jag lånat från Sushi Eriksberg

Lilla Linné – frågar någon om var jag tycker vi ska gå och äta svarar jag åtta gånger av tio Lilla Linné. Svenska smårätter, svensk öl. De byter meny tämligen ofta så det finns ofta något nytt att testa. Bra läge, bra service! Rätt gött häng för den som bara vill dricka.

The Rover –öl i mängder. Här bör du inte beställa ”en stor stark”, ryktet säger att du åker ut snabbt som ögat. Stadiga burgare, både med kött och veggo. Här åt jag sist en ”Halv special deluxe” – hjortkorv med hembakat bröd, lyxig räksallad och hemlagat gott mos. Niiiice!

Familjen – Husmanskost med en lyxig twist. En ganska liten meny, men alltid vällagat. De har varje dag en trerätters för 325 kronor, där huvudrätten ofta är ett långkok (faller den dig inte i smaken kan du alltid byta ut huvudrätten mot någon av de andra på menyn). Lite ”fel” del av stan om du frågar mig, men ändå hamnar jag här då och då. Perfekt om man ska på något event på Stadsteatern eller Konserthuset.

Chateau Beirut – Libanesiskt. Har provsmakningsmenyer som är riktigt smakrika och prisvärda! Har du tur bjuds du på magdans. Ligger lite skakigt till på den här listan då servicen ibland lämnar lite övrigt att önska, men maten är så himla god!

Lokal – Mycket bra drinkutbud och skickliga bartenders. Mat som är intressant, god och ofta väldigt kul. De har ett par stycken ”Reko”-märkta objekt på menyn, det vill säga som bidrar till en hållbar utveckling. (Å andra sidan har de i skrivandes stund även jätteräkor på menyn, så man kan ju börja fundera…)

Red Lion – Kvarterskrog vid Mariaplan som har ett bra ölutbud, nya gästkranar varje vecka. Ingen fine dining men bra och flötigt pub-krubb!

Sjöbaren (Haga) – Min fiskfavorit. Riktigt bra och fin färsk fisk, till bra priser! Roliga desserter har de också, vilket jag ibland kan sakna på många för övrigt bra restauranger. Bakgårdsserveringen är oslagbar en sommarkväll. De har även en systerrestaurang i Lorensberg.

Bild lånad från Sjöbaren

Bubblare: Ottomania, turkiskt kök och inrett som ett palats. That’s amore, geniun prisvärd italienare.

Jag kommer att uppdatera det här inlägget under tidens gång, vissa kanske åker ut, andra tillkommer. Du hittar det här inlägget under en egen flik längst upp i bloggen.

Vilka är dina Göteborgsfavoriter?

Är lite i valet och kvalet om jag ska hänga ut de ställen jag tycker att ni ska undvika, men tvivlar lite. Vad tycker ni?

HJÄLP! Vad gör vi nu?

2011-09-13T21:30:00.006+02:00

Just så svarade pappa på ett mail jag vidarebefordrade till honom i slutet av förra veckan. Mailet kom från Årets Hemmakock som gav beskedet att vi skickat in ett av de 25 bidrag som gått vidare till delfinal! Hurra hurra!!

Jag skickade in vårt förslag i elfte timmen, så döm min förvåning när vi gick vidare! Fyra av dessa tjugofem bidrag går till final och får laga mat inför publik på Hamburger Börs den 19:e oktober. Tre finalister väljs ut av en jury och den fjärde röstas fram på Arlas hemsida. Bidragen bör komma upp för beskådan och bedömning under den här veckan! Jag förutsätter verkligen inte att vi kommer till final, men allt kan nog hända, eller hur? Kan inte tänka mig någon bättre partner i det här än coola och metodiska pappa.

Önska oss lycka till! Och rösta såklart! På oss alltså.

Oroliga att ni ska glömma av att rösta? Lugn bara lugn, jag kommer att påminna er, var så säkra.

Space cake!

2011-09-12T18:23:00.001+02:00

För ett par år sedan cirkulerade en nyhet om någon som bjudit sina (blivande föredetta får man förmoda) kollegor på kakor. Med marijuana som den centrala ingrediensen. Även kallade space cookies. Kakmannen, som han benämns i artikeln, fick villkorlig dom och skulle även betala skadestånd.

Jag har bakat en space cake! Oj så kul vi hade hela kvällen efter att ha moffat i oss den kakan! Näääääe.

Men en annan typ av space cake, det blev det. Science fiction skulle avnjutas på tisdagskvällen och hur nöjd tror ni inte var med den här tema-kakan? Ibland är jag helt enkelt för rolig!

Jag använde mig av ett helt vanligt recept på så kallad Sverigekaka, aka "sockerkakan med vaniljkletet emellan" . Sen skar jag helt enkelt ut en alien-skalle ur ett vanligt papper, och siktade florsocker på. Vem vill ha blommor och hjärtan på kakan när man kan få utomjordlingar?!

Sverigekaka
3 ägg
3 dl socker
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl kokande vatten

4 msk vaniljsocker
125 gram smör
1 dl mjölk

Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader, smörj och bröa en form. Receptet är för en vanlig springform, jag använde 2/3 av receptet till mig avlånga brödform.

Vispa ägg och socker poröst. Blanda vetemjölet med bakpulvret och vänd ner. Blanda även i det kokande vattnet. Häll i en form, grädda i mitten av ugnen i cirka 40 minuter.

Låt svalna och dela kakan på mitten. Låt vaniljsocker, mjölk och smör koka ihop tills det tjocknar något. Häll därefter på hälften av krämen på ena halvan av kakan, och resten på den andra halvan. Lägg ihop de två delarna och pudra med florsocker.

Kakan blev såklart god, jag menar smör och vanilj, hur fel kan det bli? Inte utomgalaxigt god kanske, men god! Men det bästa med där här space caken är att jag inte drar på mig några anmälningar eller stämningar.